| 1. |
- Palm, David, et al.
(författare)
-
Analys av lämpliga åtgärder för att öka återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall : Underlagsrapport för samhällsekonomisk analys
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns relativt stora mängder bygg och rivningsavfall som idag deponeras eller förbränns i blandade fraktioner. Genom att göra avfallshanteringen mer resurseffektiv finns det en stor potential att styra dessa mängder mot återanvändning och materialåtervinning. Uppgifter om hur stora mängder avfall som uppkommer inom bygg-, riv- och anläggningssektorn är relativt osäkra vilket medför att det är svårt att redogöraför hur mycket som skulle kunna återvinnas om rätt åtgärder och styrmedel införs.Syftet med projektet har varit att genomföra uppskattningar av de avfallsmängder som har påverkan på etappmålet för bygg- och rivningsavfall. Målet med projektet har varit att ta fram ett vetenskapligt underlag för åtgärder som kan användas för att nå etappmålet om minst 70 viktprocent förberedande till återanvändning, återanvändning och återvinning senast år 2020.I projektet har elva åtgärder analyserats, varav sju i detalj och fyra endast översiktligt, och föreslagits som underlag till Naturvårdsverkets fortsatta arbete med att styra marknaden i önskad riktning till 2020. Analysen visar dock att mängderna som ingår i återvinningsmålet för bygg- och rivningsavfall i verkligheten troligen är betydligt högre än vad som tidigare har rapporterats.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Tova, et al.
(författare)
-
Ekonomisk jämförelse av två system för fastighetsnära insamling av avfall
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fyrfack och optibag är två system för fastighetsnära insamling (FNI) av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall. De är olika uppbyggda och har olika för- och nackdelar, vilket beskrivits i ett flertal tidigare rapporter. Fyrfacksystemet finns idag i 30 svenska kommuner och har utvecklats där under knappt två decennier, medan optibag varit vanligare i till exempel Norge och bara finns i tre svenska kommuner. Statistik och erfarenheter från optibag-systemet har varit mindre tillgängliga än för fyrfacksystemet, vilket försvårat jämförelser. Denna rapport bygger till stor del på data från rapporten Beräkning av avfallshanteringskostnader i svenska kommuner från Avfall Sverige. Dock används även uppdaterade data från Eskilstuna kommun, den enda i Sverige med lång erfarenhet av optibag-systemet. Genom att basera beräkningar på faktiska förhållanden i Eskilstuna erbjuder denna rapport en mer verklighetsnära uppskattning av kostnaderna för optibag-systemet och utgör därmed ett värdefullt komplement till tidigare rapporter. Speciellt för denna rapport är att kostnader beräknas utifrån två fall. Fall A – initiering, efterliknar situationen i Eskilstuna där befintliga kärl och insamlingsfordon kunde användas för optibag, vilket inte hade varit möjligt för fyrfacksystemet. I Fall B – barmark, beräknas kostnader om all utrustning hade köpts in ny i bägge systemen. Fall A representerar sannolikt förhållandena i många svenska kommuner som överväger att inför någon form av fastighetsnära insamling av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall. Optibag-systemet framstår som ett billigare system än fyrfack, sett till både investeringar och årskostnader, framförallt om befintliga kärl och fordon kan användas. Kapitalkostnaderna skiljer sig kraftigt mellan de två systemen medan driftkostnaderna är snarlika. Vilka kostnader som dominerar varierar stort mellan systemen, sorteringsanläggning och påsar för optibag eller kärl, fordon (inklusive drift) och eventuellt omlastningsstation för fyrfack. Möjligheten att påverka de kostnaderna varierar vilket gör att totala kostnader skulle se annorlunda ut i andra kommuner, resultaten är alltså inte helt generella. Att optibag-systement normalt inte hanterar glasförpackningar verkar inte vara ett avgörande problem ur användarsynpunkt eller sett till sorteringsgrad. Baserat på tillgänglig statistik verkar det som att sorteringsgraden över lag är bättre för fyrfacksystemet, men skillnaderna är små och påverkas även av lokala förhållanden såsom anslutningsgrad.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Arushanyan, Yevgeniya, et al.
(författare)
-
Environmental Assessment of Possible Future Waste Management Scenarios
- 2017
-
Ingår i: Energies. - : MDPI AG. - 1996-1073. ; 10:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Waste management has developed in many countries and will continue to do so. Changes towards increased recovery of resources in order to meet climate targets and for society to transition to a circular economy are important driving forces. Scenarios are important tools for planning and assessing possible future developments and policies. This paper presents a comprehensive life cycle assessment (LCA) model for environmental assessments of scenarios and waste management policy instruments. It is unique by including almost all waste flows in a country and also allow for including waste prevention. The results show that the environmental impacts from future waste management scenarios in Sweden can differ a lot. Waste management will continue to contribute with environmental benefits, but less so in the more sustainable future scenarios, since the surrounding energy and transportation systems will be less polluting and also because less waste will be produced. Valuation results indicate that climate change, human toxicity and resource depletion are the most important environmental impact categories for the Swedish waste management system. Emissions of fossil CO2 from waste incineration will continue to be a major source of environmental impacts in these scenarios. The model is used for analyzing environmental impacts of several policy instruments including weight based collection fee, incineration tax, a resource tax and inclusion of waste in a green electricity certification system. The effect of the studied policy instruments in isolation are in most cases limited, suggesting that stronger policy instruments as well as combinations are necessary to reach policy goals as set out in for example the EU action plan on circular economy.
|
|
| 6. |
- Edborg, Per, et al.
(författare)
-
Förbättring av beräkningsunderlag för metangasberäkningar avseende avfallsdeponering
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanställning av ett nytt förbättrat beräk-ningsunderlag för metanutsläpp från avfalls-deponierBefintligt beräkningsunderlag för metanutsläpp från avfallsdeponier för rapporte-ring till UNFCCC bygger både på årligt och regelbundet producerad statistik. I de delar för vilka uppgifter inte tas fram årligen används istället uppgifter från en-skilda studier, framskrivningar och expertbedömningar. Dessa uppgifter har med tiden förlorat sin aktualitet, och lyckas inte på ett väl underbyggt och dokumenterat sätt beskriva de förändringar som deponeringsförbuden av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall medfört för avfallsdeponeringen i Sverige. Därför har ett nytt beräkningsunderlag tagits fram.Det nya beräkningsunderlaget bygger på att uppgifter om deponerade avfallsmäng-der hämtas från WStatR-rapporteringen och används i beräkningsunderlaget för åren fr.o.m. 2006 och framåt. WStatR-data avseende år 2006 och år 2008 för de utvalda avfallsslagen har använts till beräkningsunderlaget. Uppgifter avseende år 2007 är framtagna med linjär interpolering.Resultat av provberäkningarResultaten av provberäkningarna med nuvarande beräkningsunderlag och det nya förbättrade beräkningsunderlaget visar följande: Båda beräkningsunderlagen ger för åren 2006-2008 väldigt lika skattningar av metangasemissioner från avfallsde-ponier. Skillnaderna är mindre än vad som skulle kunna förväntas med avseende på de kända brister som finns i det nuvarande beräkningsunderlaget. Detta beror till viss del på den fördröjningseffekt som finns inbyggd i beräkningsmodellen – metan genereras av avfall som deponerats historiskt. Skillnaden i beräkningsunderlaget kommer dock att slå igenom tydligare om några år. Det nya beräkningsunderlaget minskar osäkerheterna jämfört med det gamla.RekommendationerProjektet rekommenderar att man från och med referensår 2006 för avfallsmängder helt övergår till WStatR-uppgifter som beräkningsunderlag till beräkningsmo-dellen. Fördelarna är bl.a. att det nya beräkningsunderlaget: är komplett med avseende på omfattning. produceras fortlöpande (vartannat år). använder avfallsslag med tydligare beskrivningar (definitioner) av vad som ingår, än vad det nuvarande beräkningsunderlaget gör. i mindre omfattning än nuvarande beräkningsunderlag bygger på fram-skrivningar och expertbedömningar, framför allt avseende avfallsmängder. är mer känsligt för de snabba förändringar som har skett och sker avseende avfallsdeponering, beroende på möjligheten att uppdatera såväl DOC-halter som avfallsmängder oftare än tidigare.Övriga uppgifter i det nya beräkningsunderla-getWStatR kan förse det nya beräkningsunderlaget med uppgifter om avfallsmängder och (indirekt via skattningar) DOC-halter. Övriga uppgifter, bl.a. uppgifter om återtagning av deponigas, måste fortfarande hämtas från samma datakällor som tidigare (i detta exempel från Avfall Sverige).Förslag till förändringar i befintliga datain-samlingarFör att ytterligare förbättra underlaget (och möjligheterna att skatta DOC-halter) bör uppgifter i WStatR, åtminstone de avseende deponering så långt det är möjligt hanteras genom ökat användande av LoW-nomenklaturen. F.n. har det varit god-tyckligt att använda LoW eller EWC-Stat, då uppgifterna slutligen ändå aggregeras ihop till EWC-Stat-kategorier.Det vore även en förbättring om övriga statistikinsamlingar använde sig av LoW-koder som standard. I enkäterna för dispensdeponering förekommer t.ex. egna beteckningar och inte minst sammanslagningar av vitt skilda avfallsslag. Detta försvårar analyser av DOC-halter.För WStatR:s avfallskategorier 03.2 "Avloppsslam från industrier" och 11A "Van-ligt slam (exkl. 11.3)" föreslås att man i beräkningsmodellen använder sig av torr-vikten på slammet. Detta eftersom man då kan anta att DOC-halten på slammet är densamma mellan åren oberoende av variationer av vattenhalter i slammet.De satta DOC-värdena bör inte ses som statiska. För flera av EWC-Stat-avfallsslagen har DOC beräknats genom att vikta ihop från de ingående LoW. Denna LoW-fördelning kan ändras med tiden, så att även DOC-värdet för EWC-Stat kommer att ändras. Om data om deponering samlas in på LoW-nivå kan man göra en uppdaterad DOC-beräkning för EWC-Stat vid varje rapporteringsomgång. Det bedöms vara relativt lite merarbete att samla in konsekvent på LoW-nivå, och beräkningarna kan genomföras ganska enkelt.
|
|
| 7. |
- Edborg, Per, et al.
(författare)
-
Förbättring av beräkningsunderlag för metangasberäkningar avseende avfallsdeponering : Inför submission 2011
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanställning av ett nytt förbättrat beräk-ningsunderlag för metanutsläpp från avfalls-deponierBefintligt beräkningsunderlag för metanutsläpp från avfallsdeponier för rapporte-ring till UNFCCC bygger både på årligt och regelbundet producerad statistik. I de delar för vilka uppgifter inte tas fram årligen används istället uppgifter från en-skilda studier, framskrivningar och expertbedömningar. Dessa uppgifter har med tiden förlorat sin aktualitet, och lyckas inte på ett väl underbyggt och dokumenterat sätt beskriva de förändringar som deponeringsförbuden av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall medfört för avfallsdeponeringen i Sverige. Därför har ett nytt beräkningsunderlag tagits fram.Det nya beräkningsunderlaget bygger på att uppgifter om deponerade avfallsmäng-der hämtas från WStatR-rapporteringen och används i beräkningsunderlaget för åren fr.o.m. 2006 och framåt. WStatR-data avseende år 2006 och år 2008 för de utvalda avfallsslagen har använts till beräkningsunderlaget. Uppgifter avseende år 2007 är framtagna med linjär interpolering.Resultat av provberäkningarResultaten av provberäkningarna med nuvarande beräkningsunderlag och det nya förbättrade beräkningsunderlaget visar följande: Båda beräkningsunderlagen ger för åren 2006-2008 väldigt lika skattningar av metangasemissioner från avfallsde-ponier. Skillnaderna är mindre än vad som skulle kunna förväntas med avseende på de kända brister som finns i det nuvarande beräkningsunderlaget. Detta beror till viss del på den fördröjningseffekt som finns inbyggd i beräkningsmodellen – metan genereras av avfall som deponerats historiskt. Skillnaden i beräkningsunderlaget kommer dock att slå igenom tydligare om några år. Det nya beräkningsunderlaget minskar osäkerheterna jämfört med det gamla.RekommendationerProjektet rekommenderar att man från och med referensår 2006för avfallsmängder helt övergår till WStatR-uppgifter som beräkningsunderlag till beräkningsmo-dellen. Fördelarna är bl.a. att det nya beräkningsunderlaget:är komplett med avseende på omfattning.produceras fortlöpande (vartannat år).använder avfallsslag med tydligare beskrivningar (definitioner) av vad som ingår, än vad det nuvarande beräkningsunderlaget gör.i mindre omfattning än nuvarande beräkningsunderlag bygger på fram-skrivningar och expertbedömningar, framför allt avseende avfallsmängder.6 är mer känsligt för de snabba förändringar som har skett och sker avseende avfallsdeponering, beroende på möjligheten att uppdatera såväl DOC-halter som avfallsmängder oftare än tidigare.Övriga uppgifter i det nya beräkningsunderla-getWStatR kan förse det nya beräkningsunderlaget med uppgifter om avfallsmängder och (indirekt via skattningar) DOC-halter. Övriga uppgifter, bl.a. uppgifter om återtagning av deponigas, måste fortfarande hämtas från samma datakällor som tidigare (i detta exempel från Avfall Sverige).Förslag till förändringar i befintliga datain-samlingarFör att ytterligare förbättra underlaget (och möjligheterna att skatta DOC-halter) bör uppgifter i WStatR, åtminstone de avseende deponering så långt det är möjligt hanteras genom ökat användande av LoW-nomenklaturen. F.n. har det varit god-tyckligt att använda LoW eller EWC-Stat, då uppgifterna slutligen ändå aggregeras ihop till EWC-Stat-kategorier.Det vore även en förbättring om övriga statistikinsamlingar använde sig av LoW-koder som standard. I enkäterna för dispensdeponering förekommer t.ex. egna beteckningar och inte minst sammanslagningar av vitt skilda avfallsslag. Detta försvårar analyser av DOC-halter.För WStatR:s avfallskategorier 03.2 "Avloppsslam från industrier" och 11A "Van-ligt slam (exkl. 11.3)" föreslås att man i beräkningsmodellen använder sig av torr-vikten på slammet. Detta eftersom man då kan anta att DOC-halten på slammet är densamma mellan åren oberoende av variationer av vattenhalter i slammet.De satta DOC-värdena bör inte ses som statiska. För flera av EWC-Stat-avfallsslagen har DOC beräknats genom att vikta ihop från de ingående LoW. Denna LoW-fördelning kan ändras med tiden, så att även DOC-värdet för EWC-Stat kommer att ändras. Om data om deponering samlas in på LoW-nivå kan man göra en uppdaterad DOC-beräkning för EWC-Stat vid varje rapporteringsomgång. Det bedöms vara relativt lite merarbete att samla in konsekvent på LoW-nivå, och beräkningarna kan genomföras ganska enkelt.
|
|
| 8. |
- Edborg, Per, et al.
(författare)
-
Livsmedelsindustrins matavfall
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I studien har vi kartlagt uppkomst och hantering år 2009 av biprodukter och matavfall och jämförligt avfall från livsmedelsindustrin.Mängden matavfall uppgick till 534 000 ton och mängden biprodukter till 1 300 000 ton.Det mesta av avfallet har behandlats biologiskt genom rötning och kompostering, nämligen 288 000 ton respektive 93 000 ton, dvs. totalt 71 %. Endast 46 000 ton,8 %, behandlades genom förbränning eller deponering, medan resten behandlats genom annan typ av återvinning, t.ex. spannmålsrester till pellets, vegetabiliskt fett till biodiesel eller gödsel på åkrar. Det avfall som förbrändes var spannmålsavrens, animaliska biprodukter kategori 1 och mindre mängder av kasserade chips.Förutom det egentliga avfallet har det uppkommit stora mängder biprodukter inom livsmedelsindustrin, 1,3 miljoner ton. Övervägande del av biprodukterna har använts till djurfoder, 95 %. Biprodukterna uppkommer i de flesta delbranscher inom livsmedelsindustrin, såsom foder- eller gränsmjölk från mjölkindustrin, fisk- och skaldjursrens till minkfoder från fiskberedningsindustrin och slaktavfall från slakterier.Av resultatet kan man dra följande slutsatser:1. Det är 71 % som behandlas biologiskt samt ytterligare ca 5 % som kan användas som gödselmedel utan föregående behandling. Det är dock en relativt stor andel av återstående avfall där det är svårt att säga om biologisk behandling är lämpligaste metoden.2. Av det som används som bränsle eller materialåtervinns är det en del som möjligen skulle kunna behandlas biologiskt. Det skulle behövas ett klargörande av hur man ska ställa sig till torra energirika material (spannmålsavrens) eller fetter som används till bränsle. Är det beslutsfattarnas mening att detta ska behandlas biologiskt, eller är återvinning eller användning som bränsle en godtagbar behandling?I projektet ingick även att ta fram uppgifter avseende 2009 för att kunna användas till rapporteringen WStatR 2012. Förutom matavfall uppkom enligt denna undersökning 29 000 ton farligt och 879 000 ton icke-farligt avfall inom livsmedelsindustrin.
|
|
| 9. |
- Ek, Mats, et al.
(författare)
-
Avfall från skogsindustrin- mängder, sammansättning och omhändertagande
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En genomgång av mängder, sammansättning och omhändertagande av vissa typer av avfall från den svenska massa- och pappersindustrin har gjorts. I rapporten finns en tabell som sammanfattar de viktigaste resultaten. Övrigt omhändertagande för kemiskt slam och bioslam är huvudsakligen som jordförbättringsmedel. Det uttagna överskottet av elfilterstoft från sodapannan går till avlopp. Metallanalyser har utförts på ett stort antal slam för att ge underlag för bedömningar av lämpligt omhändertagande. Mängden lakvatten från egna deponier uppskattades 1994 till ca 2 000 000 m3. Av den mängden går 25-30 % till brukens biologiska rening, där den akuta toxiciteten troligen elimineras. Rapporten innehåller beskrivning av förbehandling (t ex avvattning), diskussion av alternativt omhändertagande av de olika avfallen, och en liten internationell utblick.
|
|
| 10. |
- Ek, Mats, et al.
(författare)
-
Skogsindustriellt avfall, idèer angående utnyttjande och omhändertagande
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En sammanställning av den svenska skogsindustrins viktigaste fasta avfall har gjorts. Totala mängder och nuvarande hantering anges i rapporten. Utgående från detta har man sökt nya möjligheter till utnyttjande eller kvittblivning av de olika restprodukterna. Bakgrund till arbetet är det ökade kretsloppstänkandet, den aviserade deponeringsskatten och kommande förbud att deponera organiskt avfall. De flesta skogsföretagen har i större eller mindre omfattning arbetat med avfalls/-restprodukt frågan. Här behandlas inte interna åtgärder för att minska bildningen av restprodukter, utan främst strävan att minska deponeringen och att utvinna energi. I båda fallen är avvattning ett viktigt moment, men konventionell avvattningsteknik behandlas inte i rapporten. Några fall av alternativt utnyttjande finns också, och andra som utreds på olika håll nämns.
|
|
