| 1. |
- Nylander, Jan, et al.
(författare)
-
Elvägars utveckling– Från demonstratorer till storskaligutbyggnad
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den övergripande utvecklingen mot el som energikälla för transporter sker nu snabbt. Förtyngre transporter på väg samlas arbetet kring elvägar, d.v.s. att befintliga vägar förses mednågon teknik där fordon, utefter hela eller delar av vägarna, kan tillföras elenergi under drift.Drivkraften för tyngre kommersiella transportfordon är i huvudsak ekonomisk, relaterat tilltransportköpares kostnader och intäkter samt risker och möjligheter relaterat till bl.a.transporter, transportsystem, arbetsmiljö, tillgång till marknader och påverkan avvarumärke. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det helt centralt att övergången till el sker i tid,med bibehållen flexibilitet för framtida teknik och system samt med så lågatransaktionskostnader som möjligt. Till detta kommer en politisk ambition som påverkarmyndigheter, skatter, avgifter och regelverk med en katalyserande och systemförändrandeansats. Det är dock viktigt att notera att den offentliga ambitionen aldrig kommer attresultera i leverans av en lösning om inte transportköparna finner det motiverat att nyttjaelvägar.Utvecklingen mot eldrivna transportsystem är tydlig. Däremot är det fortfarande osäkert hurenergin tillförs eller transporteras i fordonet. Det finns inte EN lösning på detta. Olikatillämpning, teknikutveckling och parters förmåga att ta fungerande lösningar till marknadoch nytta kommer steg för steg att styra utvecklingen. Vi kommer under många år att ha olikasamverkande lösningar, beroende på utveckling, kommersiell mognadsgrad, tillämpning ochbehov. Teknik och affärsekosystem kommer på samma sätt att variera. Varor och tjänstermed kort livslängd ska i dessa modeller kombineras med lösningar med mycket långlivslängd. Utvecklingen ska på ett sätt som gör att finansieringen säkras, och på ett sätt somgör att en komplex samling behov från olika intressenter tillgodoses samtidigt som finansiellaincitament och risker balanseras långsiktigt. Så måste även balansen hållas mellan olikaparters mål och medel, så att forskning och utveckling balanseras med utbyggnad och nytta ikundledet. Arbetet inom FFI-projektet ”Forsknings- och innovationsplattform för elvägar”visar att om sträckan mellan Gävle och Borlänge (120 km) skulle elektrifieras skulleinvesteringen betala sina egna kostnader om den trafikerades av en volym om 190elektrifierade lastbilar, givet samma kostnader för infrastruktur som det pågåendedemonstrationsprojektet visat. Mellan Sandviken och Gävle hamn (30 km) bär det sig med50 elektrifierade lastbilar. Möjligheterna är tydliga, finansieringen möjlig, nyttan sannolik, regelverk och förordningar hanterbara, nu gäller det att hålla igång samarbete och tryck föratt tillsammans få detta på plats, nationellt och internationellt.Ur ett samlat hållbarhetsperspektiv är elektrifiering centralt. Det gäller ekonomisk ochmiljörelaterad hållbarhet men även nationalekonomisk där en nationell komparativ fördel ärvår förmåga att driva på och implementera förändringar i multidisciplinära komplexasamhällssystem. Hållbarhetsfrågan har i detta sammanhang även att göra med vår förmågaatt implementera, bygga ut och nyttja klimatsmart väginfrastruktur. Det kombinerar teknik,finansiering, flexibilitet och hänsyn med behov av konkretisering, beslut, utbyggnad ochimplementering; d.v.s. ytterst om ledarskap i multidisciplinära innovationssystem, någotsom är väldigt svårt men där Sverige genom åren visat sig vara bland de bästa.Det är ett mycket viktigt ansvar för politik och myndigheter att sköta denna balans på ett brasätt. Balansen kräver dialog och samarbete, utefter hela förädlingskedjan, från forskning tillkommersiellt nyttjande. De kommande åren är en spännande utmaning för att lagom snabbt,säkert och till rimlig kostnad balansera offentliga och privata roller så attkonkurrensutsättning, upphandlingsbarhet, innovation och utveckling kombineras medansvar, säkerhet och hållbarhet. En central del i utvecklingen är att det affärsekosystem somomger elvägar identifieras, definieras, utvecklas och i viss mån implementeras. Dettakommer även att variera internationellt, bara jämfört med Tyskland finns olika syn där vissadelar är gemensamma och andra alltid kommer att variera. Denna rapport har ambitionen attbidra med ett första steg för en principiell plattform för fortsatt strategiarbete.Denna rapport bör läsas tillsammans med huvudrapporten från förstudien avaffärsekosystem för elvägar (Håkan Sundelin et.al). Denna rapport har ambitionen att bidratill den första strategiska plattform som Trafikverket arbetar med kring utveckling,uppbyggnad, utrullning och nyttjande av elvägar som pågår.Just dialog, diskussion, överväganden och förankring kombinerat med pådrivning leder tillatt denna rapport bara är ett första steg och att en dialog nu tar vid, där alla utefterförädlingskedjan engageras, bidrar och samlas för att elvägar ska komma till nytta isamhället. Rapporten har inget externt syfte, målgruppen är de redan insatta, varförreferenser, direkta eller indirekta, samt annat underlag utelämnats utom där det har direktrelevans i syfte att hålla rapporten kort, effektiv och fokuserad.
|
|
| 2. |
- Sundelin, Håkan, et al.
(författare)
-
Förstudie av affärsekosystem förelvägar
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Elvägar har potential att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn. För långväga tungtrafik finns egentligen inga rimliga alternativ som både är energieffektiva, har lågtkoldioxidutsläpp och där energiförsörjningen är säkrad såväl i Sverige som i övriga Europa,men det återstår ännu många frågor.I denna förstudie har vi fokuserat på det affärsekosystem som kommer att byggas upp kringen elväg. Detta har gjorts genom intressentintervjuer och en grundlig genomgång av tidigarepublikationer. Utifrån denna bakgrundsinformation har en kalkyl skapats för att kunnaanalysera olika parametrars påverkan. Sträckan Gävle-Borlänge har använts som fallstudie,men ett första försök att finna andra lämpliga sträckor har även genomförts. Kalkylen harförankrats med projektets parter och personer med god insikt i tidigare genomfördaekonomiska kalkyler av elvägar.För att undersöka förutsättningar för ett framtida samarbete har projektet fört dialog medEU projektet FABRIC, organisationerna CEDR och ERTRAC, samt även amerikanskaintressenter. I de fall då det inneburit deltagande på konferenser så har kunskapen från dessaförmedlats genom nyhetsbrevet OMEV.Den kalkyl som skapats är i första hand tänkt som en kalkyl över totalt över- eller underskottför alla inblandade aktörer i affärsekosystemet. Det är alltså inte en komplettsamhällsekonomisk kalkyl som skulle inkludera betydligt fler konsekvenser för samhället istort, såsom påverkan på lokalt och nationellt näringsliv, ökad sysselsättning etc. Kalkylen ärgjord med antagandet att alla priser och värden anges för en punkt i tiden då lösningenbefinner sig i en ”tidig kommersialiseringsfas”.För elvägar i jämförelse med dieselvägar gäller generellt att varje vägkilometer och varjefordon skapar extra kostnader, och varje körd kilometer skapar besparingar. Därför vill manför lönsamma elvägssystem att sträckan på elväg utgör en avsevärd andel av lastbilarnastotala körda distans. Dock får sträckan inte vara för kort för då ägnas för mycket tid åtlastning och för få kilometrar (där besparingen sker) blir körda. En samlad och i hög gradkvalitativ bedömning efter att ha bekantat sig med olika scenarier, baserade påelvägskalkylen, är att lämpliga egenskaper för öppna vägsträckor är:• Minst ett par mils distans,• Årsdygnstrafik (ÅDT) för elvägslastbilar bör, i bägge riktningarna, vara ungefärdubbelt så många som sträckans antal kilometer i en riktning.• Elsträckan utgör en avsevärd andel av lastbilarnas totala körda distans varje år,åtminstone 40 %, och gärna en bit över 60 %.Ingående värden i kalkylen baseras på en kartläggning av tidigare genomfördakostnadsanalyser. Med hjälp av experter har vi sedan valt en sannolik nivå. Andelen (60 %)av den totala sträckan som elektrifieras baseras på preliminära resultat av en analys avsträckan Gävle-Borlänge från forskningsprojektet ERSET.Slutna elvägsystem har en del fördelar i termer av att de har förmodat färrediffusionsbarriärer. Det krävs dock stora volymer för att nå lönsamhet. För områden som har stora volymer kan det dock fungera enligt den här modellen. Tänkbara fall skulle kunna varahamnar, gruvor och andra typer av storskaliga industriskyttlar.I ett slutet system längs en 30 km lång sträcka med 50 lastbilar behöver varje lastbil körafram och tillbaka 8 gånger per dag 365 dagar om året för att nå break-even. Vidmedelhastigheten 50 km/h blir det 9,6 timmar – exklusive på och avlastning. Om vi antar attvarje på- respektive avlastning tar 15 minuter tillkommer 4 timmar. En framtida fråga är dåvilka produktionsanläggningar som kan sysselsätta 50 lastbilar 13,5 timmar om dagen 365dagar om året.För fallet Gävle-Borlänge framgår det att sträckan kan betala sig exempelvis då 190elvägslastbilar passerar sträckan i snitt 4 gånger varje dag hela året (t.ex. två gånger fram ochtillbaka 365 gånger per år), vilket utgör 92 % elvägsandel av fordonets totala distans.Sträckan Göteborg – Stockholm har diskuterats i flertalet rapporter och analysen visar attden kan bli lönsam. Det krävs dock en avsevärd investering, men en storskalig utbyggnad ärsamtidigt det scenario som kräver lägst andel elvägsfordon. ÅDT för tunga lastbilar påsträckan varierar längs sträckan mellan 1000 och 2000. Analysen visar att elvägssystemetskulle betala av sig om 700 elvägslastbilar trafikerade sträckan en gång varje dag året omvilket ger en elvägslastbils-ÅDT på 854, d.v.s. mellan 43 % och 86 % av totala flödet.
|
|
