| 1. |
- Brorström, Björn, et al.
(author)
-
Perspektiv på framgångsrika kommuner
- 2008
-
Book (other academic/artistic)abstract
- I boken Perspektiv på framgångsrika kommuner sammanfattar Björn Brorström och Sven Siverbo tio års forskning om den organisatoriska och ekonomiska utvecklingen i kommuner och landsting. Boken bygger på teorier om vad som förklarar en god samhällsutveckling och på fyrtio fallstudier där både framgångsrika kommuner och så kallade kriskommuner har djupstuderats. Data har samlats in genom intervjuer med nyckelpersoner, men även på flera andra sätt såsom enkäter, observationer och dokumentstudier. Författarna ger en bild av tillståndet i kommunsektorn avseende demokrati och effektivitet och uttalar sig om möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling.
|
|
| 2. |
- Hellman, Stefan, et al.
(author)
-
Lean och processer i hälso- och sjukvården
- 2019
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Lean och styrning av processer är allt vanligare styrmetoder i hälso- och sjukvården. Introducerandet sker med förhoppning om ökad effektivitet: inte genom att alla springer snabbare, utan genom ett mer väl genomtänkt och planerat arbete. På så sätt kan onödiga moment reduceras, misstag minskas och mer värde för patienter skapas. Lean har införts på olika sätt i olika organisationer men har en kärna i dess betoning av helhetssyn och processer. Ambitionen i denna bok är att utifrån hälso-och sjukvårdens förutsättningar ge en nyanserad bild av fenomenet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Siverbo, Sven, 1970-, et al.
(author)
-
#metoo-management
- 2018
-
Book (other academic/artistic)abstract
- För ett drygt år sedan inleddes #metoo-rörelsen, vilken påminner oss om att det finns brister i samhället även om allt ser bra ut på ytan. Mycket talar för att #metoo inte är en övergående fluga. Det handlar inte om en samordnad aktion med ett tydligt mål och det finns heller ingen ledare för rörelsen. #metoo är en självorganiserad rörelse, ett sätt att synliggöra det som under snart sagt hela mänsklighetens historia har förtigits, förnekats och bagatelliserats trots att alla har vetat. Den här rapporten belyser #metoo-rörelsens inverkan på organisationer ur ett managementperspektiv. Vi är intresserade av fenomenet #metoo-management, vilket vi definierar som organisationers arbete med att förebygga och hantera sexuella trakasserier som en följd av #metoo-rörelsen. Det första syftet med rapporten är att ta reda på om #metoo-management förekommer. Det andra syftet är att utforska hur organisationer arbetar med #metoo-management. Det tredje syftet är att förklara varför organisationer väljer att arbeta med #metoo- management på olika sätt. Baserat på intervjuer med företrädare för tio organisationer – i flera fall väldigt olika – har vi konstaterat att #metoo-rörelsen har gett upphov till #metoo- management. Mer precist handlar #metoo-management om flera olika åtgärder och aktiviteter. Organisationer har återupprepat och preciserat sina programförklaringar mot sexuella trakasserier. Programmen har fått förnyad spridning på arbetsplatserna och ytterligare åtgärder för programefterlevnad har vidtagits. Procedurer för klagomålshantering har utvecklats, utbildningar har initierats och riskfaktorer har identifierats och reducerats. Inte minst har förekomsten av problem med sexuella trakasserier inventerats. Något överraskande kunde vi notera att det inte fanns något exempel på att programmen mot sexuella trakasserier utvärderades och att det saknades planer för att minska beroendeförhållanden mellan chefer och anställda i de organisationer där dessa var betydande. Det är viktigt att betona att det finns betydande skillnader mellan organisationer i hur intensivt arbetet med #metoo-management har bedrivits. Skillnaderna förefaller bero på flera olika faktorer. En är att incidensen av sexuella trakasserier är olika och en annan att organisationer gör olika bedömningar av hur stor skada uppdagade fall skulle göra på arbetsgivarvarumärket. Ytterligare förklaringar till intensiteten i arbetet är skillnader i hur ambitiöst arbetet har varit innan #metoo- rörelsen och att det i vissa organisationer finns större kunskaper om riskfaktorer än i andra. Slutligen förefaller organisationens storlek och synlighet spela roll genom att de är mer påpassade och därför har större anledning att undvika problem som väcker negativ uppmärksamhet
|
|
| 6. |
|
|
