| 1. |
- Andersson, Dan, 1967-, et al.
(författare)
-
Pedestrians' perceptions of route environments in relation to deterring or facilitating walking
- 2023
-
Ingår i: Frontiers in Public Health. - : Frontiers Media S.A.. - 2296-2565. ; 10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundEvery walk takes place in a route environment, and it can play an important role in deterring or facilitating walking, and will always affect the environmental unwell – wellbeing of pedestrians. The aim of this study is to illuminate which the important route environmental variables are in this respect. The focus is therefore on pedestrians´ perceptions of route environmental variables and how they relate to overall appraisals of route environments as hindering – stimulating for walking and unsafe – safe for reasons of traffic. MethodsCommuting pedestrians in the inner urban area of Stockholm, Sweden (n = 294, 49.5 ± 10.4 years, 77% women), were recruited via advertisements. They evaluated their own commuting route environments using a self-report tool, the Active Commuting Route Environment Scale (ACRES). Correlation, multiple regression, and mediation analyses were used to study the relationships between the variables and the outcome variables. ResultsAesthetics and greenery appear to strongly stimulate walking, whereas noise, a proxy for motorized traffic, hinders it. Furthermore, aesthetics is positively related to traffic safety, whereas conflicts have the opposite role. Conflicts is an intermediate outcome, representing several basic environmental variables, whereof some were directly and negatively related to unsafe – safe traffic. Conclusion Route environmental variables appear to be potent factors in deterring or facilitating walking. This knowledge is of importance for policymakers and urban planners when designing route environments with the aim of attracting new pedestrians, and simultaneously stimulating those who already walk to keep on.
|
|
| 2. |
- Andersson, Dan, 1967-, et al.
(författare)
-
Trafikbuller – ett högljutt hot mot folkhälsan
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BakgrundRegelbunden fysisk aktivitet har positiva hälsoeffekter, och många vill vara fysiskt aktiva, men upplever inte sällan olika hinder för det, till exempel tidsbrist. Att gå eller cykla till arbetet är därför en intressant möjlighet i detta sammanhang, då fysiskt aktiv arbetspendling ofta är tidseffektivt. Dessutom krävs sällan någon specialutrustning, startsträckan är kort och avstånden kan anpassas så att man går, cyklar hela eller delar av sträckan mellan hem och arbetsplats. Om färdvägsmiljön dessutom upplevs som stimulerande och trygg kan den sannolikt bidra till att upprätthålla ett beteende, och på så vis medverka till att många individer får en angelägen ”dos” fysisk aktivitet. Studier av hur olika trafikvariabler samspelar, och hur dessa i sin tur påverkar vår uppfattning om en färdvägsmiljö ger inga entydiga svar. Syftet med denna studie var därför att studera de interna sambanden mellan fyra olika variabler relaterade till motortrafik: hastighet, flöde, buller och avgaser samt hur dessa, i olika kombinationer, inverkar på uppfattningen om en miljö är hindrande eller stimulerande respektive trygg eller otrygg för arbetspendling till fots.Metod294 arbetspendlande fotgängare (49.5 ± 10.4 år, 77 % kvinnor) rekryterades via annonser, och deras upplevelser av sina färdvägsmiljöer i Stockholms innerstad har nyttjats i våra analyser. Upplevelserna skattades med färdvägsmiljöskalan ”The Active Commuting Route Environment Scale” (ACRES). Den innehåller utfallsvariablerna hindrande-stimulerande färdvägsmiljö och otrygghet-trygghet i trafiken, samt ett antal miljöprediktorer, varav vi har nyttjat de fyra som är relaterade till motortrafik: flöde av motorfordon, hastighet, buller och avgaser. Såväl trafikvariabler som utfallsvariabler skattades med 15-gradiga skalor. För att analysera sambanden mellan trafikvariablerna och utfallsvariablerna användes multipla regressionsanalyser. ResultatAlla trafikvariabler var i sig själva negativt relaterade de båda utfallsvariablerna hindrande-stimulerande färdvägsmiljö och otrygghet-trygghet i trafiken. När istället de fyra trafikvariablerna analyserades samtidigt i förhållande till om miljön upplevdes som hindrande eller stimulerande samt otrygg eller trygg var det enbart buller som var negativt relaterad till de båda utfallsvariablerna. Hastighet hade en negativ roll i förhållande till trygghetsvariabeln. Analyserna visade dessutom att både flöde av motorfordon och hastighet förutspådde buller.SlutsatserSamtidigt som varje trafikvariabel är negativt relaterad till hur färdvägsmiljöer upplevs av fotgängare, framträder motorfordons buller och hastigheter som de variabler som är mest bekymmersamma för fotgängare. Studier som denna kan utgöra ett underlag för arbetet med att skapa attraktiva miljöer för fotgängare, och därmed bidra till bättre folkhälsa, förändrade pendlingsmönster i urbana miljöer samt ökad ekologisk hållbarhet.
|
|
| 3. |
- Nilsson Sommar, Johan, et al.
(författare)
-
Overall health impacts of a potential increase in cycle commuting in Stockholm, Sweden
- 2022
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health. - : Sage Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 50, s. 552-564
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: To estimate the overall health impact of transferring commuting trips from car to bicycle..Design and setting: In this study registry information on location of home and work for residents in the County of Stockholm was used to obtain the shortest travel route on a network of bicycle paths and roads. Current modes of travel to work were based on travel survey data. The relation between duration of cycling and distance cycled was established as a basis for selecting the number of individuals that normally would drive a car to their work place, but have a distance to work that they could bicycle within 30 minutes. The change in traffic flows was estimated by a transport model (LuTrans) and effects on road traffic injuries and fatalities were estimated by using national hospital injury data. Effects on air pollution concentrations were modelled using dispersion models.Results: Within the scenario, 111 000 commuters would shift from car to bicycle. This corresponds to 32% of the existing car commuters. On average the increased physical activity reduced the one-year mortality risk by 12% among the additional bicyclists corresponding to 16 fewer premature deaths per year. Including the number of years lost due to morbidity, the total number of disability adjusted life years (DALYs) gained was 696. The amount of DALYs per year gained in the general population due to reduced air pollution concentrations at home addresses was 471. The number of DALYs lost by traffic injuries was 176. Including also air pollution effects among bicyclists, the scenario was calculated to each year give a net benefit of 939 DALYs.Conclusion: The health impact assessment of transferring commuting by car to bicycle estimated large health benefits even then considering injuries and air pollution exposure among bicyclists.
|
|
| 4. |
- Strömgren, Magnus, et al.
(författare)
-
Modeling commuter modal shifts from car trips to cycling : Scenario construction and outcomes for Stockholm, Sweden
- 2020
-
Ingår i: Journal of Transport Geography. - : Elsevier. - 0966-6923 .- 1873-1236. ; 86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents the construction and outcomes of scenarios modeling commuter modal shift from car trips to cycling in the metropolitan region of Stockholm, the capital of Sweden. Building and improving upon previous studies in terms of both methodological approach and degree of spatial resolution of the modeling output, we examine scenarios where car commuters able to reach their workplace within 30 and 50 minutes of cycling shift commuting mode. Overall, car–bicycle modal shift figures were 31.6% and 48.7%, respectively. However, there were considerable geographical differences. While a substantial number of new bicycle commuters appeared in all five macro-level subdivisions of the study area, modal shift was by far the highest among car commuters living in the Inner City and its immediate surroundings.
|
|
