| 1. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Samordnad landskapsförvaltning : Ett nytt sätt att förvalta landskap för att uppnå hållbarhetsmålen
- 2020
-
Ingår i: ; 6
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Trycket på både skogs- och jordbruksmark ökar, bland annat som en följd av befolknings-ökningen, ändrade konsumtionsmönster och den pågående klimatförändringen. Detta leder till målkonflikter, där aktörer med olika intressen har olika syn på hur marken ska användas på bästa sätt. Dagens sektorsvisa planering, där beslut ofta tas på fastighetsnivå, gör det svårt att hitta lösningar på dessa målkonflikter. En övergång till en mer samordnad landskapsförvaltning har stor potential, men innebär också att en rad hinder först måste övervinnas.
|
|
| 2. |
- Dänhardt, Juliana, et al.
(författare)
-
Ecological interventions in agricultural landscapes - scale matters!
- 2016
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Common Agricultural Policy (CAP) affects about half of the land area of the EU and allocates close to 40% of the EU’s budget. Consequently, CAP has great potential to guide land management decisions towards multifunctional agricultural landscapes supporting both commodity production and biodiversity. The 2015 “greening” reform was an attempt to increase the multifunctionality of agricultural landscapes, but has been heavily criticized as a failure. Among other things, there are complaints that interventions proposed to benefit public goods are of inadequate quality and the rules for their implementation lack a landscape perspective. The research done in MULTAGRI investigated how a landscape perspective could be used to develop more cost-efficient interventions and Agricultural policies.
|
|
| 3. |
- Dänhardt, Juliana, et al.
(författare)
-
Mot en evidensbaserad CAP
- 2016
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av de viktigaste styrmedlen för svenskt jordbruk, både när det gäller ekonomiska resurser och med avseende på hur stora arealer mark som påverkas. I den nuvarande CAP finns medel avsatta för miljöåtgärder såväl inom pelare 1 genom de så kallade förgröningsåtgärderna, som genom Landsbygdsprogrammet (pelare 2) via miljöstöden. Därmed skulle det kunna finnas stora möjligheter att genom CAP:s olika kanaler påverka biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet. För att utveckla välfungerande och kostnadseffektiva styrmedel krävs att dessa byggs på en vetenskaplig kunskapsbas, att man utvärderar om stöden uppnår sina syften och att man undersöker hur ersättningarnas effekt skulle kunna förbättras med en alternativ utformning. En generell slutsats från vår forskning är att den vetenskapliga underbyggnaden av CAP uppvisar brister och att en utvärdering och utveckling av stöden borde byggas in som en organisk del av CAP. Vi föreslår att ett sådant utvärderingssystem, inklusive insamling av ett tillräckligt dataunderlag med lämpliga metoder, integreras i CAP och täcker hela programperioden.
|
|
| 4. |
- Ekroos, Johan, et al.
(författare)
-
Naturvård - segregerad från eller integrerad i jordbrukslandskapet?
- 2015
-
Ingår i: BECC policy brief. ; 2015:5
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdens mål är att bevara biologisk mångfald (gener, arter och livsmiljöer) ochnaturliga ekosystemprocesser, men också att möta människors behov av att tillgodogöra sig de tjänster som naturen ger. Under de senaste åren har en polariserad debatt uppstått som ställer dessa målsättningar emot varandra. Sett ur ett bredare perspektiv är det dock möjligt att hitta lösningar som kombinerar bägge dessa målsättningar genom att identifiera synergier för ett effektivt naturskydd.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Smith, Henrik G., et al.
(författare)
-
Landskapsperspektivet
- 2016
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett landskapsperspektiv krävs för att effektivt bevara biologisk mångfald och gynna ekosystemtjänster, eftersom de bakomliggande ekologiska processerna sker på rumsliga skalor som är större än enskilda fält och gårdar. Genom att förstå dessa processer bidrar forskningsmiljön SAPES och associerade forskningsprojekt till att visa värdet av att lantbrukare samarbetar för att gemensamt gynna ekosystemtjänster, liksom hur samhället kan rikta åtgärder för olika typer av landskap för att bäst gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Vi föreslår att naturliga habitat bör bevaras på flera rumsliga skalor, från småbiotoper på små skalor till reservat på stora skalor, så att både arter viktiga för ekosystemtjänster och sällsynta arter gynnas.
|
|
| 7. |
- Smith, Henrik G., et al.
(författare)
-
Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster
- 2016
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt en mängd andra ekosystemtjänster såsom biologisk mångfald, rekreation, ren luft och rent vatten. I SAPES och associerade forskningsprojekt har vi arbetat med att förstå hur olika jordbruksmetoder och landskapets struktur påverkar biologisk mångfald och ekosystemtjänster som beror av dessa. Vi har testat påverkan på arter och ekosystemtjänster av att odla mindre intensivt, bevara naturliga habitat och anlägga nya habitat. Vår forskning visar att man genom att integrera kunskap om ekosystemtjänster i beslut, kan gynna både jordbrukets produktion och minska negativa effekter på miljön.
|
|
| 8. |
- von Post, Maria, et al.
(författare)
-
Grön infrastruktur för bevarande av biologisk mångfald
- 2020
-
Ingår i: ; 7
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det svenska arbetet med att skapa en grön infrastruktur syftar till att bevara biologisk mångfald, gynna ekosystemtjänster och stärka ekosystemens resiliens mot exempelvis klimatförändringar. Inom det strategiska forskningsområdet BECC (Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate) har vi undersökt de teoretiska förutsättningar och praktiska utmaningar som finns när det gäller att använda grön infrastruktur för att ta ett landskapsperspektiv på bevarandearbetet, och för att skapa samverkan mellan olika landskapsaktörer i detta arbete.
|
|
