| 1. |
- Jakobsson, Malin, 1971-, et al.
(författare)
-
Adolescents' lived experience of sleeping difficulties
- 2020
-
Ingår i: Journal of Sleep Research.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Objectives/Introduction: Sleeping difficulties, including insufficient sleep, trouble falling asleep, waking up at night, or sleep that does not leave an individual rested, are increasingly prevalent among adolescents and have negative consequences for their’ health, well‐being, and education. It is of utmost importance to research adolescents’ sleep. A range of studies with different methodological perspectives are needed to inform and understand adolescents’ sleep. To date, there are few studies in sleep research that take a qualitative approach. Therefore, it is important to illuminate adolescents’ own experience of sleeping difficulties to acquire broader knowledge and the necessary evidence in order to provide preventive care interventions.Methods: The data were obtained from narrative interviews with 16 adolescents aged 14–15 in a Swedish city and were analyzed using the phenomenological hermeneutic method.Results: Four themes that illustrate the meaning of adolescents experience of sleeping difficulties emerged: feeling dejected when not falling asleep, experiencing the night as a struggle, searching for better sleep, and being affected the next day. The comprehensive understanding illuminates what being an adolescent with sleeping difficulties means; it is a challenge to go through the night; cope with the next day; and to harbor a panorama of emotions that emerge during the night, such as frustration, annoyance, concern, dejection, sadness, and fear. These emotions arise when the adolescent is unable to unwind and has concerns that grow during the night. The adolescent experience a feeling of being trapped in circumstances, all of which are incompatible with getting a good night's sleep.Conclusions: In order to understand adolescents’ sleeping difficulties, a comprehensive understanding of the context in which the adolescents live is needed. Adolescents need to navigate and find balance in relation to circumstances that may affect their sleep and that are often beyond their control, such as norms and values in society, in social media, in school, and in family and friend groups. By genuinely listening to the adolescents’ narratives about their sleeping difficulties and the context in which they interact will parents, professional caregivers, and researchers increase their understanding.
|
|
| 2. |
- Jakobsson, Malin, 1971-, et al.
(författare)
-
En obarmhärtigt lång väntan på att somna
- 2021
-
Ingår i: Skolhälsan. - : Riksföreningen för skolsköterskor. - 0284-284X. ; :1
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En vanlig uppfattning i samhället är att ungdomar som sover för lite är slarviga med rutiner och att skärmarna tar deras tid. Men är problematiken så enkel? Hur är det egentligen att ha sömnsvårigheter? En ny studie från Högskolan Borås ger en inblick i ungdomars egna upplevelser.
|
|
| 3. |
- Jakobsson, Malin, 1971-, et al.
(författare)
-
"I Want to Sleep, but I Can't" : Adolescents' Lived Experience of Sleeping Difficulties
- 2022
-
Ingår i: Journal of School Nursing. - : Sage Publications. - 1059-8405 .- 1546-8364. ; 38:5, s. 449-458
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sleeping difficulties are increasingly prevalent among adolescents and have negative consequences for their health, well-being, and education. The aim of this study was to illuminate the meanings of adolescents' lived experiences of sleeping difficulties. The data were obtained from narrative interviews with 16 adolescents aged 14-15 in a Swedish city and were analyzed using the phenomenological hermeneutic method. The findings revealed four themes: feeling dejected when not falling asleep, experiencing the night as a struggle, searching for better sleep, and being affected the next day. The comprehensive understanding illuminates that being an adolescent with sleeping difficulties means it is challenging to go through the night and to cope the next day. It also means a feeling of being trapped by circumstances. As the adolescents' lived experiences become apparent, the possibility for parents, school nurses, and other professional caregivers to support adolescents' sleep increases.
|
|
| 4. |
- Daniel, Maria, et al.
(författare)
-
Effect of Myocardial Infarction With Nonobstructive Coronary Arteries on Physical Capacity and Quality-of-Life
- 2017
-
Ingår i: American Journal of Cardiology. - : Elsevier BV. - 0002-9149 .- 1879-1913. ; 120:3, s. 341-346
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Patients with myocardial infarction with nonobstructive coronary arteries (MINOCA), including Takotsubo syndrome (TS), are considered to have a better survival compared with those with coronary heart disease (CHD). Studies of patients with MINOCA measuring physical and mental function including matched control groups are lacking. The aim of this study was to determine the physical capacity and quality of life in patients with MINOCA. One-hundred patients with MINOCA along with TS (25%) were investigated from 2007 to 2011. A bicycle exercise stress test was performed 6 weeks after hospitalization and QoL was investigated by the Short Form Survey 36 at 3 months' follow-up. Both a healthy and a CHD group that were age and gender matched were used as controls. The MINOCA group had a lower physical capacity (139 ± 42 W) compared with the healthy control group (167 ± 53 W, p <0.001) but better than the CHD control group (124 ± 39 W, p = 0.023). Patients with MINOCA had lower physical and mental component summary scores compared with the healthy controls (p <0.001) and lower mental component summary (p = 0.012), mental health (p = 0.016), and vitality (p = 0.008) scores compared with the CHD controls. In conclusion, the findings of this first study on exercise capacity and QoL in patients with MINOCA showed both physical and mental distress from 6 weeks to 3 months after the acute event similar to CHD controls and in some perspectives even lower scores especially in the mental component of QoL.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nero, Daniella, et al.
(författare)
-
Personality Traits in Patients with Myocardial Infarction with Nonobstructive Coronary Arteries.
- 2019
-
Ingår i: The American journal of medicine. - : Elsevier BV. - 1555-7162 .- 0002-9343. ; 132:3, s. 374-381
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this study was to describe type A behavior pattern and trait anger in patients with myocardial infarction with nonobstructive coronary arteries (MINOCA) and compare them with patients with coronary heart disease and healthy controls. Type A behavior pattern and anger have been linked to coronary heart disease in previous studies. This is the first study to assess type A behavior pattern and trait anger in MINOCA patients.One hundred MINOCA patients, consecutively recruited during 2007-2011 at 5 coronary care units in Stockholm, were matched for sex and age to 100 coronary heart disease patients and 100 healthy controls. All participants completed the Bortner Rating Scale to quantify type A behavior pattern and the Spielberger Trait Anger Scale to quantify anger 3 months after the acute event.MINOCA patients' Bortner Rating Scale score was 70.9 ± 10.8 (mean ± SD) and Spielberger Trait Anger Scale score was 14 (12-17) (median; interquartile range). Coronary heart disease patients' Bortner Rating Scale score was 70.5 ± 10.2 and Spielberger Trait Anger Scale score was 14 (12-17). Healthy controls' Bortner Rating Scale score was 71.9 ± 9.1 and Spielberger Trait Anger Scale score was 13 (11-16).We found no significant differences in Bortner Rating Scale score and Spielberger Trait Anger Scale score among MINOCA, coronary heart disease patients, and healthy controls, regardless of whether total scores, subscales, or cutoffs were used to classify type A behavior pattern and trait anger. However, we cannot exclude the existence of an occasional episode of anger or mental stress in relation to the coronary event. This is the first study to assess type A behavior pattern and trait anger in patients with MINOCA, and future studies need to confirm the current findings before any firm conclusions can be made.
|
|
| 7. |
- Pusa, Susanna, 1982-
(författare)
-
Vägen mot implementering av familjecentrerad omvårdnad
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: När människor är inkluderade i varandras liv påverkar en förändring av livssituationen hos en person även de övriga personerna som står den nära. Det innebär att när en person drabbas av ohälsa eller sjukdom påverkas även personens familj. Familjens upplevelse av den situation som uppstår i samband med ohälsa kan dessutom negativt påverka familjemedlemmarnas medvetenhet om familjens tillgängliga styrkor och resurser, vilket i sin tur kan påverka familjers kamp för att återfå och bibehålla hälsa. Traditionellt sett har vården fokuserat på att erbjuda stöd på personnivå, och främst då till patienter. De senaste decennierna har dock en tendens uppmärksammats till ökad förståelse för att hela familjen behöver inkluderas i omvårdnaden. Att anamma ett familjecentrerat förhållningssätt – det vill säga, att se och möta familjen som en enhet och som ett system – har visat sig ha flera fördelar utifrån såväl patient- och familje- som sjuksköterskeperspektiv. Detta har medfört en efterfrågan på forskning om hur familjecentrerad omvårdnad kan läras ut och implementeras i den kliniska hälso- och sjukvården.Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att belysa erfarenheter av stöd från distriktssköterskor/sjuksköterskor till familjer i ordinärt boende, samt att utvärdera implementering av familjecentrerade samtal.Metod: Avhandlingen inkluderar tre studier med kvalitativ design och en studie med mixad-metod design. I delstudie I samlades data in genom tio fokusgruppintervjuer med 36 distriktssköterskor och analyserades sedan med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Datainsamlingen för delstudie II bestod av ljudinspelade familjecentrerade samtal med sju familjer, samt sju avslutande brev riktade till familjerna som distriktssköterskorna/sjuksköterskorna skrev efter samtalen med familjerna. Familjesamtalen och breven analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I delstudie III analyserades individuella intervjuer med 21 distriktssköterskor/sjuksköterskor med kvalitativ innehållsanalys. Mixad metod användes i delstudie IV, där kvantitativa data från instrumentet Families’ Importance in Nursing Care – Nurses’ Attitudes (FINC-NA) integrerades med kvalitativa data från individuella intervjuer med 14 distriktssköterskor/sjuksköterskor.Resultat: Resultatet visar att distriktssköterskor/sjuksköterskor strävar efter att stödja familjer (I, IV) och att familjecentrerad omvårdnad i form av familjecentrerade samtal kan vara ett sätt att stöda familjer att dela med sig av sina upplevelser och känslor både inom familjen och med distriktssköterskan/ sjuksköterskan (II, IV). Det upplevda stödet från såväl familjen som distriktssköterskan/sjuksköterskan ansågs värdefullt för att bättre hantera situationen och framtiden (II). Distriktssköterskorna/sjuksköterskorna uppfattade den webbaserade utbildningen i familjecentrerad omvårdnad inklusive familjecentrerade samtal som överlag funktionell och välanpassad (III). Utbildningen med den påföljande implementeringen beskrevs bidra till ett förändrat förhållningssätt hos dem, där de tänkte och arbetade mer inkluderande och stödjande gentemot familjer, även när de inte utförde familjecentrerade samtal enligt den tänkta strukturen (III, IV). Utvärderingen av implementeringen av de familjecentrerade samtalen visade att införandet av familjecentrerade samtal fortgick även om de inte hade implementerats fullt ut som avsett. Acceptans och lämplighet utvärderades överlag positivt, dock framkom personliga, sociala och organisatoriska hinder, vilka påverkade genomförandet, användningen och metodtroheten (IV).Konklusion: Stöd från distriktssköterskor/sjuksköterskor till familjer är en omvårdnadshandling som förutsätter medveten omsorg i ett aktivt möte med familjen, där varje enskild person, men även familjen som enhet, behöver beaktas. Detta stöd för familjers hälsa kan ske genom familjecentrerad omvårdnad. En webbaserad utbildning för distriktssköterskor/sjuksköterskor i familjecentrerad omvårdnad och familjecentrerade samtal utgör ett adekvat steg i processen att implementera detta arbetssätt i den kliniska verksamheten. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till kunskap om hur stödjande familjecentrerade samtal kan implementeras i klinisk verksamhet och vilka aspekter som kan påverka detta.
|
|
| 8. |
- Siegbahn, Anna, et al.
(författare)
-
Rules for priming and inhibition of glycosaminoglycan biosynthesis; probing the beta 4GalT7 active site
- 2014
-
Ingår i: Chemical Science. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 2041-6520 .- 2041-6539. ; 5:9, s. 3501-3508
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- beta-1,4-Gatactosyltransferase 7 (beta 4GalT7) is an essential enzyme in the biosynthesis of glycosaminoglycan (GAG) chains of proteoglycans (PGs). Mammalian cells produce PGs, which are involved in biological processes such as cell growth and differentiation. The PGs consist of a core protein, with one or several GAG chains attached. Both the structure of the PGs and the GAG chains, and the expression of the enzymes involved in their biosynthesis and degradation, vary between normal cells and tumor cells. The biosynthesis of GAG chains is initiated by xylosylation of a serine residue of the core protein, followed by galactosylation by beta 4GalT7. The biosynthesis can also be initiated by exogenously added beta-D-xylopyranosides with hydrophobic aglycons, which thus can act as acceptor substrates for beta 4GalT7. To determine the structural requirements for beta 4GalT7 activity, we have cloned and expressed the enzyme and designed a focused library of 2-naphthyl beta-D-xylopyranosides with modifications of the xylose moiety. Based on enzymatic studies, that is galactosylation and its inhibition, conformational analysis and molecular modeling using the crystal structure, we propose that the binding pocket of beta 4GalT7 is very narrow, with a precise set of important hydrogen bonds. Xylose appears to be the optimal acceptor substrate for galactosylation by beta 4GalT7. However, we show that modifications of the xylose moiety of the beta-D-xylopyranosides can render inhibitors of galactosylation. Such compounds will be valuable tools for the exploration of GAG and PG biosynthesis and a starting point for development of anti-tumor agents.
|
|
| 9. |
- Sundin, Karin, et al.
(författare)
-
Suffering from care as expressed in the narratives of former patients in somatic wards
- 2000
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - : Wiley. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 14:1, s. 16-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To illuminate patients' experiences of suffering from care, ten former patients in somatic wards narrated a desirable care episode (n = 39) and an undesirable care episode (n = 51). The interviews were analysed using a phenomenological hermeneutic method inspired by Ricoeur's philosophy. Four themes were found: having a good rest, suffering through, searching for autonomy and being cared for by attentive and committed staff. The findings were interpreted in light of Eriksson's description of suffering, which describes three kinds of suffering: 'suffering of life', 'suffering of illness' and 'suffering of caring'. Although not mentioned explicitly, it was evident that cases of suffering from care were indicated in the patients' narratives. The themes were related to the patients' states of health, their experience of the care situation and their descriptions of themselves, and could be understood as related to the acts of the 'drama of suffering' described by Eriksson. The study highlights the need for the patient to find a co-actor in the drama of suffering in order to prevent suffering from care, i.e. prevent hindrance to the patient in her/his struggle against the 'suffering of illness' and the 'suffering of life'. The patients must be seen as the directors of their own dramas of suffering.
|
|
| 10. |
- Valan, Lotha
(författare)
-
Föräldrars användning av Internet för rådgivning avseende sina friska barns hälsa och utveckling och dess inverkan på Barnhälsovårdens konsultativa arbete : En studie i Svensk Barnhälsovård
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att bli förälder är en livsomvälvande händelse som kan vara både glädjande och skrämmande. Som förälder ansvarar man för en annan människa där man i vissa fall behöver ny information, kunskap och råd för att leva upp till de nya kraven som en förändrad familjesituation kräver. Förmågan att tillgodogöra sig information, kunskap och råd kan relateras till begreppet hälsolitteracitet som berör hur personer förstår och tillgodogör sig hälsorelaterad information. Den svenska barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling och förebygga ohälsa hos barn, samt stödja föräldrar i föräldrarollen. Barnhälsovårdens sjuksköterskor följer barnets hälsa och utveckling till dess att barnet fyller fem år och är en viktig del i stöttningen av föräldrarna. De flesta av dagens föräldrar är födda i den digitala generationen och Internet är en naturlig källa till information och ökad kunskap. Föräldrarnas hälsolitteracitet kan inverka på hur internetinformationen påverkar dem och deras agerande för att möta barnens behov. I nuläget är litet känt om hur informationsöverflödet från digitala källor som Internet används av föräldrar och i interaktionen med barnhälsovården. Denna licentiatavhandlings syfte är att generera ökad kunskap om hur föräldrar använder Internet för hälsorelaterad information relaterat till deras 0–6 åriga friska barn och hur detta kan påverka dem själva samt om och i så fall, hur detta inverkar på barnavårdssjuksköterskans konsultativa arbete. I licentiatavhandlingen ingår två delstudier: Delstudie I genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor (n=20) verksamma inom Barnhälsovården. Syftet var att beskriva deras erfarenheter och uppfattningar om föräldrars internetanvändning. I resultatet framkom tre kategorier som belyste syftet: Det framkom att ”Internet underlättar vård samt tillgång och tillgänglighet av vård och vårdinformation”, vidare att ” Internet gör yrkesutövande mer komplext” samt till sist uttrycktes det ”Ett behov av förändrad yrkesroll för barnhälsovårdssjuksköterskan”. I delstudie II genomfördes en enkätundersökning med föräldrar (n=687) som hade barn inskrivna på barnhälsovården inom en region i norra Sverige. Syftet var att beskriva föräldrars internetanvändning för råd eller information relaterat till hälsa och barns utveckling för deras friska barn samt hur informationen användes i kontakten med Barnhälsovården. Nästan alla föräldrar (n=686), uppfattade att Internet är en bra informationskälla för råd och information om barns hälsa och utveckling, men de uttryckte osäkerhet inför mängden av information samt kring den egna förmågan att söka, sortera och värdera funnen information. I resultatet sågs också att många föräldrar 81,7% (n = 561) önskade ha stöd och vägledning av sin barnhälsovårdssjuksköterska avseende internetinformation och webbsidor. Licentiatavhandlingens resultat visar att föräldrar har ett behov av stöd och att barnhälsovårdens sjuksköterskor genom den uppbyggda relationen dem emellan både kan vägleda och ge råd för att stödja föräldrar. Genom att stödja föräldrar på detta sätt kan barnhälsovården bidra till att öka föräldrars hälsolitteracitet och därmed även deras hälsokompetens. Barnhälsovårdens medarbetare behöver kompetensutveckling och verktyg för att kunna stödja föräldrar mot större hälsolitteracitet och därigenom även en högre hälsokompetens. Det ses som viktigt att utveckla fler kvalitetssäkrade digitala verktyg som komplement till dagens Barnhälsovård baserad på personliga möten. Verktygen skulle kunna bestå i att stötta föräldrar till att söka och värdera information från evidensbaserade källor, samt att införliva chatt och videokonferensmöjligheter mellan föräldrar och barnhälsovårdssjuksköterskorna också inom offentlig sjukvård.
|
|
