| 1. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter.Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummerÖversikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2015 : Resursöversikt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 40 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sex skal-och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är en beskrivning av hur de provfisken som ligger till grund för analys och rådgivning utförs.Översikten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 6. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 7. |
- Axenrot, Thomas, et al.
(författare)
-
Multifrequency discrimination of fish and mysids
- 2009
-
Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 66:6, s. 1106-1110
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The opossumshrimp (Mysis relicta) is common in many lakes in the northernparts of Eurasia and North America. The shrimp is often an importantlink in the foodweb for fish, either throughout life or in earlylife stages. Generally, quantitative measurements of mysidsin large volumes of water are difficult to obtain with traditionalsampling methods. In this pilot study, measurements of volume-backscatteringstrength (Sv) at 38, 120, and 200 kHz were used to separatebackscattering from fish and mysids. Mysids were sampled withtrawls. Where mysids were caught, the correlations between mysidbiomass (dry weight) and mean Sv at 120 and 200 kHz were positive(r2 = 0.89 and 0.81, respectively). Where mysids were abundant,the Sv exhibited a characteristic frequency response. This wasnot found where mysids were scarce or absent. Therefore, areaswith great abundances of mysids can be identified, and theirbiomasses estimated from data collected during ecosystem monitoring.
|
|
| 8. |
- Ragnarsson Stabo, Henrik, et al.
(författare)
-
Can multi-frequency acoustics improve the monitoring of large zooplankton in large temperate lakes?
- 2014
-
Ingår i: Aquatic Ecosystem Health and Management. - : Michigan State University Press. - 1463-4988 .- 1539-4077. ; 17, s. 374-381
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Large zooplankton has an important role for the functioning of the ecosystem in many lakes. Most are predatory, which makes them both competitors as well as food for many planktivorous fish species. In general, it has been elusive to measure the abundance of this group of zooplankton with traditional sampling methods, particularly in large volumes of water. In this study we tested the potential and adequacy of multi-frequency hydroacoustics as a method to map the spatial patterns in abundance of the large zooplankton in Lake Vanern, Lake Vattern and Lake Malaren. In addition, we used a plankton net to groundtruth biovolume estimates vertically, and a Tucker trawl for the horizontal distribution. Two frequencies were used to separate the acoustic backscattering from fish, mysids and plankton. The main target species were Leptodora kindtii, Bythotrephes longimanus and Limnocalanus macrurus.The plankton communities were very heterogeneous both within and among the lakes. Lake Vanern and Lake Malaren were dominated by Leptodora, whereas Lake Vattern was dominated by Limnocalanus. Bottom depth at the sample site was the most important community structuring factor.Our results indicate that the biomass of large predatory zooplankton is comparably high and in most surveyed areas even higher than the biomass of planktivorous fish. Consequently, they are more important for the dynamics of lake food webs than previously assumed. Using multi-frequency hydroacoustics show promising results and with some alterations to the sampling design this would be a valuable addition to the traditional zooplankton monitoring in large lakes.
|
|
| 9. |
- Ragnarsson Stabo, Henrik, et al.
(författare)
-
Kvantifiering av stora djurplankton i de stora sjöarna
- 2012
-
Ingår i: Rapport - Vänerns vattenvårdsförbund. - 1403-6134. ; , s. 89-106
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Large zooplankton (>2 mm) are important for the functioning of the ecosystem in many large lakes. In several cases they have severely altered the food web where they have invaded. Most are predatory, which makes them both direct competitors to, and the dominant food of, many planktivorous fish species. In addition, juveniles of several predatory species, such as zander (Sander lucioperca) have been reported to utilize them extensively. In this case study we used different methods to map the spatial patterns in abundance of the large zooplankton in Lake Vänern, Lake Vättern and Lake Mälaren. The cladocerans Leptodora kindtii and Bythotrephes longimanus are predators whereas the copepod Limnocalanus macrurus is an omnivore. Generally, quantitative measurements of large zooplankton in large volumes of water are difficult to obtain with traditional sampling methods. In this case study we sampled plankton with a large plankton net - to obtain biovolume estimates horizontally, and with a tucker trawl for the vertical distribution[TA1]. A total of 58 samples were collected. In addition, multi-frequency hydroacoustics was tested as a monitoring method, with the tucker trawls as ground truth. Two frequencies were used to separate the acoustic backscattering from fish, mysids and plankton. The plankton communities were very heterogenous both within and among the lakes. Both Lake Vänern and Lake Mälaren were dominated by Leptodora, whereas Lake Vättern was dominated by Limnocalanus. The depth at the sample site was most important for the structure of the community, with Limnocalanus predominantly present below the thermocline. The hydroacoustics showed some potential for sampling the species that do not share habitat with mysids. The high densities of predatory zooplankton found in all lakes indicate that they have the potential of being important prey species for fish as well as competitors, and thus any ecosystem models in these lakes should include them. Our results indicate that large predatory zooplankton are found in the same amount (biomass) as planktivorous fish. Consequently, they are important in the food web of all three lakes. Hydroacoustic monitoring of some of the species show promising results and with some alterations in the sampling methods this could be a useful addition to the regular zooplankton monitoring of the large lakes.
|
|
| 10. |
- Ragnarsson Stabo, Henrik, et al.
(författare)
-
Kvantifiering av stora djurplankton i de stora sjöarna
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stora djurplankton (>2 mm) fyller en viktig funktion i många sjöekosystem. De flesta är rovdjur, vilket leder till att de är både konkurrenter och föda till många planktonätande fiskar. Dessa storväxta planktonarter kan också utgöra viktig föda för unga rovfiskar, t.ex. gös (Sander lucioperca). I denna studie testades olika metoder för att kartlägga och kvantifiera förekomsten av stora djurplankton i Vänern, Vättern och Mälaren. Det har visat sig att den traditionella provtagningen ofta missar de stora djurplantonarterna. Här testade vi en stor och grovmaskig planktonhåv för att få ett mått på biomassorna av plankton per ytenhet. Tuckertrål kombinerat med hydroakustik användes för att få ett mått på arternas vertikalfördelning och rumsliga fördelning. Flera frekvenser användes för att skilja på den detekterade energin från fisk och djurplankton som vid ekolodning reflekteras från organismerna. Totalt samlades 58 håv- och trålprover in. Planktonsamhället varierade starkt både mellan och inom sjöar. Vänern och Mälaren dominerades av Leptodora, medan Vättern dominerades av Limnocalanus. Djupet var avgörande för vilka arter som förekom i proverna, speciellt tydligt var det hos Limnocalanus som främst förekom i det kalla vattnet under språngskiktet. Hydroakustisk visade sig vara en möjlig metod för att mäta mängden stora djurplankton i de stora sjöarna. Mysider har tidigare visats ge starka och urskiljningsbara signaler i Vättern. Vår undersökning visade att även tofsmygglarver (Chaoborus) gav mycket starka signaler, som riskerar att överskugga de svagare signalerna från djurplankton. Vi föreslår därför att eventuell framtida hydroakustisk övervakning ska ske i dagsljus då både mysider och tofsmygglarver håller sig nära eller på botten. Våra resultat visar att biomassan stora djurplankton per ytenhet är i samma storleksordning som mängden fisk. Det indikerar att de är viktiga i födoväven och bör övervakas. Hydroakustik kombinerad med håvning eller Tucker-trålning skulle utgöra ett värdefullt komplement till den vanliga djurplanktonprovtagningen.
|
|
