| 1. |
- Andersson, Dan, 1967-, et al.
(författare)
-
Pedestrians' perceptions of motorized traffic in relation to appraisals of their urban commuting route environments
- 2022
-
Ingår i: Svensk idrottsmedicin 2022:2. - : Svensk förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin. ; , s. 29-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background and MethodsRelations between pedestrians´ perceptions of traffic variables and appraisals of route environments as hindering – stimulating for walking as well as unsafe – safe for reasons of traffic, were studied in the inner urban area of Stockholm, Sweden (n = 294). The pedestrians used the Active Commuting Route Environment Scale (ACRES). Correlation, multiple regression, and mediation analyses were used to study the relationships between the traffic variables and the outcome variables.ResultsTraffic noise relates negatively to both hindering – stimulating for walking, and to unsafety – safety for traffic reasons. Vehicle speed related negatively to unsafety – safety for traffic reasons. Furthermore, vehicle speed protrudes as an important origin of the deterring effects of traffic among those who commute by foot.ConclusionThe study shows the value of both partial and simultaneous analyses of the effect of all four traffic variables in relation to outcome variables relevant for walking.
|
|
| 2. |
- Andersson, Dan, 1967-, et al.
(författare)
-
Trafikbuller – ett högljutt hot mot folkhälsan
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BakgrundRegelbunden fysisk aktivitet har positiva hälsoeffekter, och många vill vara fysiskt aktiva, men upplever inte sällan olika hinder för det, till exempel tidsbrist. Att gå eller cykla till arbetet är därför en intressant möjlighet i detta sammanhang, då fysiskt aktiv arbetspendling ofta är tidseffektivt. Dessutom krävs sällan någon specialutrustning, startsträckan är kort och avstånden kan anpassas så att man går, cyklar hela eller delar av sträckan mellan hem och arbetsplats. Om färdvägsmiljön dessutom upplevs som stimulerande och trygg kan den sannolikt bidra till att upprätthålla ett beteende, och på så vis medverka till att många individer får en angelägen ”dos” fysisk aktivitet. Studier av hur olika trafikvariabler samspelar, och hur dessa i sin tur påverkar vår uppfattning om en färdvägsmiljö ger inga entydiga svar. Syftet med denna studie var därför att studera de interna sambanden mellan fyra olika variabler relaterade till motortrafik: hastighet, flöde, buller och avgaser samt hur dessa, i olika kombinationer, inverkar på uppfattningen om en miljö är hindrande eller stimulerande respektive trygg eller otrygg för arbetspendling till fots.Metod294 arbetspendlande fotgängare (49.5 ± 10.4 år, 77 % kvinnor) rekryterades via annonser, och deras upplevelser av sina färdvägsmiljöer i Stockholms innerstad har nyttjats i våra analyser. Upplevelserna skattades med färdvägsmiljöskalan ”The Active Commuting Route Environment Scale” (ACRES). Den innehåller utfallsvariablerna hindrande-stimulerande färdvägsmiljö och otrygghet-trygghet i trafiken, samt ett antal miljöprediktorer, varav vi har nyttjat de fyra som är relaterade till motortrafik: flöde av motorfordon, hastighet, buller och avgaser. Såväl trafikvariabler som utfallsvariabler skattades med 15-gradiga skalor. För att analysera sambanden mellan trafikvariablerna och utfallsvariablerna användes multipla regressionsanalyser. ResultatAlla trafikvariabler var i sig själva negativt relaterade de båda utfallsvariablerna hindrande-stimulerande färdvägsmiljö och otrygghet-trygghet i trafiken. När istället de fyra trafikvariablerna analyserades samtidigt i förhållande till om miljön upplevdes som hindrande eller stimulerande samt otrygg eller trygg var det enbart buller som var negativt relaterad till de båda utfallsvariablerna. Hastighet hade en negativ roll i förhållande till trygghetsvariabeln. Analyserna visade dessutom att både flöde av motorfordon och hastighet förutspådde buller.SlutsatserSamtidigt som varje trafikvariabel är negativt relaterad till hur färdvägsmiljöer upplevs av fotgängare, framträder motorfordons buller och hastigheter som de variabler som är mest bekymmersamma för fotgängare. Studier som denna kan utgöra ett underlag för arbetet med att skapa attraktiva miljöer för fotgängare, och därmed bidra till bättre folkhälsa, förändrade pendlingsmönster i urbana miljöer samt ökad ekologisk hållbarhet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lundvall, Suzanne, 1957-, et al.
(författare)
-
A 200-year perspective and future challenges : Physical activities and their relation to physical education
- 2013
-
Ingår i: Gender In Physical Culture The 2013 Meeting.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Over time the chosen bodily movement practices within Physical education and health (PEH) have created tensions in terms of power and control over what has been seen as legitimate in the educational sector of physical culture. The aim of the study has been to, through a macro level overview and by using a model, illuminate how different bodily movement practices in the world’s oldest physical education teacher education (PETE) have emerged over time, become embedded, remain, fade or disappear. By following this continuity and discontinuity of practices, four distinct phases have been identified and their contextual background is described.The theoretical departure point is inspired by the work of Bourdieu. The analytical focus have been placed on how deliberate forms of bodily movement practices within the studied PETE program came to be defined and regulated through meaning making principles, or in other words: logic of practices (Bourdieu 1984, 1990). This departure point makes it possible to analyze how aspects of investment and intrinsic values have been put forward and related to views on body, gender and health.Findings: The first phase is characterized by the establishment of Ling gymnastics from early 1800s, and its gradual fall in the 1900s. Next phase started in the late 1800s and dealt with the introduction of sport and outdoor life. The third relates to the rise and fall of a separate female gymnastics practice during the 1900s. The fourth phase is characterized by the introduction of everyday life physical activities in the beginning of the new millennium. The overview is followed by reflections on the future content of bodily movement practices and sought for values in PETE and physical education in the school system, seen from a gender perspective.
|
|
| 5. |
- Salier Eriksson, Jane, et al.
(författare)
-
Relationships between heart rate and oxygen uptake in laboratory conditions and in bicycling commuting
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Introduction. Measuring the energetic demands of habitual commuter cyclists is essential to create more accurate methods for measuring active commuting so as to be able to objectively determine the impact that cycle commuting can have on population health.Heart rate (HR) can be used as an indicator of aerobic processes while commuter cycling as long as the relationship between oxygen uptake (VO2) and HR is established in laboratory conditions. However in the field, environmental aspects might introduce effects of stress that change the relationship. Thus measurements need also to be performed in the field in order to explore the HR-VO2 relationship between the two conditions.Methods. Metabolic measurements were performed in the laboratory as well as in the field using 20 habitual commuter cyclists (10 males and 10 females) aged 44 ± 3 yrs. A validated stationary as well as a portable metabolic system was used (Rosdahl et al. 2010; 2016; Salier-Eriksson et al. 2012). A comparison was made between the laboratory and field conditions of the HR-VO2 relationship.Results and Discussion. Based on the average heart rate, the measured oxygen uptake was about 2.5 % lower (n.s.) than the expected levels based on the steady state HR-VO2 relationships in the laboratory. Thus, the results indicate that the HR-VO2 relationships in the field were comparable to those measured in the laboratory on a group level. However, relatively large individual differences were found.ReferencesRosdahl, H., Gullstrand, L., Salier Eriksson, J., Johansson, P. & Schantz, P. 2010. Evaluation of the Oxycon Mobile metabolic system against the Douglas bag method. Eur J Appl Physiol 109 (2):159-71.Rosdahl, H., Salier Eriksson, J. & Schantz, P. 2016. Validation of data collected with mobile metabolic measurement systems over time during active commuting. Proceedings of the 21st Annual Congress of The European College of Sport Sciences, Vienna, Austria, 6-8 July (Abstract). Salier Eriksson, J., Rosdahl, H. & Schantz, P. 2012. Validity of the Oxycon Mobile metabolic system under field measuring conditions. Eur J Appl Physiol, 112 (1): 345-355.
|
|
| 6. |
- Schantz, Peter, 1954-
(författare)
-
Are health effects of cycling underestimated due to inaccurate estimates of the physical activity?
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The enclosure is a summary of my perspectives as Discussant at the symposium: “Cycling and health in Europe and beyond – explaining and updating the evidence base” at the 10th HEPA Europe Health Enhancing Physical Activity Europe Conference at Southern University of Denmark in Odense, Denmark, August 28-30, 2019. Contributors to the symposium were Drs Adrian Bauman, Sylvia Titze, Niamph Murphy and Pekka Oja.
|
|
| 7. |
- Schantz, Peter, 1954-, et al.
(författare)
-
Can heart rate be used as an indicator of energy demands during commuter walking in a metropolitan area?
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- IntroductionMeasuring the energetic demands of habitual commuter walking is essential to objectively relate to the impact that walking commuting can have on health. Hence, evaluating methods for such purpose is of great importance. Heart rate (HR) can possibly be used as long as the relationship between oxygen uptake (VO2) and HR is established in laboratory conditions and proven to be valid under field conditions. However, e.g. traffic, noise and exhaust fumes may introduce effects of e.g. stress that change the relationship in the field. Thus, the validity of the HR method needs to be scrutinized.MethodsVO2 and HR measurements during three submaximal exercise intensities on cycle ergometer were performed in the laboratory, as well as during normal commuting walking in the individuals´ normal field setting in Greater Stockholm, Sweden. 20 habitual commuter pedestrians (10 males and 10 females) aged 45 ± 7 yrs (mean ± SD) participated and validated stationary and portable metabolic systems (Rosdahl et al. 2010; 2016; Salier-Eriksson et al. 2012), and HR monitors were used. A comparison of the VO2 – HR relationship was made between the laboratory and field conditions.Results and Discussion Interpreting the heart rate levels during walking commuting from the VO2 – HR relationship in the laboratory resulted in oxygen uptakes that were 13.0 ± 10.6 % lower in males and 10.5 ± 11.5 % lower in females than the correct VO2 values. Thus, the study indicates that systematic differences between the laboratory and field conditions with respect to the VO2 – HR relationship are present in metropolitan conditions. The reason for these differences remains to be elucidated.ReferencesRosdahl, H., Gullstrand, L., Salier Eriksson, J., Johansson, P. & Schantz, P. 2010. Evaluation of the Oxycon Mobile metabolic system against the Douglas bag method. Eur J Appl Physiol 109 (2):159-71.Rosdahl, H., Salier Eriksson, J. & Schantz, P. 2016. Validation of data collected with mobile metabolic measurement systems over time during active commuting. Proceedings of the 21st Annual Congress of The European College of Sport Sciences, Vienna, Austria, 6-8 July (Abstract).Salier Eriksson, J., Rosdahl, H. & Schantz, P. 2012. Validity of the Oxycon Mobile metabolic system under field measuring conditions. Eur J Appl Physiol, 112 (1): 345-355.
|
|
| 8. |
- Schantz, Peter, 1954-
(författare)
-
Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser : Mäns och kvinnors cykelhastigheter är högre vid längre avstånd
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BakgrundAvstånd, tid och hastighet vid cykling är viktiga ingångsvärden i hälsoekonomiska värderingar, epidemiologiska studier, trafikmodellering och -planering för cykling. Det är därför viktigt att kunna ange så korrekta värden på dem som möjligt. För det krävs studier av samband mellan dessa variabler, och vilka faktorer i övrigt det är som bestämmer hastigheten vid cykling.MetodikFör detta ändamål har en explorativ studiemodell nyttjats. Empiri från 1661 manliga och kvinnliga cykelpendlare i Stor-Stockholm har använts. Deltagarna svarade på enkäter och ritade in sina färdvägar på kartor. Färdvägsavstånden mättes sedan med en kriteriemetod. Var färdvägarna gick har bestämts i förhållande till Stor-Stockholms innerstad och förorter. Självrapporterade data på hur lång tid cykelturen till arbetet tog, ålder, kön, vikt och längd har nyttjats. Multipel regression har använts.Resultat Stora variationer i cykelhastigheter vid färd till arbetet noterades. Men genom de multipla regressionsanalyserna kunde visas att 56 % av dessa variationer kan förklaras av variationer i ett relativt litet antal variabler. Intressant nog ökade cykelhastigheten ju längre färdvägsavståndet var. Vidare hade män en högre cykelhastighet än kvinnor, men den sjönk med stigande ålder för både män och kvinnor. De som hade en högre kroppsvikter hade högre cykelhastigheter, förutsatt att den högre kroppsvikten inte berodde på högre BMI, och därmed sannolikt mer av fetma. Då sjönk istället cykelhastigheten. Vidare var den högre bland dem som cyklade i ytterstadens förorter än bland dem som cyklade i innerstaden. Studien visade även att de allra flesta som anger sin färdtid i hela minuter och med multiplar av siffran 5 (alltså 5, 10, 15, 20 min, osv.) systematiskt överskattar den tid som det tar för dem att komma till arbetet. Därmed sjunker också deras beräknade cykelhastigheter. Dessa olika faktorers absoluta och relativa betydelse för cykelhastigheten kommer att presenteras vid föredraget.KonklusionFör första gången någonsin redovisas hur ett antal centrala variabler, både enskilt och sammantaget, påverkar cykelhastigheterna för män respektive kvinnor. Därmed finns nu en klart bättre grund för att cyklingens hastigheter ska kunna beskrivas med mer realistiska värden i hälsoekonomiska värderingar, epidemiologiska studier, trafikmodellering och -planering.
|
|
| 9. |
- Schantz, Peter, 1954-
(författare)
-
Cyklistens landskap
- 2013
-
Ingår i: Program Transportforum 2013. Linköping 9-10 januari 2013.. - Linköping : Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI). ; , s. 20-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan slutet av 1800-talet har cykeln varit så tekniskt utvecklad att den fått roller inom såväl aktiva transporter som rekreation, friluftsliv, motion, träning och tävling. Kraven på cyklistens landskap i dessa olika sammanhang är förvånansvärt lite studerade. Men vi kan utgå från att de skiljer sig åt. Det finns också ett planeringsbehov för alla dessa syften med cykling. Det är därför viktigt att söka nå kunskap om vilka miljöfaktorer det är som gör att vi upplever färdvägsmiljöer som såväl säkra och trygga samt stimulerande. Färdvägsmiljöer är ofta mycket komplexa. De innehåller många orörliga och rörliga element, samt interaktion mellan dessa. Hur ska man då kunna förstå dessa miljöer, och erhålla säker kunskap om dem och vilka miljövariabler som är kritiska?För att nå dithän behöver olika strategier användas. Om man vill erhålla bättre kunskap om vilka miljöfaktorer det är som är kritiska för ovan typer av övergripande bedömningar behöver man kunna renodla betydelsen av enskilda miljövariabler. För detta ändamål har färdvägsmiljöskalan ”The Active Commuting Route Environment Scale” (ACRES) skapats av FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö vid GIH i Stockholm (www.gih.se/rhm). ACRES är ett instrument som trafikplanerare kan använda för olika former av utvärderingar av färdvägsmiljöer, till exempel för att förstå hur olika segment av färdvägen uppfattas av fotgängare och cyklister, eller för att utvärdera effekten av miljöförbättrande åtgärder.Vid föreläsningen beskrivs uppbyggnaden av ACRES samt resultat av studier som bland annat visar att grönska och skönhet i färdvägsmiljön, oberoende av varandra, bidrar till att stimulera cykling vid arbetspendling. Avgaser och trängsel i blandtrafik har motsatt verkan. Därutöver beskrivs andra angreppssätt för att nå mer kunskap om hur vi kan skapa färdvägsmiljöer som bidrar till en lust att cykla genom landskapet.
|
|
| 10. |
- Schantz, Peter, 1954-
(författare)
-
Formative years in Stockholm
- 2015
-
Ingår i: The Saltin Symposium.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
