| 1. |
|
|
| 2. |
- Ekberg, Mayvor, et al.
(författare)
-
Lika som bär? : Det religiösa landskapet i Hortlax och Nykarleby
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baserat på intervjuer och enkätstudier i Hortlax (Norrbotten) och Nykarleby (Österbotten) visas att likheter snarare än skillnader kännetecknar de båda befolkningsgruppernas inställning till religiösa frågor och till majoritetskyrkan. Å ena sidan är detta förvånande, i och med att de båda landskapen har tillhört olika stater i mer än 200 år, å andra sidan är det förväntat, eftersom trafiken över Bottniska viken varit intensiv under dessa 200 år.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Straarup, Jørgen, 1950-, et al.
(författare)
-
Den sorglöst försumliga kyrkan : Belyst norrifrån
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av Svenska kyrkans församlingar i norra Sverige ber två religionsvetare i Umeå genomföra en undersökning om religiösa funderingar och seder. De två intervjuar och skickar frågeformulär efter konstens alla regler till invånare i Bottneå (så har församlingen kallats i boken). Den bild av Bottneå som framkommer jämförs sedan med en liknande bild av Luleå stift i vilket Bottneå ingår, och av Svenska kyrkan som helhet. Det är inte en bild som i alla avseenden är angenäm för Svenska kyrkan. Utan att stå på riktigt säker vetenskaplig grund påstår de två religionsvetarna att bilden av hela Sverige nog inte skiljer sig särskilt mycket från bilden av Bottneå. Ur kyrklig synvinkel är bilden av Bottneå möjligen mer positiv än av kyrkan som helhet. Inte nog med det! De två religionsvetarna påstår att det kyrkliga lågvattenmärket bör ses som ett resultat av kyrkliga försummelser. Svenska kyrkan har inte krävt kompensation av svenska staten för att den offentliga skolan avlägsnat sig från kristendomsundervisning, och kyrkan har inte byggt upp ett eget sätt att förmedla innehållet i kristendomen till nya generationer. Försumligheten har lett till okunskap inte bara om kristna trosföreställningar utan även om kyrkan som sådan. Därav kommer ointresset av att delta i kyrkans verksamhet, det vill säga det som resultaten i Bottneå visar.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Straarup, Jørgen, 1950-
(författare)
-
Solidaritet kring den rikstäckande verksamheten : Rapport från utvärdering av 1997 års utjämningssystem inom Svenska kyrkan
- 2003
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I utvärderingen av det kyrkliga utjämningssystemet har utredaren undersökt stödet för tanken om solidaritet kring den rikskyrkliga verksamheten och det nuvarande utjämningssystemet och konstaterar att det finns en tydlig uppslutning bakom i första hand den rikskyrkliga solidariteten, i andra hand önskemålet om att ha ett ekonomiskt fördelningssystem, och i tredje hand det nuvarande systemets olika detaljer. Utredaren menar dock att systemet för ekonomisk utjämning bland Svenska kyrkans ekonomiska enheter (församlingar och samfälligheter) från 1997b behöver ses över. Vad som gör denna översyn påkallad är (a) de förändrade relationerna mellan statsmakten och Svenska kyrkan, (b) obalans mellan vad utjämningssystemet förväntas åstadkomma och vad det faktiskt åstadkommer, samt (c) en befolknings- och kyrkotillhörigprognos som får stora konsekvenser för Svenska kyrkans församlingar, organisation och utjämningssystem. Utredaren föreslår att översynen bör inriktas mot ett nytt utjämningssystem med enhetlig kyrkoavgiftssats för hela Svenska kyrkan, uppluckrad geografisk församlingstillhörighet och standardkostnadsbudgetar som ersättning för vissa utjämningskomponenter i det nuvarande systemet
|
|
