| 1. |
- Arvidsson, Eva, 1959-, et al.
(författare)
-
Vägen framåt
- 2013
-
Ingår i: Att välja rättvist. - Lund : Studentlitteratur AB. ; , s. 207-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som vi visat har utvecklingen av metoder och strukturer för öppna prioriteringar i Sverige kommit långt. Många frågor återstår likväl. Under vårt arbete med denna bok har vi identifierat ett antal förbättringsområden och utmaningar som vi avslutningsvis vill lyfta fram. Det rör sig om vilka som ska delta i prioriteringarna, tydliggörande av värdegrunden, behov av bättre kunskap, baserad på både vetenskaplig metod och erfarenhet, och fortsatt utveckling av prioriteringsprocesser på olika nivåer och i olika sammanhang. Även om vi i Sverige skulle nå en god enighet kring principer och kriterier för prioriteringar så kommer vi alltid finna många olika sätt att praktiskt lösa specifika prioriteringsproblem.
|
|
| 2. |
- Carlsson, Per, 1951-, et al.
(författare)
-
Prioritering av läkemedel för behandling av patienter med sällsynta sjukdomar
- 2014
-
Ingår i: Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd. - Stockholm : Fritzes. - 9789138242070 ; , s. 639-699
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I vilken utsträckning kan särskilda hänsyn tas vid prioritering av särläkemedel och läkemedel för behandling av sällsynta tillstånd? Bör man i vissa speciella situationer kunna acceptera sämre kostnadseffektivitet och lägre krav på vetenskapligt underlag? Om så, vad är det för villkor/kriterier som då bör vara uppfyllda? Hur stämmer ett sådant undantag med den etiska plattformen för prioriteringar? Finns det andra argument som talar för eller mot en särbehandling av sällsynta tillstånd? Detta är frågor som vi diskuterar i denna rapport som tagits fram på uppdrag av Läkemedels- och apoteksutredningen.I rapporten konstaterar vi att särläkemedel är en relativt heterogen grupp av läkemedel och att det finns andra läkemedel med motsvarande egenskaper som inte ansökt eller kunnat ansöka om status som särläkemedel. Ur prioriteringssynpunkt är det därför mer relevant att fokusera på alla typer av läkemedel, som används för sällsynta tillstånd, när vi diskuterar vilka principer för prioriteringar som bör gälla.Utifrån litteratur och erfarenheter i andra länder, som formulerat kriterier för en särskild hantering av läkemedel vid sällsynta sjukdomar, drar vi den preliminära slutsatsen att samhället bör kunna betala mer per hälsovinst (kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY)) och acceptera lägre krav på vetenskapligt underlag vid prioritering av läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar om samtliga följande villkor är uppfyllda:att behandlingen har en hög kostnad per hälsovinst som en konsekvens av att den omfattar endast få patienter,att det rör sig om ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad,att det behandlingsalternativ som övervägs på goda grunder ska antas ha en väsentlig effekt,att det inte finns någon alternativ behandling med en väsentlig effekt som förväntas förebygga, bota, fördröja försämring eller lindra det aktuella tillståndet.Om dessa kriterier anses uppfyllda kan läkemedlet bedömas i relation till ett förhöjt tröskelvärde för kostnadseffektivitet. Hur högt detta värde kan vara för att anses rimligt tar vi inte ställning till i rapporten, men en viktig ståndpunkt är att det måste finnas en övre gräns för hur hög kostnad per QALY samhället kan acceptera. Detta bör gälla även om ovanstående kriterier är uppfyllda, annars riskerar det uppstå oacceptabla undanträngningseffekter av andra prioriterade åtgärder. Även lägre krav på vetenskapligt underlag skakunna accepteras....
|
|
| 3. |
- Barra, Mathias, et al.
(författare)
-
Do not despair about severity—yet
- 2020
-
Ingår i: Journal of Medical Ethics. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 0306-6800 .- 1473-4257. ; 46:8, s. 557-558
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In a recent extended essay, philosopher Daniel Hausman goes a long way towards dismissing severity as a morally relevant attribute in the context of priority setting in healthcare. In this response, we argue that although Hausman certainly points to real problems with how severity is often interpreted and operationalised within the priority setting context, the conclusion that severity does not contain plausible ethical content is too hasty. Rather than abandonment, our proposal is to take severity seriously by carefully mapping the possibly multiple underlying accounts to well-established ethical theories, in a way that is both morally defensible and aligned with the term’s colloquial uses.
|
|
| 4. |
- Bergstedt, Emma, 1983-, et al.
(författare)
-
Consolidating political leadership in healthcare : a mediating institution for priority-setting as a political strategy in a local health system
- 2024
-
Ingår i: Health Economics, Policy and Law. - : Cambridge University Press. - 1744-1331 .- 1744-134X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The allocation of resources is a crucial part of political decision-making in healthcare, but explicit priorities are rarely set when resources are distributed. Two areas that have received some attention in research about legitimacy and priority-setting decisions in healthcare are the role of technical expert agencies as mediating institutions and the role of elected politicians. This paper investigates a political priority-setting advisory committee within a regional authority in Sweden. The aim is to explore how a political body can serve as a mediating institution for priority-setting in healthcare by disentangling the arrangements of its work in terms of what role it performs in the organisation and what it should do. The findings illustrate that promoting the notion of explicit priority-setting and the political aspects inherent in priority-setting in political healthcare management can contribute to consolidating political governance and leadership. There is, however, a complex tension between stability and conflicting values which has implications for the role of politicians as citizens' democratic representatives. This paper enhances our understanding of the role of mediating institutions and political properties of healthcare priority-setting, as well as our understanding of political and democratic healthcare governance in local self-government.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bremer, Anders, 1957-, et al.
(författare)
-
To Survive Out-of-Hospital Cardiac Arrest : A Search for Meaning and Coherence
- 2009
-
Ingår i: Qualitative Health Research. - Thousand Oaks, CA : Sage Publications. - 1049-7323 .- 1552-7557. ; 19:3, s. 323-338
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The primary responsibility of prehospital emergency personnel at out-of-hospital cardiac arrests (OHCA) is to provide lifesaving care. Ethical considerations, decisions, and actions should be based in the patient’s beliefs about health and well-being. In this article, we describe patients’ experiences of surviving OHCA. By using a phenomenological approach, we focus on how OHCA influences patients’ well-being over time. Nine survivors were interviewed. Out-of-hospital cardiac arrest is described as a sudden and elusive threat, an awakening in perplexity, and the memory gap as a loss of coherence. Survival means a search for coherence with distressing and joyful understanding, as well as existential insecurity exposed by feelings of vulnerability. Well-being is found through a sense of coherence and meaning in life. The study findings show survivors’ emotional needs and a potential for prehospital emergency personnel to support them as they try to make sense of what has happened to them.
|
|
| 8. |
- Broqvist, Mari, 1958-
(författare)
-
Asking the public : Citizens´ views on priority setting and resource allocation in democratically governed healthcare
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resource allocation in publicly funded healthcare systems is inevitably linked with priority setting between different patient groups and between different service areas, so-called meso level priorities. Behind every priority-setting decision (investments, reallocating or rationing), are values affecting both the content of the decisions and how the decisions are made. The importance for priority-setting to reflect social values, has been emphasised for the legitimacy of the healthcare systems and the decision makers. Also important, if supposed to provide enough guidance in practice, is that content values, expressed in ethical principles and criteria, are further operationalised. Few studies exist where Swedish citizens have been asked about priority setting and rationing at meso level, and findings from other countries cannot automatically be transferred to the Swedish context.The overall aim of this thesis is to extend and deepen the knowledge of the Swedish citizens´ views on acceptance of rationing in healthcare, on appropriate decision makers for rationing, and on the severity criterion for priority setting. Two qualitative and one mixmethod study were conducted, where citizens were interviewed. Citizens´ views on severity were also compared, both with a Severity Framework, derived from parliamentary-decided ethical principles and used for resource allocation, and with health professionals´ and politicians´ ranking of different aspects of severity in a quantitative, survey study.Study I shows that citizen participants perceived that acceptance of rationing at meso level is built on the awareness of priority-setting dilemmas between patient groups. No such spontaneous awareness was found. Depending on reactions of self-interest or solidarity, acceptance was also perceived to be built on acceptable principles for rationing and/or access to alternatives to public care. Study II shows that awareness of the meso level forms the basis for awareness of different risks of unfairness, linked with potential decision makers (even health professionals). Collaborative arrangements were promoted in order to control for such risks, especially the risk of self-interest. Politicians, in contrast to previous studies, were favoured as final decision makers for rationing healthcare. In study III, citizen participants identified the same severity aspects as health professionals and experts had done in the Severity Framework. They contributed with some possible refinements, but also promoted aspects not in line with established ethical criteria for priority setting in Sweden. Study IV shows that citizen respondents differ to a larger proportion compared to politicians´ ranking of severity aspects, than with that of health professionals´. The greatest number of significant differences was found between politicians and health professionals.This thesis has several implications. Politicians ought to strive for greater public awareness of the priority-setting dilemma at the meso level in healthcare, both according to the process and the content values behind the decisions. Social values not in accordance to the parliamentary decision indicate a need to facilitate an ongoing dialogue, reason-giving activities and promotion of content values of solidarity. To capture social values on priority setting and rationing, ambitious public deliberation is not the only way. Methodologically stringent research, with a variety of study designs, could contribute in many important ways.
|
|
| 9. |
- Broqvist, Mari, 1958-, et al.
(författare)
-
Reaktioner på nätet : ett axplock av reaktioner på riktlinjer för prioriteringar av intensivvård under covid-19 pandemin
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vem ska få tillgång till intensivvård om platssituationen blir ansträngd? Kommer respiratorerna att räcka till, och om inte, hur ska bristen hanteras? Allt sedan covid-19 pandemin drabbade Sverige har media, genom daglig rapportering, satt prioriteringar inom hälso- och sjukvården på agendan för allmänheten. Men det är inte bara media som kommunicerar till medborgarna, reaktionerna från allmänheten har också varit intensiva i tidningarnas kommentarsfält på sociala medier. Att studera uppfattningar om prioriteringar är inte sällan en utmaning, då ämnet upplevs som känsligt. Att göra studier av nätet, i form av netnografi, har gett en möjlighet att få inblick i vilka reaktioner på prioritering i vården under covid-19 som kan finnas där. De kommentarer som studerats är hämtade från 18 artiklar i våra största dagstidningar, artiklar som relaterar till Socialstyrelsens nationella principer för intensivvård under pandemin. Resultatet bygger på 1096 kommentarer, som postats av 645 användare, och som analyserats såväl kvalitativt som kvantitativt.Kommentarerna kan delas in i positiva respektive negativa reaktioner på Socialstyrelsens prioriteringsprinciper för intensivvård. Här finns kommentarer som handlar om att principer inte skulle behövas om inte vården nedrustats eller om människor följde Folkhälsomyndighetens restriktioner. Oro uttrycks för att prioriteringar enbart kommer att baseras på kronologisk ålder, eller att äldre skulle få en lägre prioritet enbart av samhällsekonomiska skäl. Ungefär lika stor del av materialet består av positiva kommentarer, t ex när det gäller biologisk ålder som prioriteringsgrund. En positiv reaktion gäller också öppenheten kring vilka prioriteringar som ska råda, vilket anses ge en viktig påminnelse om allvaret i situationen.Ett annat syfte har varit att studera interaktionen på nätet när principerna diskuteras. De som har kommenterat interagerar genom att förklara för varandra vad som uppfattas som missuppfattningar. De kritiserar varandras inlägg men uppmuntrar också varandra genom att försöka skapa lugn, de utmanar varandra med prioriteringsdilemman samt diskuterar känslan av ett ställningskrig gällande prioriteringar i form av ”vi-och-dem”.Denna studie är ett axplock av reaktioner i sociala medier i en tidig fas av pandemin. I enlighet med vad som anges i Världshälsoorganisationens riktlinjer för kriskommunikation understryker resultatet värdet för beslutsfattare av att vara medvetna om debatten i sociala medier. En sådan debatt kan informera om missförstånd som behöver förtydligas, men också lyfta fram relevanta farhågor om hur prioriteringsprinciper kan tillämpas felaktigt i praktiken. Att anta att sociala medier bara är ett forum för missnöje är en alltför grov förenkling. De kan likväl ses som plattformar där åsikter utmanas och argument formas om vad som är rättvisa grunder för resursfördelning i vården.
|
|
| 10. |
- Broqvist, Mari, 1958-, et al.
(författare)
-
The meaning of severity - do citizenś views correspond to a severity framework based on ethical principles for priority setting?
- 2018
-
Ingår i: Health Policy. - : Elsevier. - 0168-8510 .- 1872-6054. ; 122:6, s. 630-637
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The importance for governments of establishing ethical principles and criteria for priority setting in line with social values, has been emphasised. The risk of such criteria not being operationalised and instead replaced by de-contextualised priority-setting tools, has been noted. The aim of this article was to compare whether citizenś views are in line with how a criterion derived from parliamentary-decided ethical principles have been interpreted into a framework for evaluating severity levels, in resource allocation situations in Sweden. Interviews were conducted with 15 citizens and analysed by directed content analysis. The results showed that the multi-factorial aspects that participants considered as relevant for evaluating severity, were similar to those used by professionals in the Severity Framework, but added some refinements on what to consider when taking these aspects into account. Findings of similarities, such as in our study, could have the potential to strengthen the internal legitimacy among professionals, to use such a priority-setting tool, and enable politicians to communicate the justifiability of how severity is decided. The study also disclosed new aspects regarding severity, of which some are ethically disputed, implying that our results also reveal the need for ongoing ethical discussions in publicly-funded healthcare systems.
|
|
