| 1. |
- Raustorp, Anders, 1958, et al.
(author)
-
The Evolution of Physical Activity on Prescription (FaR) in Sweden
- 2014
-
In: Schweizerische Zeitschrift für Sportmedizin und Sporttraumatologie. - 1422-0644. ; 62:2, s. 23-25
-
Research review (peer-reviewed)abstract
- In 1996, the first Report of the US Surgeon General on Phys- ical Activity and Health provided an extensive knowledge overview about the positive effects of physical activity (PA) on several health outcomes and PA recommendations. This contributed to an enhanced interest for PA in Sweden. The Swedish Professional Associations for Physical Activity (YFA) were appointed to form a Scientific Expert Group in the project “Sweden on the Move” and YFA created the idea of Physical Activity on Prescription (FaR) and the produc- tion of a handbook (FYSS) for healthcare professionals. In Swedish primary care, licensed healthcare professionals, i.e. physicians, physiotherapists and nurses, can prescribe PA if they have sufficient knowledge about the patient’s cur- rent state of health, how PA can be used for promotion, prevention and treatment and are trained in patient-centred counselling and the FaR method. The prescription is fol- lowed individually or by visiting local FaR providers. These include sport associations, patient organisations, municipal facilities, commercial providers such as gyms, sports clubs and walking clubs or other organisations with FaR educated staff such as health promoters or personal trainers. In clin- ical practice, the FaR method increases the level of PA in primary care patients, at 6 and at 12 months. Self-reported adherence to the prescription was 65% at 6 months, similar to the known compliance for medications. In a randomised controlled trial, FaR significantly improved body composi- tion and reduced metabolic risk factors. It is suggested that a successful implementation of PA in healthcare depends on a combination of a systems approach (socio-ecological model) and the strengthening of individual motivation and capability. General support from policymakers, healthcare leadership and professional associations is important. To lower barriers, tools for implementation and structures for delivery must be readily available. Examples include hand- books such as FYSS, the FaR system and the use of pe- dometers.
|
|
| 2. |
- Taube, Jill, et al.
(author)
-
Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna
- 2017
-
In: Dagens medicin. - : Bonnier.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- ”Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna”Vi är kritiska till att Socialstyrelsens olika riktlinjer tillåts krocka med varandra, skriver sju debattörer. Publicerad: 2017-03-23 07:00 Skriven av: Jill Taube, Ingibjörg H Jonsdottir, Bengt Kjellman, Anders Hovland, Carl Johan Sundberg, Eva Andersson och Egil W MartinsenDetta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna. Fysisk aktivitet som prevention och behandling har varit en naturlig del av hälso- och sjukvården sedan början av 2000-talet. År 2011 breddade Socialstyrelsen detta med riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder där tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet inbegreps. Personer med psykisk ohälsa har här prioriterats av flera skäl, då man löper en stor risk för kroppslig ohälsa och förkortat liv.Nu uppdaterar Socialstyrelsen riktlinjer om behandling av depression och ångest och uppmärksammar samsjuklighet som hjärt-kärlsjukdom och diabetes, men nämner inte levnadsvanor som en nödvändig del i omhändertagandet, vilket är olyckligt.Betydelsen av råd om fysisk aktivitet som en del av behandlingen av patienter med depression, framkommer tydligt i andra länder såsom Storbritannien med expertmyndigheten Nice. Här ses fysisk aktivitet som en viktig bas, oberoende av övrig behandling.“Här ses fysisk aktivitet som en viktig bas, oberoende av övrig behandling.”Riktlinjer från 2010 gav stöd för fysisk aktivitet som behandling av mild till måttlig depression. I de nya riktlinjerna som publicerades i december 2016, är detta i stort sett borta.Vi menar att det är kontraproduktivt att Socialstyrelsen inom ramen för ett riktlinjearbete inte ser till övrigt arbete inom myndigheten.Socialstyrelsens föreslagna riktlinjer krockar med vad vi har redovisat i den helt nyligen uppdaterade versionen av Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Fyss, avseende behandling av depression. I vårt arbete har ett stort antal vetenskapliga artiklar och meta-analyser granskats. I Socialstyrelsens underlag redovisas endast sex vetenskapliga referenser.Vi är inte heller ensamma om att rikta kritik mot de nya riktlinjerna. Skarp kritik framfördes också av tre sakkunniga inom psykoterapiområdet som själva varit en del av riktlinjearbetet. Där beskriver man en icke-transparent arbetsorganisation som i mycket hög grad har präglats av partiskhet till förmån för vissa insatser. Personer med kunskap om annat än KBT och läkemedelsbehandling var i extrem minoritet, vilket påverkade omröstningsförfarandet. Vi saknar insikt om hur denna process gått till, men blir oroade över den kritik som framförts.Sammanfattningsvis är vi kritiska till att Socialstyrelsens olika riktlinjer tillåts krocka med varandra. Socialstyrelsen bör ta ett större grepp och även integrera råd om levnadsvanor i de föreslagna nya riktlinjerna, gärna i samråd med andra myndigheter. Vi ifrågasätter också prioriteringsgruppens slutsats av evidensen för fysisk aktivitet som behandlingsalternativ för mild till måttlig depression.Vi har framfört dessa synpunkter direkt till Socialstyrelsen, i ett detaljerat remissvar. Vi hoppas att vårt inlägg ska uppfattas som ett sätt att fortsätta den konstruktiva dialog vi redan har med myndigheten och därmed sakfrågan framåt. Jill Taube, specialistläkare i psykiatri, Ingibjörg H Jonsdottir, professor, institutionen för kost och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, Bengt Kjellman, docent, specialistläkare i psykiatri, Karolinska institutet och Akademiska sjukhuset i Uppsala, Anders Hovland, försteamanuens, psykolog, Solli distriktspsykiatriske senter och institutionen for klinisk psykologi, Universitetet i Bergen, Carl Johan Sundberg, professor, läkare, institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska institutet, Stockholm, Eva Andersson, docent, läkare, idrottslärare, Gymnastik- och idrottshögskolan och institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm, Egil W Martinsen, professor, specialistläkare i psykiatri, Universitetssjukhuset i Oslo. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/03/23/levnadsvanor-bor-integreras-i-de-nya-riktlinjerna/
|
|
