| 1. |
- Smedberg Bondesson, Anna, et al.
(författare)
-
”Vi snakker bare litt om porno” : Multimodal och platsorienterad analys av rumsligt gestaltade affekter i Sesam Sesam av Gro Dahle och Kaia Dahle Nyhus
- 2023
-
Ingår i: Litteraturdidaktik och känslor. - : Stockholm University Press.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kännetecknade för Gro Dahles bilderböcker är att de inte värjer sig för att gestalta komplexa och kontroversiella teman. Agnes-Margrethe Bjorvand menar i sin analys av boken Sinna mann (2003) att Dahle bidragit till att förnya bilderboksgenren:”[w]hat is new, however, is that such a concrete presentation of physical abuse and violence inside the home finds its way into picturebooks intended to be read to and by relatively small children” (2010, s. 217). Därutöver finns det inte sällan i bilderböckerna en problematiserande ansats som erbjuder flera tolkningsvägar. Ett exempel är Snill (2002) av Dahle (text) och Svein Nyhus (bild) där problemställningen kretsar kring flickan Lussis frigörelse från att inledningsvis vara en snäll, tyst och osynlig tyst flicka till att bli en individ med egen vilja. Eva Maagerø och Guri Lorentzen Østbye (2017) resonerar kring hur Snill i första hand gestaltar Lussis frigörelse men att den avslutande bilden också signalerar andra barns, till exempel pojkars, behov av frigörelse, vilket även är en slutsats som Alfredsson (2021) drar. I föreliggande studie är det Sesam Sesam (2017) av Gro Dahle (text) och Kaia Dahle Nyhus (bild) som är i fokus. Berättelsen handlar kortfattat om hur pojken Al blir påkommen av sin mor när han tittar på pornografi på nätet, moderns reaktion och samtalet mellan Al och hans storebror Kas om vad porr egentligen är. Precis som i Snill och Sinna mann gestaltas ett brett känsloregister ur barnets perspektiv. Ämnet är känslomässigt komplicerat och berättelsen visar hur olika typer av affekter i Silvan S. Tomkins definition som exempelvis nyfikenhet, avsmak och skam, kan ta sig uttryck. I denna artikel är syftet att visa hur Dahles text och Kaia Dahle Nyhus illustrationer samspelar och skapar ett expressivt formspråk genom att framhäva, tona ned eller problematisera olika affekter (Nathanson 1992; Tomkins 1995). Vidare kommer vi att diskutera vilka litteraturdidaktiska möjligheter vår analys rymmer. Detta resonemang är samtidigt en vidareutveckling av ett redan påbörjat projekt med syftet att undersöka möjligheterna med att fläta samman litteraturvetenskapliga och språkvetenskapliga analysmetoder i undervisningen vid svensklärarutbildningen (Dahl & Smedberg Bondesson 2021). Den visuella analysen rymmer tre delar: ideationell, textuell och interpersonell betydelse. Ideationell betydelse avser här det Kress & van Leeuwen benämner narrativa processer och de frågor vi ställer är: Vad händer i bilden och hur gestaltas det? Textuell analys innebär en kartläggning av hur de avbildade är relaterade till varandra i fråga om avstånd och storlek och de betydelser som samspelen mellan de avbildade ger uttryck för. Vi tar fasta på aspekterna avgränsning och sambandsskapande, samt avstånd, visuellt rim och kontrast (Kress & van Leeuwen, s. 201ff). Den interpersonella analysen handlar om de sociala relationer människor etablerar visuellt. Här fokuserar vi på hur bruk av färg realiserar interpersonell betydelse som glädje, sorg, ilska eller rädsla med hjälp av aspekterna färgmättnad, modulation och differentiering (Kress & van Leeuwen, s. 232ff). Vidare kommer vi i analysen och tolkningen med mer litteraturvetenskapliga anspråk att använda tre topi-begrepp, nämligen Bakhtins kronotopi, främst tröskelkronotopin, Foucaults heterotopi, samt lingvistikens diatopi-begrepp, omformulerat och omdefinierat för att tjäna litteraturvetenskapliga syften. Atle Krogstads artikel ”The family house chronotope in three picturebooks by Gro Dahle and Svein Nyhus: idyll, fantasy, and threshold experiences” (2016) konstaterar att familjehuset är den primära scenen för händelserna i Dahles och Nyhus bilderboksuniversum. Vi instämmer med Krogstad i detta liksom i påståendet att Dahles och Nyhus bilderboksberättelser kan betraktas som just tröskelstudier som utforskar, förtydligar och tänjer ut det tillfälle och den tidpunkt då barnet förändras och blir synligt i den vuxna världen. Bakhtins tröskelkronotopi gestaltar existentiellt avgörande förändringar, medan Foucaults heterotopi erbjuder en motplats som ställer övriga världen på ända (Bachtin 1991, s. 157; Foucault 2008, s. 252 f.). Smedberg Bondessons diatopi häver klaustrofobin och innebär en öppning mellan den inre och den yttre världen, en genomsläpplighet och vidgning mot universums oändlighet, i fantasin såväl som i verkligheten (Smedberg Bondesson 2014, s. 50; 2017, s. 208; 217 f; 2018, s. 75). Analysen visar hur visuella val som rör narrativa processer, samband och avstånd samt interpersonella aspekter av färg såsom färgmättnad, differentiering och kontrast förstärker och förtydligar såväl materiella (yttre) som mentala (inre) dimensioner av den skrivna berättelsen. Starka affekter som avsmak, nyfikenhet och skam men också den nödvändiga tryggheten, känslan av att dela världen med någon, det ömsesidiga förtroendet som förutsättning för att klara av att reglera affekterna, kan urskiljas i berättelsens dramaturgi. En slutsats är att Kress & van Leeuwens modell möjliggör en detaljerad multimodal analys av olika affekter i en bilderbok som Sesam Sesam – och vidare ger detta en fingervisning om att man med fördel torde kunna kombinera en litteraturvetenskaplig/litteraturdidaktisk analys med en språkvetenskaplig/sociosemiotisk. Denna kombination är intressant ur många perspektiv, inte minst ett didaktiskt och svenskämnesperspektiv med tanke på hur språk- och litteraturdelen många gånger behandlas som skilda entiteter i klassrummet. Vidare står det i läroplanen att elever ska arbeta med ”texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.” Här kan man tillägga bilderböcker. Den nordiska bilderboken utmärker sig nämligen på så vis att den inte uteslutande riktar sig till småbarn. Författare som till exempel Gro Dahle eller danskarna Oskar K och Dorte Karrebæk har visat hur gränsen mellan barn- och ungdomslitteratur samt vuxenlitteratur kan tänjas och problematiseras. Referenser Alfredsson, J. (2021). Den poetiska zonen. Poesins performativa potential i bilderböcker for barn. Samlaren. Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur årgång 142. Bachtin, M. (1991). Det dialogiska ordet. Översättning Johan Öberg. Gråbo: Anthropos. Bjorvand, A-M. (2010). Do Sons Inherit the Sins of Their Fathers? An Analysis of the Picturebook Angry Man. In T. Colomer, B. Kümmerling-Meibauer & C. Silva-Diaz (eds.), New Directions in Picturebook Research. New York & London: Routledge. Dahle, G & Dahle Nyhus, K. (2017). Sesam Sesam. Oslo: Cappelen Damm. Dahl, C. & Smedberg Bondesson, A. (2021). Skönlitteraturens språk – Det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys. Educare nr 2. Foucault. M. (2008). Diskursernas kamp. Översättning Jonas (J) Magnusson. Thomas Götselius & Ulf Olsson (eds). Stockholm/Stehag: Symposion. Kress, G. & van Leeuwen, T. (2006). Reading Images. The Grammar of Visual Design. New York & London: Routledge. Krogstad, A. (2016). The family house chronotope in three picturebooks by Gro Dahle and Svein Nyhus: idyll, fantasy, and threshold experiences. Barnelitterært Forskningstidsskrift. Nordic Journal of ChildLits Aesthetics, 7:1, 26040, DOI: 10.3402/blft.v7.26040. Maagerø, E. & Lorentzen Østbye, G. (2017). What a Girl! Fighting Gentleness in the Picture Book World. An Analysis of the Norwegian Picture Book What a Girl! by Gro Dahle and Svein Nyhus. Children’s Literature in Education nr 48. Nathanson, D. L. (1992). Shame and pride. Affect, sex and the birth of the self. New York & London: Norton. Smedberg Bondesson, A. (2014). Ditt språk i min mun. Grannspråkets glädje och gagn. Göteborg & Stockholm: Makadam. Smedberg Bondesson, A. (2017). Through the land of lagom in literature. Passing small towns in middle Sweden. Steven P. Sondrup & Mark B. Sandberg (eds.), Nordic Literature. A Comparative History. Volume I: Thomas A. Dubois & Dan Ringgaard (eds), Spatial Nodes. Amsterdam & Philadelphia: John Benjamins. Smedberg Bondesson, A. (2018). Gösta Berling på La Scala. Selma Lagerlöf och Italien. Göteborg & Stockholm: Makadam. Tomkins, S. S. (1995). Exploring affect. The selected writings of Silvan. S. Tomkins. Virginia E. Demos (eds). Cambridge: Cambridge University Press.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
Narrativ teknik och känsla i Hemingways "Hills Like White Elephants"
- 2023
-
Ingår i: Litteraturdidaktik och känslor: Konferensvolym 2021. - : Stockholm University Press.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I kapitlet ”Narrativ teknik och känsla i Hemingways ’Hills Like White Elephants’” utgår vi från frågan om det huruvida samtidigt vara känslomässigt berörd av en text och förhålla sig kritiskt till den. I en undersökning av förhållandet mellan estetisk form och känslor argumenterar vi för att kritisk närläsning kan vara ett helt nödvändigt första steg för att uppfatta karaktärers känslor och för att som läsare själv känna känslomässigt engagemang för en text. Analysen fokuserar på de känslor “Hills Like White Elephants” förmedlar genom sin minimalistiska form. Kapitlet diskuterar den effekt formen kan ha på läsaren men snarare än att försöka slå fast vilka känslor som kan eller bör genereras menar vi att pedagogens uppgift främst är att sträva efter att ge studenterna en beredskap för att ta till sig konstverket, det vill säga, arbeta med det som Felski kallar attunement. Vi föreslår tre huvudområden att arbeta med i klassrummet för att uppnå en djupare textförståelse som i sin tur kan leda till attunement. Det första är kulturell och litterär kontext: vad behöver läsaren veta om modernismen för att förstå ”Hills Like White Elephants”? Det andra är analys av miljö, vilket inbegriper bland annat betydelsen av plats men också språkliga konstruktioner och symbolism. Slutligen diskuteras förhållandet mellan karaktärernas känslor och läsarens samt frågan om huruvida det är rimligt att ha som mål att dessa båda parter ska dela känslotillstånd.
|
|
| 5. |
- Bondesson, Anna Smedberg
(författare)
-
"Jag är inte riktigt mig själv. Och det är jag glad för" : Kristina Lugns humor som bokstavlig språkdräkt i Hej då, ha det så bra!
- 2022
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Kristina Lugns sista diktsamling Hej då, ha det så bra! från 2003 drivs den egna poetiken till sin spets. Metaforikens oegentlighet blottas medan bokstavlighetens absurditet tar plats. Enligt Lars Elleström ringar Lugns dikter ”in människans konkret kroppsliga, och därmed också mentala, villkor. [---] När någon människa som står oss nära sårar oss, säger vi att det gör ont, och det är definitivt inte ’bildspråk’” (Elleström 2006: 28). I mitt föredrag gäller detta resonemang inte bara den kroppsliga metaforiken utan hela den bokstavliga språkdräkten, som i sin roll som ”sparkbyxor” rymmer humorns avväpnande sprängkraft. En dikt inleds: ”Jag behöver tystnad / och ensamhet / och en språkdräkt med god passform”. Först det sista ordet välter meningen över ända genom att bokstavliggöra metaforen språkdräkt. Men egentligen välts inget över ända. Vi står tvärtom stadigare än förr, med ett större mått av konkretion i våra slitstarka ”verklighetsunderlag”. Ann-Helén Andersson formulerar i sin avhandling ”Jagär baserad på verkliga personer”. Ironi och röstgivande i Kristina Lugns författarskap att ”skrattet i den humoristiska texten huvudsakligen finns där för sin egen skull, medan det i den satiriska respektive ironiska texten däremot präglas av ett vidare syfte. I Lugns texter kan det komiska ses som ett element inom en dominerande ironisk tendens.” (Andersson 2010: 115). Att bokstavliggöra metaforiska uttryck räknas i den klassiska retoriken till de ironiska troperna. Ändå vill jag i mitt föredrag, med utgångspunkt i Luigi Pirandellos essä L’umorismo från 1908, argumentera för att Lugns bokstavliga språkdräkt kan fungera som en humoristisk och komisk, snarare än ironisk, strategi (inte minst i betydelsen läsarens förhållningssätt till och bruk av den lyriska texten) för att få verkligheten att framträda som aningen mer fattbar och gripbar – i all sin fasansfulla absurditet. Referenser Andersson, Ann-Helén, ”Jag är baserad på verkliga personer”. Ironi och röstgivande i Kristina Lugns författarskap, h:ström, Umeå, 2010. Elleström, Lars (2006), ”Epifenomenalism eller psykosomatik? Kropp, kropp och själ i Kristina Lugns Hejdå, ha det så bra!”, i Sture Packalén (red.), Litteratur och språk. Forskning vid Institutionen för Humaniora. Tema: Kristina Lugn m.fl. Pirandello, Luigi, L’umorismo, Garzanti, Milano, 2008.
|
|
| 6. |
- Dahl, Christoffer, et al.
(författare)
-
Det dubbla perspektivets didaktiska potential
- 2022
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det övergripande syftet i alla våra gemensamma projekt är att bota svenskämnets schizofreni, det vill säga dess egen inneboende och paradoxalt skarpa gränslinje mellan språk och litteratur, mellan språkvetenskap och litteraturvetenskap. Vi kommer att med olika exempel visa hur en kombination av litteraturvetenskaplig och språkvetenskaplig analys, det dubbla perspektivet (Dahl & Smedberg Bondesson 2021) som vi kallar det, är fruktbara ur ett didaktiskt perspektiv. Våra exempel berör två skönlitterära skildringar: ”Far och jag” (Onda sagor, 1924) av Pär Lagerkvist och bilderboken Sesam Sesam (2017) av Gro Dahle och Kaia Dahle Nyhus. Vad gäller ”Far och jag” är det en empirisk studie där vi undersöker lärarlyftsstudenters uppfattningar om det dubbla perspektivets möjligheter till en fördjupad förståelse för Pär Lagerkvists novell med hjälp av dels en språkvetenskaplig textanalys, dels en litteraturvetenskaplig analys. I det andra exemplet gör vi en multimodal och platsorienterad analys av bilderboken Sesam Sesam och vilka typer av affekter som den rymmer. Här kombineras en sociosemiotisk analysmodell (Kress & van Leeuwen) med en plats- och affektteoretisk litteraturvetenskaplig tolkning där vi använder begrepp från Bakhtin, Foucault och Tomkins. Med utgångspunkt i dessa exempel diskuterar vi vilka didaktiska möjligheter som det dubbla perspektivet rymmer. Vi menar att man undviker en ämnessplittring genom att synliggöra hur språk och litteratur kan samspela på ett produktivt sätt, till exempel hur det dubbla perspektivet ger eleven/studenten förutsättningar för mer nyanserade tolkningar av och därigenom en ökad förståelse för olika slags berättelser och berättande, både i skrift och bild. Detta menar vi stärker elevens/studentens litterära kompetens, kritiska tänkande samt förmåga att problematisera känsliga och kontroversiella ämnen.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Erba, Luciano, et al.
(författare)
-
Med ord och utan
- 2008
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Johansson, Victoria, et al.
(författare)
-
Poetic writing: What keystroke logging and eye tracking can reveal about how professional poets work
- 2023
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This paper aims to explore the creative writing process of poems. The over-arching research question is how the poets engage in planning and revision activities during the poetic writing, and how these processes relate to the linguistic content and literate properties of the final poems Expert writing has been characterized as domain specific skill that involves complicated problem-solving processes (Scardamalia & Bereiter, 1991). Expert writers are also described as advanced designers (Maun & Myhill, 2005), and knowledge crafters with abilities to adapt their texts to the audience with less cognitive effort (Kellogg, 2018). The professional creative writing process is however little explored from a cognitive writing perspective (but see Bekius, 2019). This study wanted to capture the full writing process of a poem. For this purpose two professional poets were recruited. The data collection took part in a lab setting, where the writing processes were collected by keystroke logging, combined with eye-tracking. Each poem was elicited by a prompt at the start of the 60-minute recording session. Both poets were satisfied with their poems. The final poems were analyzed linguistically and found to be lexically dense and diverse, with a high usage of low frequent words, sometimes neologisms, and very few conjunctions. The literary analyses show how the final poems are constituted of multi-layered nets, constructed through metaphorical and metonymical connections. The analyses of the writing processes show two dynamic, though different writers. While both spend much of their writing time pausing and revising on a global level, one of them shows a writing pattern consisting of long pauses followed by bursts of text production, the other shows a text production pattern with many immediate revisions, and shorter pauses. The amount of reading differs between the poets, but an extensive global reading of the text is suggested to be a prerequisite for the creation of the dense, metaphorical texts in the poetic genre. In sum, this combination of theoretical and methodological perspectives shows the writing process of two mature, conscious writers who has a global plan for their texts, and who have the domain specific skills to execute the plan.
|
|
| 10. |
-
Litteraturdidaktik och känslor : LDN 2021 Konferensvolym
- 2023
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Konferensen ”Litteraturdidaktik och känslor” anordnades med hjälp av Litteraturdidaktiskt nätverk (LDN), vilket samlar forskare och praktiker från alla språkområden. Dess uppgift är att synliggöra och stärka litteraturdidaktikens ställning i skola, akademi och samhälle. De bidrag som samlats i den här volymen visar på bredden i konferensens fyra temaområden: - Litterär gestaltning, litterär stämning; Klassrumspraktiker: elevers engagemang under litteraturarbetet; Läsning, undervisning och utbildning; samt Berättande och medier: kognitiva och emotionella utmaningar - men också på hur viktiga litteraturdidaktiska frågor blivit i en tid då skönlitteraturen och läsandet ställs inför många utmaningar. Tillsammans ger bidragen en mångfasetterad bild av litterärt gestaltande av känslor och läsares möjliga känslomässiga reaktioner, liksom av de didaktiska möjligheter detta medför.
|
|
