| 1. |
- Andersson, Christina, 1955, et al.
(författare)
-
Prevalence of drug use in three cohorts of young Swedish women
- 2005
-
Ingår i: Kettil Bruun Society, Annual Meeting Riverside CA, USA, 20050530-03.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The study presents prevalence of drug use among 1123 women aged 20 and 25 years in Göteborg, Sweden. The aim of the study was to measure prevalence of illegal and legal drug use in three cross-sectional cohorts interviewed in 1990, 1995 and 2000 as well as to describe the development of drug use within the same period. Prevalence was calculated for illicit and licit drug use in total and for three different patterns of drug use; narcotics only, medications only or a combination of the use of these substances. Also presented is the frequency of drug use. Further was analysed trends in changes of the use of nine specified drugs. Results: Both life-time and 12-months use of illicit drugs was significantly higher for 20-year-old women in 2000 (from 20.2% to 33.4% and from 9.5% to 22.3% respectively). The use of licit drugs was highest (but not significant) among 25-year-old women in 1990. Cannabis was the most prevalent drug used with a significant increase in life-time use for 20-year-old women from 17,4% to 28,8%. Both age-groups reported significant increases in the use of heroin, 25-year-old women in use of psychedelica and 20-year-old women in use of other drugs. Conclusions: The prevalence rates found were higher than compared to contemporary studies in Sweden. Further was found a significant trend for using both illegal and legal drugs among the youngest cohort, and a tendency for more regular use of drugs in both age-groups in 2000.
|
|
| 2. |
- Andersson, Christina, 1955, et al.
(författare)
-
Prevalens av användning/missbruk av legala och illegala droger i tre kohorter unga, svenska kvinnor
- 2004
-
Ingår i: Riksstämman, Göteborg 2004.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Efter en minskning under 1980-talet visar ett flertal studier både inom och utanför Europa på en ökning av droganvändandet från 1990-talet och framåt. Detta gäller framför allt bland yngre personer och cannabis är den mest förekommande drog i alla rapporteringar. Totalt för Sverige svarade 16% bland ungdomar (19-24 år) år 2000 att man prövat narkotika. Metod: Data från en longitudinell befolkningsundersökning, “Kvinnor och alkohol i Göteborg”. Denna presentation avser tvärsnittsstudier av droganvändande hos tre kohorter 20 och 25 åriga unga kvinnor intervjuade mellan 1990 och 2000. Resultatet redovisas både som prevalenstal i jämförelse mellan de tre intervjuomgångarna och som trendanalys av förändringen i användandet av enskilda drogtyper. Resultat: Andelen 20-åriga kvinnor som enbart använt illegala droger ökade från 14,7 till 17,7% mellan åren 1995 och 2000. Vad gäller gruppen som använde både illegala droger och beroendeframkallande mediciner (BM) ökade denna bland 20-åriga kvinnor från 5,5 1995 till 15,7% 2000. Däremot var gruppen som enbart använde BM högst hos 25-åringar år 1990, därefter sågs sjunkande siffror 1995 och 2000. Livstidsprevalensen för cannabis ökade hos 20-åringar från 17,4 till 28,8%. Övriga specifika illegala droger gav prevalenstal mellan 0,5 och 5,4% med en signifikant ökning för heroin i båda åldersgrupperna år 2000. Sammanfattning: Användandet av illegala droger ökade under 90-talet, framförallt hos 20-åriga kvinnor. Det syntes en svag tendens till att även 25-åringar år 2000 fortsatte använda droger i högre grad än tidigare. Likaså syntes en tendens till att användandet blivit mer frekvent i båda åldersgrupperna år 2000. Gruppen av 20-åriga kvinnor som enbart använde BM minskade i omfattning år 2000 medan en signifikant ökning syntes för gruppen som använde både illegala droger och BM.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Christina, 1955, et al.
(författare)
-
Användning av benzodiazepiner
- 2007
-
Ingår i: Svenska Föreningen för Alkohol- och Drogforskning, forskarmöte 20071025-26.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Andersson, Christina, 1955, et al.
(författare)
-
Dryckeskontextens betydelse för unga kvinnors alkoholkonsumtion. En klusteranalys av 20- och 25-åriga kvinnor åren 1995 och 2000.
- 2008
-
Ingår i: Läkarstämman, Göteborg 2008.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dryckeskontextens betydelse för unga kvinnors alkoholkonsumtion. En klusteranalys av 20- och 25-åriga kvinnor åren 1995 och 2000. Bakgrund Under de senaste åren har framför allt en del internationell drogforskning fokuserat på fenomen som dryckeskontext och egna motiv till att dricka samt dessas samband med alkoholkonsumtion. Dryckeskontext har i nämnda studier definierats på något olika sätt, några mer teoretiskt förankrade, gemensamt kan sägas att man försökt besvara frågor om var, med vem och varför man druckit alkohol I den aktuella studien har vi analyserat sambandet mellan dryckeskontext och alkoholkonsumtion bland 20- och 25-åriga kvinnor i Göteborg. Syftet var att undersöka om det fanns specifika dryckesmönster, med hänsyftning på kontextuella variabler, om dessa dryckesmönster skiljde sig åt mellan undersökningsåren och om vissa dryckesmönster visade starkare samband med olika grader av alkoholkonsumtion. Metod Data från en befolkningsundersökning, ”Kvinnor och alkohol i Göteborg”: I studien ingick 897 unga kvinnor intervjuade under åren 1995 och 2000. Då dryckeskontext kan ses som ett multifaktoriellt fenomen valde vi att använda klusteranalys (”Two-step clustering”) för att identifiera grupper med olika dryckesmönster. Vi använde Pearson Chi-square för att undersöka skillnader i alkoholkonsumtion mellan de olika grupperna. Alkoholkonsumtion fördelades som Alkoholmissbruk/beroende - ABM, Intensivkonsumtion (60g etanol/tillfälle) - IK, Intensivkonsumtion/12 mån. – IK12 och Hög alkoholkonsumtion (20g etanol/dag senaste månaden) - HAK. Resultat Med hjälp av klusteranalys identifierades tre grupper med olika dryckesmönster för varje undersökningsår. 1995 syntes en grupp måttlighetsdrickare, en grupp som drack ofta både i sociala sammanhang och i ensamhet samt en grupp som bejakade mest upplevda effekter av sitt drickande. 2000 fann vi åter gruppen måttlighetsdrickare, därtill en grupp där man bejakade sociala effekter av alkohol och en annan grupp som uppgav mer fysiska och kognitiva effekter. 1995 visade gruppen som drack i ofta i sociala sammanhang signifikanta samband med ABM, IK12 och HAK. År 2000 sågs signifikanta samband med alla konsumtionsvariablerna hos de båda grupper som bejakande olika upplevda effekter av alkoholanvändning. Sammanfattning Klusteranalys var en god metod för att identifiera grupper med olika dryckesmönster som underlag för analys av skillnader i alkoholkonsumtion. Analysen understryker vikten av att ta hänsyn till upplevda effekter av och egna anledningar till drickande när man vill medverka till en minskad alkoholkonsumtion i befolkningen.
|
|
| 6. |
- Andersson, Christina, 1955, et al.
(författare)
-
The association between patterns of women’s daily occupations and alcohol consumption; a cluster analytic approach.
- 2009
-
Ingår i: 35th Annual Alcohol Epidemiology Symposium of the Kettil Bruun Society, Köpenhamn, DK 2009601-05.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Earlier studies on women's health and women's drinking and contemporary associated risk factors have highlighted the need for more complex approaches in understanding the pathways into women's problem drinking. Research from both social science and occupational therapy theory have underlined the importance of deconstructing the often dichotomised way of investigating women's daily lives (such as in paid and unpaid work or in work and leisure) when discussing factors from the daily life environment and their impact on health issues. The aim of this study is to explore the relationship between patterns of women's daily occupation and alcohol consumption using the broader concept of occupation from occupational therapy theory. Method: A cross-sectional study with data from the latest wave (2000) of a population-based project, Women and Alcohol in Göteborg (WAG). The study group consists of in total 871 women, aged 20-55 years. For identifying different groups of occupational patterns we are using an individual oriented method; Two-step clustering. Further we aim to use analyses of variance to analyse if there are specific occupational patterns related to problematic alcohol consumption. The specific variables constituting the patterns of daily occupations in this study are employment status, leisure, distribution of household/maintenance work, time for free disposal and the satisfaction with each of these four domains. Preliminary results will be presented.
|
|
| 7. |
- Andersson, Christina, 1955, et al.
(författare)
-
Young women´s drinking contexts. A cluster analysis of 20- and 25-year old women.
- 2007
-
Ingår i: 33rd Annual Alcohol Epidemiology Symposium of the Kettil Bruun Society, Budapest 20070604-08.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- During the last years some international research on young adult drinking have focused on drinking contexts and drinking motives and the association with alcohol consumption. In this study we have analysed the association between drinking context and alcohol consumption in 20- and 25-year old women in Sweden. The aim was to find if drinking patterns, with respect to drinking context, varied between 1995 and 2000 and if specific drinking patterns related to specific consumption variables. Method: A total of 897 respondents were interviewed in 1995 and 2000. Looking at drinking context as a multi-dimensional phenomenon we chose two-step clustering as a method for identifying the drinking patterns. We used Pearson Chi-square to test for differences between the cluster groups with respect to problematic alcohol consumption. Results: Three clusters of drinking patterns in 1995 and 2000 respectively were defined. In 1995 the clusters were characterised as moderate drinking, partying and solitary drinking and drinking effects. In 2000 the three cluster groups were moderate drinking, social effects-drinking and individual effects and solitary drinking. Association with alcohol consumption showed significant differences: in 1995 the cluster party and solitary drinking was related to alcohol use disorders, binge drinking and high alcohol consumption, in 2000 the two clusters including drinking effects showed associations with all consumption variables.
|
|
| 8. |
- Andersson, Lena, 1965, et al.
(författare)
-
Bright waters, dark moods – explaining regional differences in early retirement with psychiatric disorders
- 2002
-
Ingår i: European Journal of Public Health. ; 12:Suppl 1
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Social insurance costs have increased dramatically in Sweden and are now higher than the total costs for all health care in the country. Aim The aim of this study was to describe the regional differences in early retirement with psychiatric disorders over the last 20 years and to analyse these differences in relation to the socio demographic distribution of the population in different regions. Method The study was performed as an ecological study comparing the rates of early retirement in Sweden, in the city of Göteborg and the county of Bohuslän, both located on the Swedish west coast. The study population was all sickness insured individuals aged 16–64 years. Data on early retirement was collected from the National Social Insurance register. Population data was collected from Statistics Sweden. Diagnoses were classified according to ICD. Longitudinal data covering the last 20 years was used. Results We found that the regional differences in early retirement with psychiatric disorders were consistent over the studied years. In 1980 the proportion of early retirement with psychiatric disorders was 25% of all early retirements in the city of Göteborg to be compared with 17% in the county of Bohuslän and 15% in Sweden overall. This proportion changed over the years and was in 1998 37% in Göteborg, 25% in Bohuslän and 24% in Sweden. These data also show the large increase of early retirement with psychiatric disorders in relation to other diagnostic groups. Standard mortality ratio 1993 with Sweden as reference was 1.14 in Bohuslän and 2.55 in Göteborg. Corresponding figures for women were 1.30 and 2.29. Conclusion Regional differences remained after controlling for age and sex distribution of the population. From a preliminarily analysis it appears as the high rate in Göteborg cannot be explained as an effect of urbanity. More knowledge is needed to understand why regional differences exist.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
