| 1. |
- Kehoe, Laura, et al.
(författare)
-
Make EU trade with Brazil sustainable
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 364:6438, s. 341-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Baiao, Guilherme Costa, et al.
(författare)
-
Persistence of high-level heteroplasmy through biparental transmission of a selfish mitochondrion in Drosophila paulistorum
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Heteroplasmy, or the coexistence of multiple mitotypes in an individual, has during recent years been shown to be more common in animals than previously anticipated. However, cases of stable, high-titer heteroplasmy are still relatively rare, as are systems with consistent paternal mitochondrial inheritance. In this study, we sequenced and assembled the full mitochondrial genomes of 23 Neotropical Drosophila lines belonging to six species of the willistoni group and three of the saltans group and discovered that 40% the 13 sequenced Drosophila paulistorum lines, are persistently heteroplasmic. We further showed that the mitochondria of D. paulistorum are polyphyletic, forming two clades, a and b, and that mitochondria of the a2 clade are exclusively found in heteroplasmic flies. Genomic analysis indicates that a2 is a functional mitochondrion, with no signs of loss of function mutations. Even so, our results demonstrate that a2 displays unusual features, including lack of titer response to energetic demands, higher titer in males than females, and consistent biparental transmission due to rapid replication during early embryo development. Together these features indicate that a2 might be a selfish mitochondrion that persists due to efficient biparental transmission.Using the assembled genomes, we reconstructed the evolutionary history of mitochondria in the willistoni subgroup and identified signs of multiple mitochondrial losses, gains and introgressions. The data indicated an a-like mitochondrial ancestor in the willistoni subgroup, with the b mitochondrion likely being acquired through introgression from an unidentified donor. We hypothesize that the selfish characteristics of a2 might have emerged as a response to competition for inheritance with the introgressed b
|
|
| 4. |
- Herrera-Rivero, Marisol, et al.
(författare)
-
Exploring the genetics of lithium response in bipolar disorders.
- 2023
-
Ingår i: Research square.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lithium (Li) remains the treatment of choice for bipolar disorders (BP). Its mood-stabilizing effects help reduce the long-term burden of mania, depression and suicide risk in patients with BP. It also has been shown to have beneficial effects on disease-associated conditions, including sleep and cardiovascular disorders. However, the individual responses to Li treatment vary within and between diagnostic subtypes of BP (e.g. BP-I and BP-II) according to the clinical presentation. Moreover, long-term Li treatment has been linked to adverse side-effects that are a cause of concern and non-adherence, including the risk of developing chronic medical conditions such as thyroid and renal disease. In recent years, studies by the Consortium on Lithium Genetics (ConLiGen) have uncovered a number of genetic factors that contribute to the variability in Li treatment response in patients with BP. Here, we leveraged the ConLiGen cohort (N=2,064) to investigate the genetic basis of Li effects in BP. For this, we studied how Li response and linked genes associate with the psychiatric symptoms and polygenic load for medical comorbidities, placing particular emphasis on identifying differences between BP-I and BP-II.We found that clinical response to Li treatment, measured with the Alda scale, was associated with a diminished burden of mania, depression, substance and alcohol abuse, psychosis and suicidal ideation in patients with BP-I and, in patients with BP-II, of depression only. Our genetic analyses showed that a stronger clinical response to Li was modestly related to lower polygenic load for diabetes and hypertension in BP-I but not BP-II. Moreover, our results suggested that a number of genes that have been previously linked to Li response variability in BP differentially relate to the psychiatric symptomatology, particularly to the numbers of manic and depressive episodes, and to the polygenic load for comorbid conditions, including diabetes, hypertension and hypothyroidism.Taken together, our findings suggest that the effects of Li on symptomatology and comorbidity in BP are partially modulated by common genetic factors, with differential effects between BP-I and BP-II.
|
|
| 5. |
- Herrera-Rivero, Marisol, et al.
(författare)
-
Immunogenetics of lithium response and psychiatric phenotypes in patients with bipolar disorder.
- 2023
-
Ingår i: Research square.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The link between bipolar disorder (BP) and immune dysfunction remains controversial. While epidemiological studies have long suggested an association, recent research has found only limited evidence of such a relationship. To clarify this, we investigated the contributions of immune-relevant genetic factors to the response to lithium (Li) treatment and the clinical presentation of BP. First, we assessed the association of a large collection of immune-related genes (4,925) with Li response, defined by the Retrospective Assessment of the Lithium Response Phenotype Scale (Alda scale), and clinical characteristics in patients with BP from the International Consortium on Lithium Genetics (ConLi+Gen, N = 2,374). Second, we calculated here previously published polygenic scores (PGSs) for immune-related traits and evaluated their associations with Li response and clinical features. We found several genes associated with Li response at p < 1×10- 4 values, including HAS3, CNTNAP5 and NFIB. Network and functional enrichment analyses uncovered an overrepresentation of pathways involved in cell adhesion and intercellular communication, which appear to converge on the well-known Li-induced inhibition of GSK-3β. We also found various genes associated with BP's age-at-onset, number of mood episodes, and presence of psychosis, substance abuse and/or suicidal ideation at the exploratory threshold. These included RTN4, XKR4, NRXN1, NRG1/3 and GRK5. Additionally, PGS analyses suggested serum FAS, ECP, TRANCE and cytokine ligands, amongst others, might represent potential circulating biomarkers of Li response and clinical presentation. Taken together, our results support the notion of a relatively weak association between immunity and clinically relevant features of BP at the genetic level.
|
|
| 6. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Rum för skolans utemiljö – Fördjupad analys kring yta för förskolegård och skolgård
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningen visar att skolgårdar och förskolegårdar fyller många viktiga funktioner, där tillräcklig yta är en grundförutsättning för att kunna skapa och bibehålla kvalitet. Den här rapporten undersöker vilken forskningslitteratur som finns om storlek på friytor kopplat till barns lek, lärande och hälsa, om måtten kan preciseras beroende på barns ålder, könstillhörighet eller funktionsvariation, samt placeringens och gestaltningens roll i säkerställandet av utemiljöers kvalitet. Mycket behöver rymmas för att dessa ytor ska kunna främja barns hälsosamma utveckling, samt bidra till skolverksamhet och lokalsamhälle. Men varje skolgårds kontext är också unik, där många olika faktorer spelar roll. Trots omfattande forskning om skolgårdar har studier ofta svårt att få med komplexiteten kring hur yta som grundförutsättning kan kopplas till olika funktioner. Forskning pekar ut ytstorlekens betydelse för fysisk aktivitet hos barn, ibland kopplat till andra funktioner eller kvaliteter, men sällan till barns möjlighet att interagera med och uppleva vegetation och gröna miljöer, här förstått som naturkontakt, eller till skolgårdslandskapet som helhet med dess gestaltning, innehåll och verksamhet.Det finns gott forskningsstöd för skolgårdens stora betydelse för barns hälsosamma utveckling, samt till stor del dess värde för skolverksamhet och lokalsamhälle, men inte tillräckligt mycket systematiska rön för att tydliga gränsvärden för ytstorlekar ska kunna sättas. En sammantagen bild av forskningen visar dock att ytstorlekar har stor betydelse, eftersom de krävs för att rymma en gestaltning med en mängd olika typer av platser och element som tillsammans skapar god funktion. Tre grundläggande kvaliteter i skolgårdens landskap är i det som främjar barns fysiska aktivitet (bland annat ytstorlek, lösa lekobjekt, fast lekutrustning, dynamik i gestaltningen, slingrande gångar, hårdgjorda ytor, sportytor, varierad topografi, vegetation), det som främjar naturkontakt kopplat till lärande, lek och återhämtning (bland annat träd, natur, vegetation, odling) samt det som stödjer socialt liv (bland annat gröna, varierade miljöer, lösa lekobjekt, fasta lekutrustning, inkluderande gestaltningsinslag).Skolgårdar på över 10 000 kvm och förskolegårdar på över 6 000 kvm tycks ha särskilt goda förutsättningar att rymma alla dessa funktioner. Alltför små ytor begränsar leken och aktiviteten och kan ge upphov till problem såsom aggressivt eller undvikande beteende hos barn, låg fysisk aktivitet och fetma. Trängsel gör det dessutom svårt att uppnå god social samvaro, med plats för barn med olika ålder, könstillhörighet och funktionsvariation. Små ytor riskerar dessutom att innebära slitage som försämrar utemiljöns kvalitet och minskar barns naturkontakt. Yngre barn, i förskola och skolans yngre årskurser, är särskilt beroende av både stora ytor och naturkontakt, medan äldre barn dessutom är beroende av att ytor för möten, fysisk aktivitet och naturkontakt bildar en välfungerande helhet genom en god gestaltning.
|
|
| 7. |
- Kelsoe, John, et al.
(författare)
-
Lithium Response in Bipolar Disorder is Associated with Focal Adhesion and PI3K-Akt Networks: A Multi-omics Replication Study.
- 2023
-
Ingår i: Research square.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lithium is the gold standard treatment for bipolar disorder (BD). However, its mechanism of action is incompletely understood, and prediction of treatment outcomes is limited. In our previous multi-omics study of the Pharmacogenomics of Bipolar Disorder (PGBD) sample combining transcriptomic and genomic data, we found that focal adhesion, the extracellular matrix (ECM), and PI3K-Akt signaling networks were associated with response to lithium. In this study, we replicated the results of our previous study using network propagation methods in a genome-wide association study of an independent sample of 2,039 patients from the International Consortium on Lithium Genetics (ConLiGen) study. We identified functional enrichment in focal adhesion and PI3K-Akt pathways, but we did not find an association with the ECM pathway. Our results suggest that deficits in the neuronal growth cone and PI3K-Akt signaling, but not in ECM proteins, may influence response to lithium in BD.
|
|
| 8. |
- Kovaceva, Jordanka, 1980, et al.
(författare)
-
Assessment of the PROSPECT safety systems including socio-economic evaluation
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report provides a new methodology for safety benefit assessment of real-world benefit of the Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) in terms of saved lives and prevented injuries as well as the resulting monetary benefit for society. This methodology is demonstrated and applied to PROSPECT systems that address potential crashes of passenger cars with vulnerable road users (VRUs) such as pedestrians and cyclists.
|
|
| 9. |
- Schneider, Julia, et al.
(författare)
-
Förtätning av välfärdslandskap : En enkätstudie om upplevelse och användning av bostadsnära utemiljöer
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många av våra bostadsnära utemiljöer har planerats under 1960- och 70-talen för rekreation och hälsa, med tankar om rättvisa, som ett välfärdslandskap. Dessa miljöer blir idag ofta föremål för förtätning med ny bebyggelse. En sådan utveckling kan vara ett sätt att arbeta för hållbarhet, men riskerar att få negativa konsekvenser, bland annat för boende i olika åldrar. I Kvarngärdet och Kapellgärdet, nordöst om Uppsalas stadskärna, har förtätning påverkat olika delar av området olika mycket. Där har knappt 600 boende besvarat en digital enkät under våren 2022. De frågades om trivsel, kvaliteter, användning och barnvänlighet kopplat till utemiljön nära sitt hem.Boendes användning och upplevelse av bostadsnära utemiljöer skiljer sig på flera sätt åt mellan förtätade områden och icke förtätade områden. Boende uttryckte ledsamhet, oro och ibland ilska över förtätningen, dels på grund av långdragna byggprocesser i närområdet som skapat miljö- och trafikolägenheter, men framförallt för att befintliga, ofta gröna, friytor bebyggs och vegetation tas bort. Utemiljöerna i icke förtätade delområden upplevdes mer trivsamma, användes mer för sociala aktiviteter och kunde i högre utsträckning ge återhämtning, naturkontakt och utsikt. Däremot påverkade inte förtätningen hur ofta utemiljön användes. Utemiljöerna i icke förtätade delområden ansågs även ha rikare växt- och djurliv samt vara vackrare och mer varierade. Utemiljöns funktion för barn kunde inte kopplas direkt till om området var förtätat eller inte. Däremot märktes att de delar av Kapellgärdet som har kvar strukturen från välfärdseran, med öppna ytor och trafikseparering, ansågs vara bäst för barn i alla åldrar. Bristen på trafikseparering i andra delar av Kvarn- och Kapellgärdet skapade otrygghet och minskade barnens rörelsefrihet.Miljöer från välfärdseran har värdefulla strukturer för de boende, som väl tilltagna friytor, uppvuxen vegetation och trafikseparering, men om dessa inte förvaltas väl uppkommer problem med nedskräpning, otrygghet samt slitage. Förtätade områden upplevdes ofta ha för trånga och ibland skuggiga bostadsgårdar och generell brist på grönytor.Förtätning av befintliga stadsmiljöer kan vara av stor betydelse för att utveckla bebyggd miljö på ett hållbart sätt och därigenom spara åkermark från att bebyggas. Att förtäta genom att bebygga friytor av värde för boende och skapa boendemiljöer där biltrafik dominerar allt m
|
|
| 10. |
- Schneider, Julia, et al.
(författare)
-
Lekplatsers kvalitet och kvantitet över tid - Ett projekt inom fortlöpande miljöanalys
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Offentliga lekplatser är viktiga för barns lek och hälsa som en del av en barnvänlig bebyggd miljö. Det har tidigare saknats en nationell överblick över svenska lekplatsers kvalitet och kvantitet. I detta miljöanalysprojekt har antalet allmänna, kommunala lekplatser i Sverige beräknats och jämförts med tidigare insamlade data om antal i ett urval kommuner för att se förändring över tid. Ett forskningsbaserat verktyg för att analysera lekplatsers kvalitet har också testats och utvärderats. Antalet lekplatser i Sverige som är öppna för allmänheten utan inskränkning i tid samt förvaltas av kommuner har sammanställts med hjälp av kommunhemsidor och e-post eller telefonkontakt med tjänstepersoner. Antalet uppskattas vara 9590 stycken hösten 2022. Tre grupper av tidigare insamlad data möjliggör att se förändring i antal lekplatser i ett urval kommuner under två decennier. Från 2001 till 2022 beräknas antalet lekplatser i de norrländska kommunerna ha minskat med 48 %. Från 2005 till 2022 har antalet lekplatser i 20 andra kommuner minskat med 32 %, och från 2017 till 2022 har antalet hos totalt 52 kommuner minskat med 8 %. Även om vissa lekplatser kan ha tagits över av annan förvaltning, tyder sammanställningen på en tydlig minskning av antalet lekplatser förvaltade av svenska kommuner under 2000-talet, möjligen med hälften. Vad minskningen beror på har inte undersökts närmare i studien, men kommentarer från tjänstepersoner vittnar om en kombination av besparingar, eftersatt underhåll och nya krav på säkerhet och tillgänglighet. Det har ofta lett fram till lokala strategier som främjar färre lekplatser. Verktyget för att bedöma lekplatsers kvalitet är baserat på en sammanställning av forskning från 2010 och har vidareutvecklats i flera steg. I projektet har det testats av tjänstepersoner på 28 lekplatser i 11 kommuner, där spridningen i resultat var stor. Detta ger också grund för fortlöpande analys av kvalitet på just dessa 28 lekplatser. Med utgångspunkt i återkoppling från tjänstepersoner som har testat verktyget, har det justerats och presenteras här i sin senaste version, kallad Analysverktyg för lekmiljöer, ALM. Verktyget har visat sig vara användbart i flera faser. Dock kan användningen av verktyg för att analysera kvalitet hos lekplatser problematiseras då det riskerar att bland annat främja likformighet. Resultaten och diskussioner med projektets referensgrupp samt inspel från tjänstepersoner har stakat ut flera möjliga vägar framåt för fortsatta studier om lekplatser. Dessa kan omfatta mer detaljerade studier av olika typer och storlekar, av olika förvaltningsformer eller av de analyser som ligger bakom förändringar hos olika kommuner.
|
|
