SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Ståhlbröst Anna) "

Sökning: WFRF:(Ståhlbröst Anna)

  • Resultat 1-10 av 90
  • [1]234567...9Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Allmér, Hans, Lecturer, 1958- (författare)
  • Servicescape for Digital Wellness Services for Young Elderly
  • 2018
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>I denna avhandling är digitala wellnesstjänster (digital wellness services, i fortsättningen förkortat DWS<sup><sup>[1]</sup></sup>) i fokus. DWS är tjänster som tillhandahålls i digitala miljöer såsom internet, molntjänster och webbplatser, via digitala enheter, såsom smartphones, aktivitetsarmband och surfplattor. De kan hjälpa användaren med information som påverkar användarens välbefinnande, som till exempel puls, närings- och träningsråd.</p><p>Fokus för arbetet ligger på åldersgruppen yngre äldre (60–75 år). De tillhör en grupp som föddes långt innan digitala enheter- och miljöer växte fram, vilket kan påverka deras motivation och vilja att använda och dra nytta av DWS.</p><p>Avhandlingen söker formulera ett ramverk för digitala servicelandskap för att göra det möjligt för yngre äldre att dra nytta av DWS. Samspelet mellan tjänsteleverantörerna och DWS användarna sker i digitala servicelandskap, i olika miljöer som till exempel gym, köpcentrum eller banker. DWS kräver ett ekosystem av intressenter för att utveckla, distribuera, underhålla, stödja och vidareutveckla tjänsterna. Ett ekosystem består av policyer, strategier, processer, information, teknik, applikationer och intressenter och inkluderar personer som bygger, säljer, hanterar och använder systemet.</p><p>För att förstå ett ekosystem är det nödvändigt att ha en helhetssyn om hur dess kontext, teknik, intressenter samt användning och resultat interagerar med varandra. Ett servicelandskap erbjuder den konceptuella grunden för att ekosystemet bildas, utvecklas och överlever. Digitala servicelandskap erbjuder plattformar där det ska vara enkelt, effektivt och produktivt att komma i åtnjutande av DWS, utveckla och förbättra användningen av dem samt att fortsätta användningen av tjänsterna i tillräcklig grad för att uppnå hälsoeffekter. Det digitala servicelandskapet erbjuder en grund för fortsatt arbete för att bygga de nödvändiga plattformarna DWS.</p><p>Det beskrivna samspelet mellan DWS och digitala servicelandskap utgör basen för forskningsfrågan: Hur kan ett digitalt servicelandskap förbättra yngre äldres användning av DWS?</p><p>I avhandlingen studeras och presenteras olika sätt att närma sig de faktorer som påverkar de yngre äldres förmåga och vilja att använda och dra nytta av DWS. Om de yngre äldre följer rekommendationerna för att tillämpa DWS, kommer tjänsterna att gynna dem när det gäller ett hälsosammare åldrande, minskad ohälsa och högre livskvalitet. För utvecklare och leverantörer av DWS kommer det att öppna affärsmöjligheter under förutsättning att de förstår de yngre äldres behov och krav. Dessutom kan DWS bidra till betydande hälso-, sociala och ekonomiska fördelar för samhället. Proaktiva wellnessprogram för yngre äldre kommer att ha kumulativa effekter på förutsättningarna för en god hälsa.</p><p>Arbetet med denna avhandling bygger på en explorativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter, litteraturgenomgång och fokusgrupper, och det data som samlades in sorterades, analyserades och tolkades. Under arbetet utvecklades behovet av att få insikter från ytterligare perspektiv med konsekvensen att data adderades, vilket bidrog till en djupare kunskap om de yngre äldre, DWS och digitala servicelandskap.</p><p>De yngre äldre utgör som grupp en mycket stor marknad bestående av närmare 100 miljoner människor i Europa. För yngre äldre har digitaliseringen utgjort en del av deras liv. Digitaliseringen har gett dem nya möjligheter att kommunicera, och samspelet med serviceleverantörer sker via gränssnittet på digitala enheter. Men bakom gränssnittet finns, inom ramen för ett digitalt servicelandskap, ett ekosystem som innehåller de nödvändiga verktygen för de yngre äldre att uppnå det välbefinnande de söker. För att förstå målgruppen är det dock viktigt att beakta de fyra hälsodimensionerna: i) fysisk hälsa, ii) socialt välbefinnande, iii) känslomässigt välbefinnande och iv) intellektuellt välbefinnande. Tillsammans utgör de fyra dimensionerna ett helhetsperspektiv på yngre äldres välbefinnande, och de utgör en viktig grund för att motivera de yngre äldre att använda DWS. Resultatet av forskningen visar att de yngre äldre måste motiveras för att anamma de erbjudna tjänsterna. Motivation som påverkar yngre äldre kan vara av både inre och yttre karaktär och måste därför beaktas vid utveckling och tillhandahållande av DWS. Därför måste serviceleverantörerna uppfylla de förväntningar, behov och krav som de yngre äldre har och utveckla tjänster som är lämpade för målgruppen. Detta räcker emellertid inte, eftersom avhandlingens resultat visar att de yngre äldre vill vara i en kontext där de känner sig trygga</p><p>Informationssystem utgör en bas för att möjliggöra kommunikation och interaktion med och via digitala enheter som smartphones, surfplattor och aktivitetsarmband. Internet utgör en plattform för service och social interaktion. Tjänster som erbjuds på internet gör det möjligt att handla, bli underhållen, underhålla och vara delaktig i utbildning, forskning, affärer och mycket mer. Internet är med andra ord en viktig del av infrastrukturen för DWS och digitala servicelandskap.</p><p>En effektiv och väldesignad DWS och dess servicelandskap kan skapa win-win-win-situationer. Den första handlar om de yngre äldre som kan dra nytta av DWS genom att öka sina chanser för ett längre, hälsosammare och lyckligare liv och därigenom uppnå välbefinnande. Den andra win-situationen handlar om utvecklare och leverantörer som kan skapa affärsmöjligheter genom att lyckas med att utforma väl fungerande DWS som riktar sig till de yngre äldre. Slutligen handlar den tredje win-situationen om familj, vänner och samhälle. För familjer och vänner kan väl utformade DWS vara fördelaktiga eftersom de hjälper de yngre äldre till god hälsa och därmed minskar behovet av insatser från familj och vänner. För samhället finns det ekonomiska fördelar eftersom hälsosammare och lyckligare yngre äldre vid god hälsa kommer att minska efterfrågan på vård och omsorg. Tillsammans utgör de tre win-situationerna en möjlighet till en bättre morgondag för alla berörda.</p><p>Denna avhandling har skapat en grund för fortsatt forskning, testning och utveckling av DWS och dess digitala servicelandskap. Den har visat att det finns ett behov av en djupare förståelse för de fördelar som ett välutvecklat servicelandskap för DWS kan erbjuda människor i allmänhet och gruppen yngre äldre i synnerhet. Dessutom finns det grund för ytterligare forskning kring win-win-win-situationer när yngre äldre är försedda med digitala wellnessenheter. Det skulle vara intressant att lägga kraft på hur dessa enheter skall konstrueras och om samhället ska tillhandahålla enheterna gratis, med rabatt eller med någon annan lösning.</p><p>[1] Fortsättningsvis i detta abstrakt används DWS för både singular och plural.</p>
  •  
2.
  • Bergvall-Kåreborn, Birgitta, et al. (författare)
  • A milieu for innovation defining living labs
  • 2009
  • Ingår i: Proceedings of the 2nd ISPIM innovation symposium : Simulating recovery - the Role of innovation management, New York City, USA 6-9 December 2009. - 978-952-214-864-3
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • <p>A new trend of user involvement in open innovation processes has emerged. Concurring with this trend the Living Lab concept has been revitalized.This concept has attracted attention lately, but there exist no coherentview. In this paper we discuss and define the concept and propose five keycomponents and five key principles for Living Labs based on experiences fromover 30 development and research projects within two Living Labs, Botnia Living Lab and Halmstad Living Lab. The key components are: ICT &Infrastructure; Management; Partners & Users; Research; and Approach. Thekey principles are: Openness; Influence; Realism; Value; and Sustainability.Our proposed definition of a Living Lab is: A Living Lab is a user-centricinnovation milieu built on every-day practice and research, with an approachthat facilitates user influence in open and distributed innovation processesengaging all relevant partners in real-life contexts, aiming to create sustainable values.</p>
  •  
3.
  • Bergvall-Kåreborn, Birgitta, et al. (författare)
  • A Milieu for Innovation : Defining Living Labs
  • 2009
  • Ingår i: Stimulating recovery : the role of innovation management : proceedings of the 2nd ISPIM Innovation Symposium, New York City, USA, 6-9 December 2009. - New York : ISPIM. - 978-952-214-864-3 - 9522148644 ; s. 12
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • <p>A new trend of user involvement in open innovation processes has emerged. Concurring with this trend the Living Lab concept has been re-vitalized. This concept has attracted attention lately, but there exist no coherent view. In this paper we discuss and define the concept and propose five key components and five key principles for Living Labs based on experiences from over 30 development and research projects within two Living Labs, Botnia Living Lab and Halmstad Living Lab. The key components are: ICT &amp; Infrastructure; Management; Partners &amp; Users; Research; and Approach. The key principles are: Openness; Influence; Realism; Value; and Sustainability. Our proposed definition of a Living Lab is: A Living Lab is a user-centric innovation milieu built on every-day practice and research, with an approach that facilitates user influence in open and distributed innovation processes engaging all relevant partners in real-life contexts, aiming to create sustainable values.</p>
  •  
4.
  • Bergvall-Kåreborn, Birgitta, et al. (författare)
  • A Model for Reflective Participatory Design The Role of Participation, Voice and Space
  • 2015
  • Ingår i: MyHealth@Age. - Americas Conference on Information Systems.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • <p>This paper aims to contribute to the participatory tradition in health informatics by presenting a model for reflective participatory design emerging from qualitative fieldwork in a participatory project aimed to improve the health and wellbeing of older people in the northern periphery regions of Europe, through new mobile services. The model brings together two established processes in novel ways: systems development and user participation. Within each process three concepts are presented to facilitate discussion and reflection at the concept level, the process level and the integrated process level.</p>
  •  
5.
  • Bergvall-Kåreborn, Birgitta, 1968-, et al. (författare)
  • A Model for Reflective Participatory Design - The Role of Participation, Voice and Space
  • 2015
  • Ingår i: AMCIS 2015 Proceedings. - AIS Electronic Library (AISeL). - 978-0-9966831-0-4
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • <p>This paper aims to contribute to the participatory tradition in health informatics by presenting a model for reflective participatory design emerging from qualitative fieldwork in a participatory project aimed to improve the health and wellbeing of older people in the northern periphery regions of Europe, through new mobile services. The model brings together two established processes in novel ways: systems development and user participation. Within each process three concepts are presented to facilitate discussion and reflection at the concept level, the process level and the integrated process level.</p>
  •  
6.
  • Bergvall-Kåreborn, Birgitta, et al. (författare)
  • Concept design with a living lab approach
  • 2009
  • Ingår i: 2009 42nd Hawaii International Conference on System Sciences : HICSS ; Waikoloa, Hawaii, 5 - 8 January 20. - IEEE Communications Society. - 978-0-7695-3450-3 ; s. 1-10
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • <p>Living Labs is a rather new research area and phenomena that introduces new ways of managing innovation processes. The underlying idea is that people's ideas, experiences, and knowledge, as well as their daily needs of support from products, services, or applications, should be the starting point in innovation. This paper illuminates experiences and accumulated knowledge to the area of concept design in an innovation process within a Living Lab. FormIT, a methodology developed for innovation processes within Living Labs is introduced through an illustration of how it has been utilised in a case. The experiences and the method are related to characteristics of Living Labs, and the paper closes with some concluding remarks in relation to concept design in a Living Lab.</p>
  •  
7.
  • Bergvall-Kåreborn, Birgitta, et al. (författare)
  • Creating a new leverage point for information systems development
  • 2008
  • Ingår i: Designing information and organisations with a positive lens. - Amsterdam : JAI Press Ltd. - 0-7623-1287-4 ; s. 75-95
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>We present a new approach that shifts the leverage point of information systems development from problem orientation to opportunity development. Our approach, entitled FormIT, employs a careful focus on enhanced user involvement, concentrating on users as human beings, and attention to users’ needs as opposed to system requirements. As theoretical and methodological foundations, we build on the 4-D cycle model of Appreciative Inquiry and current research on needfinding. Our field experience demonstrates that FormIT shifts the systems development process from being reactive to being proactive, and in turn, enables a smoother implementation of inevitable change, particularly radical change. Moreover, FormIT stimulates the generation of rich local knowledge and helps reveal deep insights into the development process and the overall organization.</p>
  •  
8.
  • Bergvall-Kåreborn, Birgitta, et al. (författare)
  • Disregarding history : Contemporary IS contexts and participatory design
  • 2014
  • Ingår i: Communications of the Association for Information Systems. - 1529-3181 .- 1529-3181. ; 34:1, s. 1319-1332
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • <p>User participation has long been seen as a core topic of study within the IS field, yet its relevance to contemporary development environments and contexts has recently been brought into question. The aim of this article is to investigate the extent to which this rich history and experience is used to inform contemporary practices. We provide a survey that evaluates the degree to which PD (participatory design) is currently represented in the IS literature, the results of which reveal a low representation. Based on these findings, a number of propositions are offered. © 2014 by the Association for Information Systems.</p>
  •  
9.
  • Bergvall-Kåreborn, Birgitta, et al. (författare)
  • Living lab an open and citizen-centric approach for innovation
  • 2009
  • Ingår i: International Journal of Innovation and Regional Development. - 1753-0660 .- 1753-0679. ; 1:4, s. 356-370
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • <p>In this paper, we focus on a new research area, Living Lab that introduces new ways of managing innovation processes. A Living Lab can be viewed as both an innovation milieu and an innovation approach and the aim of this paper is to clarify these two perspectives, as well as to illustrate how they can enrich each other. This is done by presenting one Living Lab milieu, Botnia Living Lab and its key components; and one Living Lab approach, FormIT and its key principles. The presentation is done on two levels, one general level and one case specific level. The case focuses on involving citizens in the design of an e-service aimed to increase their influence in a municipality and its development. Through this, we learnt that the key components of a Living Lab constitutes important structures that enhance the process and as such the principles.</p>
  •  
10.
  • Bergvall-Kåreborn, Birgitta, et al. (författare)
  • Living lab : An open and user-centric design approach
  • 2010
  • Ingår i: Information and communication technologies, society and human beings : theory and framework. - Hershey, PA : Information Science Reference. - 9781609600594 ; s. 190-207
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • <p>In this chapter we focus on a new research area, Living Lab that introduces new ways of managing innovation processes. A Living Lab can be viewed as both an innovation milieu and an innovation approach, and the aim of this chapter is to clarify these two perspectives, as well as to illustrate how they can enrich each other. This is done by presenting one Living Lab milieu, Botnia Living Lab, and its key components; and one Living Lab approach, FormIT, and its key principles. The presentation is done on two levels, one general level and one case specific level. The case focuses on involving citizens in the design of an e-service aimed to increase their influence in a municipality and its development. Through this we learnt that the key components of a Living Lab constitutes important structures that enhance the process and as such the principles</p>
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 90
  • [1]234567...9Nästa
Åtkomst
fritt online (46)
Typ av publikation
konferensbidrag (47)
tidskriftsartikel (24)
rapport (5)
bokkapitel (5)
doktorsavhandling (5)
annan publikation (3)
visa fler...
licentiatavhandling (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (73)
övrigt vetenskapligt (67)
populärvet., debatt m.m. (3)
Författare/redaktör
Ståhlbröst, Anna, (78)
Bergvall-Kåreborn, B ... (29)
Holst, Marita, (13)
Ståhlbröst, Anna, 19 ... (10)
Chronéer, Diana, (8)
Sällström, Annika, (6)
visa fler...
Lassinantti, Josefin ... (6)
Mirijamdotter, Anita (5)
Runardotter, Mari, (4)
Bergvall-Kåreborn, B ... (4)
Ihlström Eriksson, C ... (4)
Parnes, Peter, (3)
Åström, Annika (3)
Følstad, Asbjørn, (3)
Eriksson, Carina Ihl ... (3)
Bertoni, Marco, (3)
Howcroft, Debra (2)
Wendin, Karin, (2)
Gudmundsdóttir, Asta ... (2)
Ståhlbröst, Anna, Pr ... (2)
Melander-Wikman, Ani ... (2)
Johansson, Jeaneth, (2)
Ihlström Eriksson, C ... (2)
Svensson, Jesper, (2)
Malmström, Malin, (2)
Bernhard, Iréne, 195 ... (1)
Ericson, Åsa, (1)
Andersson, Ingemar, (1)
Elragal, Ahmed, (1)
Broberg, Anders, (1)
Allmér, Hans, Lectur ... (1)
Carlsson, Christer, ... (1)
Walden, Pirkko, Prof ... (1)
Sell, Anna, Universi ... (1)
Marcusson, Leif, Uni ... (1)
Lundqvist, Siw, Univ ... (1)
Gellerstedt, Martin, ... (1)
Thapa, Devinder, (1)
Norström, Livia, 197 ... (1)
Lundh Snis, Ulrika, ... (1)
Holmström, Jonny, Pr ... (1)
Wallström, Åsa, (1)
Ballon, Pieter (1)
Synnes, Kåre, (1)
Nilsson, Michael, (1)
Melander Wikman, Ani ... (1)
Davoli, Lorenzo, (1)
Kuenen, Stoffel, (1)
Palmquist, Lena, (1)
Wennberg, Paula, (1)
visa färre...
Lärosäte
Luleå tekniska universitet (75)
Högskolan i Halmstad (6)
Linnéuniversitetet (3)
Högskolan Kristianstad (1)
Umeå universitet (1)
Högskolan Väst (1)
visa fler...
Högskolan i Skövde (1)
RISE (1)
Blekinge Tekniska Högskola (1)
visa färre...
Språk
Engelska (85)
Svenska (5)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (79)
Naturvetenskap (14)
Teknik (5)
Medicin och hälsovetenskap (2)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy