| 1. |
- Schantz, Peter, 1954-
(författare)
-
Sista vilan vid Brunnsviken : en studie av immateriella dimensioner knutna till tre friluftsgravar i nationalstadsparken
- 1995
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :4, s. 75-80
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det är angeläget att arbetet med kulturmiljöbeskrivningen för nationalstadsparken snarast tas upp igen för att kartlägga områdets kulturhistoria och därigenom öka förståelsen för dess komplexa kulturvärden, skriver Peter Schantz i sitt debattinlägg här intill. Han fortsätter här med en studie av de immateriella värden som friluftsgravarna vid Brunnsviken utgör.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Henriksson, Jan, et al.
(författare)
-
Per-Olof Åstrand : Nekrolog
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nekrolog över Per-Olof ÅstrandProfessor emeritus Per-Olof Åstrand har avlidit i en ålder av 92 år. Hans närmaste anhöriga är makan Irma och barnen Elin och Per med familjer.Per-Olof Åstrand föddes i Bredaryd i Småland den 21 oktober 1922, och avled den 2 januari 2015 i Näsby Park norr om Stockholm. Efter värnplikt och beredskapstjänstgöring i pansartrupperna under andra världskriget kom han 1944 till Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet (GCI/GIH) för studier till gymnastiklärare. Vid sluttentamen i fysiologi var hans svar så avancerade att den ansvarige läraren bad professorn, Erik Hohwü Christensen, att rätta dem. Kort därefter fick GCI:s fysiologiska institution en ny amanuens.Efter gymnastikdirektörsexamen 1946 följde läkarstudier, och parallellt med dessa inleddes avhandlingsarbetet ”Experimental studies of physical working capacity in relation to sex and age”, som försvarades 1952. Genom detta utvecklades en metodik för att mäta maximal syreupptagning. Det blev en avgörande variabel att relatera till i hans senare forskning om den cirkulatoriska och respiratoriska anpassningen till fysiskt arbete och träning. Det submaximala konditionstest som P.-O., och hans blivande hustru Irma Ryhming, publicerade år 1954 bidrog till att göra GCI känt över världen. Det finns fog att benämna honom som ”den vetenskapligt baserade konditionsträningens fader”. 1970 blev han professor i kroppsövningarnas fysiologi vid GIH.P.-O. visade tidigt ett stort intresse för undervisning, och många mötte honom i populärvetenskapliga skrifter såsom ”Kondition och hälsa” och ”Bättre kondition”, men det var genom den omfattande läroboken ”Textbook of Work Physiology: Physiological Bases for Exercise”, skriven tillsammans med Kaare Rodahl, som han blev det riktigt stora namnet inom internationell arbetsfysiologi. Där framträdde holisten Åstrand med en bredd och ett djup som ingen förr hade fångat och skrivit fram. Denna bok, P.-O:s pedagogiska förmåga och engagemang har haft avgörande betydelse för många studenter och kolleger.Hans gärningar gjorde honom till ledamot i många lärda sällskap och hedersdoktor vid ett antal universitet ute i världen. Därtill var han en hedersman, med en personlighet präglad av en stor omtanke, slagkraftig humor och generös spiritualitet, ofta med inslag av en särpräglad musikalisk förmåga. För oss som studenter och lärare vid GIH kom samvaron med P.-O. ofta att formas till högtidsstunder. En legendar har nu lämnat oss i djupaste sorg, men också i tacksamhet över allt han bidrog med i våra liv.Jan HenrikssonHans RosdahlPeter SchantzHarriet Wallberg
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Schantz, Peter, 1954-
(författare)
-
När mekanisk medicin gick om promenaden
- 2014
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - Stockholm. ; KULTUR:28 september
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ingress: "Gå ut och gå, det hjälper för mjältsjuka!" Så låter det i en avhandling från 1763 om nyttiga rörelser. I början av 1800-talet tog Per Henrik Lings gymnastik över som den högsta formen av hälsogivande rörelse, och det är först i modern tid som promenaden åter har tillskrivits läkande egenskaper.Artikeln inleds med följande beskrivning av en motionspromenad sommaren 1783:Den 11 juni 1783 skrev skulptören Johan Tobias Sergel ett brev till sekreteraren vid den svenska ambassaden i Paris, Nils von Rosenstein. I det omnämner han sina motionsvanor och deras bakgrund: "Jag delar min tid mellan arbete om dagen och om aftnarna promenad till Jerfva, som konungen skänkt år herr Schröderheim. Denne har öfverlåtit ett rum åt mig. Jag går dit hvarje afton och återvänder tidigt på morgonen, ty jag måste ha motion, om jag vill lefva." Sergel skrev vidare att han led av "en däst fetma, full av galla och osunda vätskor; läkarens diagnos är att det är dessa som framalstrar gikten och melankolien". Sergels start- och målpunkter var ateljén i trakten av Hötorget respektive gården Nederjärva vid Haga-Brunnsvikens norra ände. Det är ej känt vilken väg Sergel tog, men om han gick den kortaste vägen i båda riktningarna så motsvarar det drygt 13 km per dag. Det är en ansenlig sträcka, inte minst för en person med Sergels rondör.Sergels promenad var ordinerad av en läkare och framstår i dag som så modern att man skulle kunna tro att den speglar ett synsätt som präglats av kontinuitet ända sedan 1700-talet. Men så är ingalunda fallet. På 1800-talet kom ett trendbrott med långvarig verkan. Mer om det senare, men först något om de bedömningar av rörelse och hälsa som präglade Sverige under 1700-talets andra hälft.
|
|
| 8. |
- Bergström, Ylva, et al.
(författare)
-
Brunnsvikenguiden
- 1992
-
Ingår i: Hagabladet - en tidning för natur och kultur vid Haga-Brunnsviken. - Stockholm. ; :4-5, s. 3-8
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Schantz, Peter, 1954-
(författare)
-
Irma Linnéa Åstrand
- 2021
-
Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. - Göteborg : Göteborgs universitet.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Irma Åstrand var gymnastikdirektör, läkare och medicine doktor. Hon blev en svensk pionjär inom arbetmiljöforskningen och var chef för Arbetsmiljöinstitutet 1988-1992.
|
|
| 10. |
|
|
