| 1. |
- Gustavsson, Martin G. H., et al.
(författare)
-
Research & Innovation Platform for Electric Road Systems
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish government has prioritized achieving a fossil fuel-independent vehicle fleet by 2030 which will require radical transformation of the transport industry. Electrifying the vehicle fleet forms an important part of this transformation. For light vehicles, electrification using batteries and charging during parking is already well advanced. For city buses, charging at bus stops and bus depots is being developed, but for heavy, long-distance road transport, batteries with enough capacity to provide sufficient range would be too cumbersome and too much time would have to be spent stationary for charging.One solution might be the introduction of electric roads, supplying the moving vehicle with electricity both to power running and for charging. In the longer term, this approach could also be used for light vehicles and buses.The objective of the Research and Innovation Platform for Electric Roads was to enhance Swedish and Nordic research and innovation in this field, this has been done by developing a joint knowledge base through collaboration with research institutions, universities, public authorities, regions, and industries.The work of the Research and Innovation Platform was intended to create clarity concerning the socioeconomic conditions, benefits, and other effects associated with electric roads. We have investigated the benefits from the perspectives of various actors, implementation strategies, operation and maintenance standards, proposed regulatory systems, and factors conducive of the acceptance and development of international collaborative activities.The project commenced in the autumn of 2016 and the main research continued until December 2019, the work during year 2020 has been focused on knowledge spread and coordination with the Swedish-Germany research collaboration on ERS (CollERS). The results of the Research and Innovation Platform have been disseminated through information meetings, seminars, and four annual international conferences. Reports have been published in the participating partners’ ordinary publication series and on www.electricroads.org. The project was funded by Strategic Vehicle Research and Innovation (FFI) and the Swedish Transport Administration.
|
|
| 2. |
- Nylander, Jan, et al.
(författare)
-
Elvägars utveckling– Från demonstratorer till storskaligutbyggnad
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den övergripande utvecklingen mot el som energikälla för transporter sker nu snabbt. Förtyngre transporter på väg samlas arbetet kring elvägar, d.v.s. att befintliga vägar förses mednågon teknik där fordon, utefter hela eller delar av vägarna, kan tillföras elenergi under drift.Drivkraften för tyngre kommersiella transportfordon är i huvudsak ekonomisk, relaterat tilltransportköpares kostnader och intäkter samt risker och möjligheter relaterat till bl.a.transporter, transportsystem, arbetsmiljö, tillgång till marknader och påverkan avvarumärke. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det helt centralt att övergången till el sker i tid,med bibehållen flexibilitet för framtida teknik och system samt med så lågatransaktionskostnader som möjligt. Till detta kommer en politisk ambition som påverkarmyndigheter, skatter, avgifter och regelverk med en katalyserande och systemförändrandeansats. Det är dock viktigt att notera att den offentliga ambitionen aldrig kommer attresultera i leverans av en lösning om inte transportköparna finner det motiverat att nyttjaelvägar.Utvecklingen mot eldrivna transportsystem är tydlig. Däremot är det fortfarande osäkert hurenergin tillförs eller transporteras i fordonet. Det finns inte EN lösning på detta. Olikatillämpning, teknikutveckling och parters förmåga att ta fungerande lösningar till marknadoch nytta kommer steg för steg att styra utvecklingen. Vi kommer under många år att ha olikasamverkande lösningar, beroende på utveckling, kommersiell mognadsgrad, tillämpning ochbehov. Teknik och affärsekosystem kommer på samma sätt att variera. Varor och tjänstermed kort livslängd ska i dessa modeller kombineras med lösningar med mycket långlivslängd. Utvecklingen ska på ett sätt som gör att finansieringen säkras, och på ett sätt somgör att en komplex samling behov från olika intressenter tillgodoses samtidigt som finansiellaincitament och risker balanseras långsiktigt. Så måste även balansen hållas mellan olikaparters mål och medel, så att forskning och utveckling balanseras med utbyggnad och nytta ikundledet. Arbetet inom FFI-projektet ”Forsknings- och innovationsplattform för elvägar”visar att om sträckan mellan Gävle och Borlänge (120 km) skulle elektrifieras skulleinvesteringen betala sina egna kostnader om den trafikerades av en volym om 190elektrifierade lastbilar, givet samma kostnader för infrastruktur som det pågåendedemonstrationsprojektet visat. Mellan Sandviken och Gävle hamn (30 km) bär det sig med50 elektrifierade lastbilar. Möjligheterna är tydliga, finansieringen möjlig, nyttan sannolik, regelverk och förordningar hanterbara, nu gäller det att hålla igång samarbete och tryck föratt tillsammans få detta på plats, nationellt och internationellt.Ur ett samlat hållbarhetsperspektiv är elektrifiering centralt. Det gäller ekonomisk ochmiljörelaterad hållbarhet men även nationalekonomisk där en nationell komparativ fördel ärvår förmåga att driva på och implementera förändringar i multidisciplinära komplexasamhällssystem. Hållbarhetsfrågan har i detta sammanhang även att göra med vår förmågaatt implementera, bygga ut och nyttja klimatsmart väginfrastruktur. Det kombinerar teknik,finansiering, flexibilitet och hänsyn med behov av konkretisering, beslut, utbyggnad ochimplementering; d.v.s. ytterst om ledarskap i multidisciplinära innovationssystem, någotsom är väldigt svårt men där Sverige genom åren visat sig vara bland de bästa.Det är ett mycket viktigt ansvar för politik och myndigheter att sköta denna balans på ett brasätt. Balansen kräver dialog och samarbete, utefter hela förädlingskedjan, från forskning tillkommersiellt nyttjande. De kommande åren är en spännande utmaning för att lagom snabbt,säkert och till rimlig kostnad balansera offentliga och privata roller så attkonkurrensutsättning, upphandlingsbarhet, innovation och utveckling kombineras medansvar, säkerhet och hållbarhet. En central del i utvecklingen är att det affärsekosystem somomger elvägar identifieras, definieras, utvecklas och i viss mån implementeras. Dettakommer även att variera internationellt, bara jämfört med Tyskland finns olika syn där vissadelar är gemensamma och andra alltid kommer att variera. Denna rapport har ambitionen attbidra med ett första steg för en principiell plattform för fortsatt strategiarbete.Denna rapport bör läsas tillsammans med huvudrapporten från förstudien avaffärsekosystem för elvägar (Håkan Sundelin et.al). Denna rapport har ambitionen att bidratill den första strategiska plattform som Trafikverket arbetar med kring utveckling,uppbyggnad, utrullning och nyttjande av elvägar som pågår.Just dialog, diskussion, överväganden och förankring kombinerat med pådrivning leder tillatt denna rapport bara är ett första steg och att en dialog nu tar vid, där alla utefterförädlingskedjan engageras, bidrar och samlas för att elvägar ska komma till nytta isamhället. Rapporten har inget externt syfte, målgruppen är de redan insatta, varförreferenser, direkta eller indirekta, samt annat underlag utelämnats utom där det har direktrelevans i syfte att hålla rapporten kort, effektiv och fokuserad.
|
|
| 3. |
- Sundelin, Håkan, et al.
(författare)
-
Business case for electric road
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Electrified roads have the potential to reduce carbon dioxide emissions from the transport sector. Where long-distance heavy traffic is concerned, there is actually no cheaper alternative which is equally energy-efficient, has such low carbon dioxide emissions and for which the energy supply is assured in Sweden and the rest of Europe. Many questions nevertheless remain.In this preliminary study we have focussed on the business ecosystem likely to be built up alongside an electrified road. This has been done by means of interviewing interested parties and a thorough review of previous publications. On the basis of this background information, a computation model has been developed to be able to analyse the influence of various parameters. The stretch of 120 kilometre long road between Gävle and Borlänge has been used as a case study but an attempt to find other applicable stretches has also been undertaken. The model has a solid footing with the parties involved in the project and with people who have good insight into financial computations previously undertaken in relation to electrified roads.The computation model that has been developed is primarily thought of as a model for overall surpluses or deficits for all stakeholders in the business ecosystem. It is not, therefore, a complete socio-economic model, which would include considerably more consequences for society at large, such as the influence on local and national businesses, increased employment and so forth. The model has been developed on the assumption that all prices and values are given for a point in time when the solution is in an ’early commercialisation phase’.In comparison with diesel routes, it generally applies for electrified roads that every kilometre of road and every vehicle adds extra costs and that every kilometre driven creates savings. Thus for an electrified road system to be profitable, the stretch of electrified road must comprise a significant percentage of the overall distance driven by a truck. Nor must the stretch of road be too short, for then too much time is spent loading/unloading and too few kilometres (where the savings occur) are driven. Following familiarisation with various scenarios, a coherent, highly qualitative judgment, based on the electrified road computation model, would suggest that the suitable characteristics for such roads would be:A distance of at least twenty kilometresAnnual average daily traffic (AADT) for electrified road trucks should be around two times as many as the number of electrified kilometresThe electrified stretch should comprise 60% percent or more of the trucks’ overall distance driven each year.For the case of Gävle-Borlänge (120 km), it appears that the stretch will be able to pay for itself, for example, when 190 electrified trucks complete the stretch an average of 4 times per day throughout the year (back and forth twice a day 365 days a year), amounting to 92% of the vehicles’ overall distance being driven on electrified road.
|
|
| 4. |
- Sundelin, Håkan, et al.
(författare)
-
Förstudie av affärsekosystem för elvägar
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Elvägar har potential att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn. För långväga tungtrafik finns egentligen inga rimliga alternativ som både är energieffektiva, har lågtkoldioxidutsläpp och där energiförsörjningen är säkrad såväl i Sverige som i övriga Europa,men det återstår ännu många frågor.I denna förstudie har vi fokuserat på det affärsekosystem som kommer att byggas upp kringen elväg. Detta har gjorts genom intressentintervjuer och en grundlig genomgång av tidigarepublikationer. Utifrån denna bakgrundsinformation har en kalkyl skapats för att kunnaanalysera olika parametrars påverkan. Sträckan Gävle-Borlänge har använts som fallstudie,men ett första försök att finna andra lämpliga sträckor har även genomförts. Kalkylen harförankrats med projektets parter och personer med god insikt i tidigare genomfördaekonomiska kalkyler av elvägar.För att undersöka förutsättningar för ett framtida samarbete har projektet fört dialog medEU projektet FABRIC, organisationerna CEDR och ERTRAC, samt även amerikanskaintressenter. I de fall då det inneburit deltagande på konferenser så har kunskapen från dessaförmedlats genom nyhetsbrevet OMEV.Den kalkyl som skapats är i första hand tänkt som en kalkyl över totalt över- eller underskottför alla inblandade aktörer i affärsekosystemet. Det är alltså inte en komplettsamhällsekonomisk kalkyl som skulle inkludera betydligt fler konsekvenser för samhället istort, såsom påverkan på lokalt och nationellt näringsliv, ökad sysselsättning etc. Kalkylen ärgjord med antagandet att alla priser och värden anges för en punkt i tiden då lösningenbefinner sig i en ”tidig kommersialiseringsfas”.För elvägar i jämförelse med dieselvägar gäller generellt att varje vägkilometer och varjefordon skapar extra kostnader, och varje körd kilometer skapar besparingar. Därför vill manför lönsamma elvägssystem att sträckan på elväg utgör en avsevärd andel av lastbilarnastotala körda distans. Dock får sträckan inte vara för kort för då ägnas för mycket tid åtlastning och för få kilometrar (där besparingen sker) blir körda. En samlad och i hög gradkvalitativ bedömning efter att ha bekantat sig med olika scenarier, baserade påelvägskalkylen, är att lämpliga egenskaper för öppna vägsträckor är:• Minst ett par mils distans,• Årsdygnstrafik (ÅDT) för elvägslastbilar bör, i bägge riktningarna, vara ungefärdubbelt så många som sträckans antal kilometer i en riktning.• Elsträckan utgör en avsevärd andel av lastbilarnas totala körda distans varje år,åtminstone 40 %, och gärna en bit över 60 %.Ingående värden i kalkylen baseras på en kartläggning av tidigare genomfördakostnadsanalyser. Med hjälp av experter har vi sedan valt en sannolik nivå. Andelen (60 %)av den totala sträckan som elektrifieras baseras på preliminära resultat av en analys avsträckan Gävle-Borlänge från forskningsprojektet ERSET.Slutna elvägsystem har en del fördelar i termer av att de har förmodat färrediffusionsbarriärer. Det krävs dock stora volymer för att nå lönsamhet. För områden som har stora volymer kan det dock fungera enligt den här modellen. Tänkbara fall skulle kunna varahamnar, gruvor och andra typer av storskaliga industriskyttlar.I ett slutet system längs en 30 km lång sträcka med 50 lastbilar behöver varje lastbil körafram och tillbaka 8 gånger per dag 365 dagar om året för att nå break-even. Vidmedelhastigheten 50 km/h blir det 9,6 timmar – exklusive på och avlastning. Om vi antar attvarje på- respektive avlastning tar 15 minuter tillkommer 4 timmar. En framtida fråga är dåvilka produktionsanläggningar som kan sysselsätta 50 lastbilar 13,5 timmar om dagen 365dagar om året.För fallet Gävle-Borlänge framgår det att sträckan kan betala sig exempelvis då 190elvägslastbilar passerar sträckan i snitt 4 gånger varje dag hela året (t.ex. två gånger fram ochtillbaka 365 gånger per år), vilket utgör 92 % elvägsandel av fordonets totala distans.Sträckan Göteborg – Stockholm har diskuterats i flertalet rapporter och analysen visar attden kan bli lönsam. Det krävs dock en avsevärd investering, men en storskalig utbyggnad ärsamtidigt det scenario som kräver lägst andel elvägsfordon. ÅDT för tunga lastbilar påsträckan varierar längs sträckan mellan 1000 och 2000. Analysen visar att elvägssystemetskulle betala av sig om 700 elvägslastbilar trafikerade sträckan en gång varje dag året omvilket ger en elvägslastbils-ÅDT på 854, d.v.s. mellan 43 % och 86 % av totala flödet.
|
|
| 5. |
- Sundelin, Håkan, et al.
(författare)
-
The maturity of electric road systems
- 2016
-
Ingår i: 2016 International Conference on Electrical Systems for Aircraft, Railway, Ship Propulsion and Road Vehicles & International Transportation Electrification Conference (ESARS-ITEC). - : Institute of Electrical and Electronics Engineers Inc.. - 9781509008148
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Electric Road System (ERS) is a technology concept that has the potential to heavily reduce fossil fuel dependency. ERS is defined by dynamic power transfer from the road to the vehicle while the vehicle is in motion and could be achieved through different power transfer technologies from the road to the vehicle such as rail, overhead-line, and wireless solutions. The investment cost to implement ERS will be high and decision makers will require knowledge about how mature different solutions are compared to the conventional and alternative technologies. However, while there are numerous ERS development and demonstration projects globally, it is unclear which technological solution that is best suited for large scale implementation. Drawing on the method associated with Technology Readiness Levels (TRLs), this article evaluates the maturity level of the different ERS technologies and focuses on the power transfer technology subsystem. Thereby it contributes to discourse on sustainable transportation and the development of ERS.
|
|
| 6. |
- Van Dijk, H. A. J., et al.
(författare)
-
Cost Effective CO2 Reduction in the Iron & Steel Industry by Means of the SEWGS Technology : STEPWISE Project
- 2017
-
Ingår i: Energy Procedia. - : Elsevier BV. - 1876-6102. ; , s. 6256-6265
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In the STEPWISE project, the Sorption Enhanced Water-Gas Shift (SEWGS) technology for CO2 capture is brought to TRL6 by means of design, construction, operation and modelling a pilot installation in the Iron and Steel industry using Blast Furnace Gas (BFG). This advanced CO2 removal technology makes use of regenerative solid adsorbents. The STEPWISE project represents the essential demonstration step within the research, development and demonstration trajectory of the SEWGS technology. This project will further reduce the risks associated with scaling up the process.
|
|
