| 1. |
- Allen-Perkins, Alfonso, et al.
(författare)
-
CropPol : a dynamic, open and global database on crop pollination
- 2022
-
Ingår i: Ecology. - : Wiley. - 0012-9658 .- 1939-9170. ; 103:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Seventy five percent of the world's food crops benefit from insect pollination. Hence, there has been increased interest in how global change drivers impact this critical ecosystem service. Because standardized data on crop pollination are rarely available, we are limited in our capacity to understand the variation in pollination benefits to crop yield, as well as to anticipate changes in this service, develop predictions, and inform management actions. Here, we present CropPol, a dynamic, open and global database on crop pollination. It contains measurements recorded from 202 crop studies, covering 3,394 field observations, 2,552 yield measurements (i.e. berry weight, number of fruits and kg per hectare, among others), and 47,752 insect records from 48 commercial crops distributed around the globe. CropPol comprises 32 of the 87 leading global crops and commodities that are pollinator dependent. Malus domestica is the most represented crop (32 studies), followed by Brassica napus (22 studies), Vaccinium corymbosum (13 studies), and Citrullus lanatus (12 studies). The most abundant pollinator guilds recorded are honey bees (34.22% counts), bumblebees (19.19%), flies other than Syrphidae and Bombyliidae (13.18%), other wild bees (13.13%), beetles (10.97%), Syrphidae (4.87%), and Bombyliidae (0.05%). Locations comprise 34 countries distributed among Europe (76 studies), Northern America (60), Latin America and the Caribbean (29), Asia (20), Oceania (10), and Africa (7). Sampling spans three decades and is concentrated on 2001-05 (21 studies), 2006-10 (40), 2011-15 (88), and 2016-20 (50). This is the most comprehensive open global data set on measurements of crop flower visitors, crop pollinators and pollination to date, and we encourage researchers to add more datasets to this database in the future. This data set is released for non-commercial use only. Credits should be given to this paper (i.e., proper citation), and the products generated with this database should be shared under the same license terms (CC BY-NC-SA). This article is protected by copyright. All rights reserved.
|
|
| 2. |
- Dainese, Matteo, et al.
(författare)
-
A global synthesis reveals biodiversity-mediated benefits for crop production
- 2019
-
Ingår i: Science Advances. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 2375-2548. ; 5:10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Human land use threatens global biodiversity and compromises multiple ecosystem functions critical to food production. Whether crop yield-related ecosystem services can be maintained by a few dominant species or rely on high richness remains unclear. Using a global database from 89 studies (with 1475 locations), we partition the relative importance of species richness, abundance, and dominance for pollination; biological pest control; and final yields in the context of ongoing land-use change. Pollinator and enemy richness directly supported ecosystem services in addition to and independent of abundance and dominance. Up to 50% of the negative effects of landscape simplification on ecosystem services was due to richness losses of service-providing organisms, with negative consequences for crop yields. Maintaining the biodiversity of ecosystem service providers is therefore vital to sustain the flow of key agroecosystem benefits to society. Copyright © 2019 The Authors, some rights reserved; exclusive licensee American Association for the Advancement of Science. No claim to original U.S. Government Works. Distributed under a Creative Commons Attribution NonCommercial License 4.0 (CC BY-NC).
|
|
| 3. |
- Giménez-García, Angel, et al.
(författare)
-
Pollination supply models from a local to global scale
- 2023
-
Ingår i: Web Ecology. - 1399-1183. ; 23:2, s. 99-129
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ecological intensification has been embraced with great interest by the academic sector but is still rarely taken up by farmers because monitoring the state of different ecological functions is not straightforward. Modelling tools can represent a more accessible alternative of measuring ecological functions, which could help promote their use amongst farmers and other decision-makers. In the case of crop pollination, modelling has traditionally followed either a mechanistic or a data-driven approach. Mechanistic models simulate the habitat preferences and foraging behaviour of pollinators, while data-driven models associate georeferenced variables with real observations. Here, we test these two approaches to predict pollination supply and validate these predictions using data from a newly released global dataset on pollinator visitation rates to different crops. We use one of the most extensively used models for the mechanistic approach, while for the data-driven approach, we select from among a comprehensive set of state-of-The-Art machine-learning models. Moreover, we explore a mixed approach, where data-derived inputs, rather than expert assessment, inform the mechanistic model. We find that, at a global scale, machine-learning models work best, offering a rank correlation coefficient between predictions and observations of pollinator visitation rates of 0.56. In turn, the mechanistic model works moderately well at a global scale for wild bees other than bumblebees. Biomes characterized by temperate or Mediterranean forests show a better agreement between mechanistic model predictions and observations, probably due to more comprehensive ecological knowledge and therefore better parameterization of input variables for these biomes. This study highlights the challenges of transferring input variables across multiple biomes, as expected given the different composition of species in different biomes. Our results provide clear guidance on which pollination supply models perform best at different spatial scales-the first step towards bridging the stakeholder-Academia gap in modelling ecosystem service delivery under ecological intensification.
|
|
| 4. |
- Smith, Henrik G., et al.
(författare)
-
Slututvärdering av det svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013 : Delrapport II: Utvärdering av åtgärder för bättre miljö
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningRapporten är en del av slututvärderingen av Landsbygdsprogram för Sverige 2007-2013 och har tagits fram på uppdrag av Jordbruksverket. Den redovisar resultat och effekter som uppnåddes genom miljö- och klimatåtgärderna inom landsbygdsprogrammet, vilket omfattar samtliga insatser och ersättningar i axel 2, samt miljö- och klimatrelaterade utvärderingsfrågor för en del åtgärder i axel 1 och 3.Med hjälp av vetenskapliga analyser, kunskapsbaserade resonemang och de för varje insats i landsbygdsprogrammet specificerade indikatorerna har bland annat följande EU-gemensamma (QEC) och programspecifika (PSEQ) utvärderingsfrågor besvarats:• QEC 16: I vilken utsträckning har åtgärden bidragit till att förbättra miljösituationen?• CEQ 20: Vilka andra effekter, bl.a. de som rör andra mål/axlar, är kopplade tillgenomförandet av denna åtgärd?• PSEQ 16A: Hur ändamålsenlig och effektiv har den geografiska styrningen avmiljöåtgärden i programmet varit?• PSEQ 20A: I vilken utsträckning har kompetensutvecklingsåtgärderna bidragittill programmets miljömål?• PSEQ 20B: Vad kan man lära sig av hur klimatåtgärderna fungerat när det gällerutformningen och utvärderingen av klimatåtgärder i framtida program?• PSEQ 20C: Vilka sysselsättningseffekter ger miljöåtgärderna?Utredarnas generella slutsats är att landsbygdsprogrammet spelat en stor och i många fall avgörande roll för miljön, t.ex. genom att förhindra nedläggning av jordbruk i områden med svåra förutsättningar för jordbruk, bevara betes- och slåttermarker av värde för biologisk mångfald och skapa och restaurera våtmarker för biologisk mångfald och näringsretention. Detta bidrar till uppfyllelsen av de svenska miljömålen och internationella åtaganden. Även de klimatrelaterade åtgärderna bidrar i viss mån till att uppfylla miljömålen, men en låg anslutning till vissa åtgärder och programmets ensidiga fokus på produktion av förnybar energi (som bortser från ur klimatsynvinkel mycket större biogena utsläppskällor) gör att effekten på miljömålen bedöms som relativt små. Bedömningen av kompetensutvecklingens effekter på miljömålen har försvårats av brist på tillämpningsbart underlag, men utvärderingen av rådgivningsprogrammet Greppa näringen visar att det bidragit till att reducerakvävetillförseln till Östersjön. För en del andra åtgärder är det empiriska underlaget för vilken effekt de har mycket svagt. Detta behöver i sig inte innebära att dessa åtgärder saknar effekt, men gör det svårt att bedöma deras bidrag till uppfyllelsen av miljömålen och begränsar kunskapen om huruvida alternativa utformningar av insatserna skulle ge större effekt.Den explicita geografiska styrningen som förekommer i programmet bedöms generellt som relevant, men dess effekt varierar stort mellan olika åtgärder/insatser och är i vissa fall svårt att utreda. Det finns dock en del åtgärder/insatser som idag saknar explicit geografisk styrning, men där vi bedömer att kostnadseffektiviteten skulle kunna öka markant om man införde en sådan (t.ex. Certifierad ekologisk produktion).Miljöåtgärdernas sysselsättningseffekter har endast kunnat bedömas för ett fåtalåtgärder/insatser (kompensationsbidraget samt ersättningarna för Extensiv vallodling och Skötsel av betesmarker och slåtterängar) och anses generellt vara marginellt positiv. Detta bör dock tolkas med stor försiktighet eftersom bedömningen gjordes enbart via dessa åtgärders effekt på markanvändningen.Miljö- och klimatåtgärders effekterUnder programperioden 2007-2013 innehöll landsbygdsprogrammet en mängd olika åtgärder med syfte att gynna miljö och klimat. Utvärderingen visar att det finns en stor variation i såväl upptaget av de olika åtgärderna som deras effekt. Miljöåtgärdernas syften fokuserar huvudsakligen på att gynna bevarandet av biologisk mångfald, minskat växtnäringsläckage och giftfri miljö. De flesta miljöåtgärder bidrar generellt till att uppnå sitt syfte, men om de gör det på ett kostnadseffektivt sätt har ofta varit svårt och ibland omöjligt att utvärdera. För syftet giftfri miljö har det inte funnits resurser till en djupare utvärdering.Ersättningarna för Skötsel av betesmarker och slåtterängar samt för Certifieradekologisk och kretsloppsinriktad produktion är exempel på insatser med konstaterad positiv effekt på biologisk mångfald. Andra ersättningar, såsom ersättningen för Värdefulla natur- och kulturmiljöer, adresserar visserligen för biologisk mångfald viktiga livsmiljöer, men deras utformning och skötselvillkor har visat sig inte vara anpassade till detta syfte med insatsen. För en del ersättningar saknas tillräckligt kunskap eller dataunderlag för att kunna göra tillfredställande utvärderingar av effekterna på biologisk mångfald. Bland dessa finns exempelvis ersättningarna för Extensiv vallodling och Skötsel av våtmarker.Minskat näringsämnesläckage och miljömålet Ingen övergödning fanns som syfte för flera insatser inom åtgärden Miljövänligt jordbruk och den generella bedömningen är att insatserna bidrar till att uppfylla detta syfte. Det finns dock stor skillnad i hur effektiva insatserna är. Minskat kväveläckage anses ha en god kostnadseffektivitet, särskilt efter att ersättningsnivåerna anpassades under senare delen av programperioden. Även reduceringen av fosfor genom skyddszoner bedöms ha en högre kostnadseffektivitet jämfört med förra programperioden på grund av regionala skillnader i anslutning. När det gäller Extensiv vallodling visar utvärderingen stora regionala skillnader, och för andra insatser, såsom Restaurering och anläggning av våtmarker och Certifierad ekologisk odling, har det varit svårt att bedöma om de på ett kostnadseffektivt sätt bidragit till att uppfylla miljömålen.Miljöåtgärdernas effekter på miljömålet Giftfri miljö har inom ramen för dennautvärdering inte kunnat analyseras specifikt på grund av bristande underlag ochbegränsade resurser. Eftersom det generellt är svårt att utvärdera det specifika bidraget av de berörda ersättningarna till en giftfri miljö, kan utvärderingen därför inte på ett tillfredställande sätt svara på hur stor deras bidrag till detta miljökvalitetsmål har varit.När det gäller klimatåtgärder har programmet ett tydligt fokus på produktion ochanvändning av energi och relaterade emissioner av växthusgaser. Samtidigt konstateras det att emissionerna av växthusgaser från jordbrukssektorn primärt härrör från biogena processer i form av metan från idisslarnas matsmältning och lustgas från det kväve som tillförs åkermarken. För en fortsatt reduktion av jordbrukssektorns emissioner av växthusgaser bör satsningarna på en minskad användning av fossila bränslen fortsätta, men det är samtidigt nödvändigt att lägga ett större fokus på de biogena emissionerna. För att tydliggöra vikten av klimatåtgärder och satsningar på förnybar energi bör dessa insatser också lyftas fram som egna åtgärder istället för att finnas insprängda bland åtgärder som har annat huvudfokus.För ett fåtal åtgärder och ersättningar har det gått att härleda möjliga sysselsättningseffekter via de markanvändningseffekter som estimerats med modeller. Även om dessa resultat bör tolkas med stor försiktighet, bedöms sysselsättningseffekten av miljöåtgärderna generellt vara marginellt positiv. Ersättningen Skötsel av betesmarker och slåtterängar har i beräkningar som bygger på kontrafaktiska markanvändningsscenarier lett till en märkbar förändring av markanvändningen (ökad areal betesmarker med stöd) vilket, eftersom animalieproduktion generellt anses vara mer tidskrävande än spannmålsproduktion, bedöms leda till högre sysselsättning. Extensiv vallodling och kompensationsbidrag har däremot en mycket begränsad påverkanpå markanvändningen, varför sysselsättningseffekten bedöms som marginell.Generella förbättringsförslag inför utformningen av kommande programÄven om utvärderarnas samlade bedömning är att landsbygdsprogrammets upplägg, d.v.s. dess syften och motiv, ingående medel och val av åtgärder, är relevant och generellt bidrar till att förbättra situationen för miljö och klimat, så finns det en hel del som kan och bör förbättras för att möjliggöra kostnadseffektiva program i framtiden. De enstaka insatsernas syften och mål bör preciseras och kopplas till tydliga indikatorer som på ett relevant sätt kan mäta måluppfyllandet. Detta är avgörande för att man ska kunna utforma ett kostnadseffektivt landsbygdsprogram och utvärdera det på ett adekvat sätt. Dessutom behöver beskrivningarna för syften och motiv för många av ersättningarna ses över och anpassas till det aktuella kunskapsläget. Exempelvis skulle syftet ”bevara biologisk mångfald” leda till helt olika åtgärder beroende på om man vill bevara sällsynta arter eller ekosystemtjänstgynnare.Det empiriska underlaget för utvärdering behöver stärkas inför utvärderingen avframtida landsbygdsprogram. Detta kan exempelvis göras genom systematiskaöversikter och empirisk primärforskning som undersöker konsekvenser av olikaåtgärder. För att optimera detta bör utvärderingen byggas in som en organisk del av landsbygdsprogrammet. Utredarna föreslår att en procent av programmets budget används till att utforma och implementera relevanta metoder för kontinuerlig insamling av lämplig data under hela programperioden.För att i högre grad kunna utvärdera landsbygdsprogrammets kostnadseffektivitetkrävs en fortsatt utveckling av metoder för att studera konsekvenserna för målet av att åtgärden/insatsen/delinsatsen finns eller inte finns (eller var annorlunda utformad) (kontrafaktiska scenarier) och modeller som föruts
|
|
| 5. |
- Stewart, Rebecca I A, et al.
(författare)
-
Ecosystem services across the aquatic-terrestrial boundary : Linking ponds to pollination
- 2017
-
Ingår i: Basic and Applied Ecology. - : Elsevier BV. - 1439-1791. ; 18, s. 13-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many small farmland ponds are built for nutrient retention, the conservation of biodiversity or both, yet they are relatively neglected habitats. For example, little is known about the potential for ponds to influence populations of beneficial terrestrial insects, deliver ecosystem services across the aquatic-terrestrial boundary and affect crop yield in insect-pollinated cash crops.We assessed whether the presence of a pond affects the abundance of pollinators and the quality and quantity of strawberry yield. We compared the abundance of pollinators and the quality and quantity of strawberries between habitats adjacent to the pond, semi-natural terrestrial habitat and field border without semi-natural vegetation (control habitat).We found significantly higher abundances of syrphids and bees next to ponds compared to control habitats. Also, syrphids were significantly more abundant at pond habitats compared to vegetation habitats and a similar tendency, although not significant, was found for the abundance of bees. The quantity and quality of strawberries was significantly higher near the vegetation and pond habitats compared to the control habitats.Our result supports the theory that the presence of semi-natural habitats, in the agricultural landscape benefits both public interest in biodiversity conservation and farmers' interest in crop pollination. These benefits may also come from ponds as semi natural habitats. However, further studies are required to disentangle the effect of the pond per se and the effect of the associated terrestrial vegetation. Teiche werden in der Agrarlandschaft häufig zur Rückhaltung von Nährstoffen oder auch zur Erhaltung der Biodiversität eingerichtet, und dennoch wurden diese als Habitate bisher wenig beachtet. Daher ist kaum bekannt, ob Teiche über die aquatisch-terrestrische Grenze hinaus Ökosystem-Dienstleistungen unterstützen und Populationen nützlicher Insekten und somit landwirtschaftliche Erträge beeinflussen können. Wir untersuchten, ob das Vorhandensein eines Teiches sich auf die Abundanz der Bestäuber und die Qualität und Quantität der Erdbeerernte auswirkt. Wir verglichen die Abundanz der Bestäuber und die Qualität und Quantität von Erdbeeren im semi-natürlichen Habitaten neben Teichen (Teich), in semi-natürlichen terrestrischen Habitaten ohne Teich (Vegetation) und am Feldrand ohne semi-natürliche Habitate (Kontrolle). Wir fanden signifikant höhere Abundanzen von Schwebfliegen und Bienen neben Teichen im Vergleich zu Kontrollen. Schwebfliegen waren signifikant häufiger an Teichen als in semi-natürlichen Habitaten, und eine ähnliche Tendenz, wenn auch nicht signifikant, wurde für die Abundanz der Bienen gefunden. Die Quantität und Qualität der Erdbeeren war in semi-natürlicher Vegetation und an Teichen signifikant höher als in Kontrollen. Unsere Ergebnisse unterstützen die Annahme, dass das Vorhandensein von semi-natürlichen Habitaten in der Agrarlandschaft sowohl den öffentlichen Wunsch nach Erhaltung der Artenvielfalt als auch den Wunsch der Landwirte nach Bestäubung von Nutzpflanzen erfüllt. Allerdings sind weitere Untersuchungen erforderlich, um die Wirkung von Teichen per se und die Wirkung der zugehörigen terrestrischen Vegetation zu entschlüsseln.
|
|
