| 1. |
|
|
| 2. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Alla vägar bär till ... Holsljunga! : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Imorse fick jag ett mess från en bekant i Stockholm som har sommarstuga i Holsljunga av alla ställen. Minns när Anette och jag träffades för knappt ett år sedan då hon, som i förbifarten, nämnde att hon hade stuga på landet i mina trakter runt Borås. Och att jag blev så förvånad när hon sa Holsljunga. För jag är född och uppvuxen där och älskar platsen där jag känner så många och har så många trevliga minnen och vänner. Tänk vad märkligt att just hon hade stuga i Holsljunga.Idag var jag på ett spännande möte med en annan bekant från Stockholm som ville prata handelsutveckling, framtidsfrågor, innovation och ledarskap. Annika var på tillfälligt besök i Borås och vi satt på Tant Grön i ett samtal som bara blev mer och mer spännande ju längre tiden gick. Vi avhandlade inte bara gamla strukturer och ålderdomligt ledarskap, utan också fräscha idéer och innovationsplattformar som enligt vår mening, enbart leder till succé!! Och vi började också spåna om skönlitterära tankar, våra egna drivkrafter och varför vi tycker det är så spännande att se sina medarbetare växa. Kort sagt: vi fann varandra på ett nästan märkligt intimt sätt. När vi skulle säga hej då efter två timmar kunde jag inte låta bli att fråga var hon bodde, nu när hon var i Borås och hälsade på.I Holsljunga var svaret!! Och plötsligt kändes det inte märkligt längre att möta någon som man klickade med så direkt. Kanske inte alla, men många vägar, tycks bära till Holsljunga.
|
|
| 3. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Arbeta med innovation : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Igår träffade jag några pigga tjejer från Modeinkubatorn (eller FashionInk som de heter nu). De ville veta hur jag ser på innovation och hur jag arbetar med det. En fråga som gav mig lite tid reflektion. Och här kommer ett svar som jag tror att fler än Modeinkubatorn kan ha nytta av:Vill man åstadkomma förbättring och utveckla bra idéer måste man börja med ett gott ledarskap. De allra flesta människor har nämligen inte alls något emot förändring – MEN – de vill inte bli förändrade!För en god ledare innebär denna ”sanning” att man måste våga släppa lite av kontrollen. Om någon i ditt företag har en lysande idé, låt dem springa med den. Att ge andra människor ansvar kan vara extremt effektivt när man kör ett företag framåt. Låt dem ”äga projektet” vilket gör dem ensam ansvariga för resultaten. En annan sanning är att det som är roligt och det som är arbete inte nödvändigtvis behöver vara olika saker. Se till att medarbetarna har är kul på jobbet. Då skapar du en miljö där kreativitet och innovation kan blomstra. Ett råd är att inte vara rädd för att upplevas som lite konstig (tro mig, de gånger som jag upplevts vara konstig går inte att räkna). Lite galenskap kan göra under, speciellt när det gäller vad dina anställda kan uppnå.Uppskattning och tack är också åtgärder som man kan komma oväntat långt med. Tacka dina medarbetare för det arbete de redan gör. Det kan vara små saker i vardagen som förtjänar ett tack; en bra presentation, en hjälpande hand till en kollega, att någon plockar ur diskmaskinen, listan kan göras hur lång som helst. Att komma fram till en ny idé kräver både ansträngning och tid, så det är superviktigt att ge feedback så fort man kan. Om du ber om innovativa idéer, bör du också ha ett feedbacksystem där idéns styrkor och svagheter utvärderas. Du kan också skapa ett system där andra medarbetare kan rösta på idéer och kommentera, eller arrangera någon form av workshop.Sammantaget så handlar innovation väldigt mycket om att uppmuntra till samarbete. Det är så de bästa idéerna kommer fram. Och bra samarbete kan ske om människor känner tillit till varandra. Det där är kanske ledarnas viktigaste uppgift.Lyssna på Simon Sinek när han pratar om ledarskap, empati och att inte vara rädd för att göra fel. En fantastisk presentation av en fascinerande människa och en stor förebild för många.
|
|
| 4. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Artificiell intelligens - eller Hubot : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- AI är hett, precis lika hett som robotteknik. I kombination är det superhett!! Men vad innebär egentligen AI och på vilket sätt är det så revolutionerande för handeln? Vi har ju sedan ganska lång tid tillbaka börjat vänja oss vid nästan påträngande och kusligt säkra erbjudanden som dyker upp i vårt FB-flöde eller IG-flöde. Den typen av träffsäkerhet som kommer av en effektiv prognosticeringsalgoritm. Men vad är skillnaden mellan det och artificiell intelligens? Jo, AI är maskiner som kan tänka och det fullständigt kryllar av maskiner, applikationer och produkter som är baserade på tekniken.Här är ett exempel: Du står i hallen och tar bilnyckeln i handen, färdig att gå ut till bilen och hämta upp barnen på fritids. När du precis stoppar bilnyckeln i fickan får du ett röstmeddelande som säger ”Det verkar som att du kommer att göra slut på mjölken redan imorgon bitti och mataffären har också ett bra pris på yoghurt som du använder ofta. Vill du att jag lägger en order till butiken?” Du säger ”ja” och ordern går iväg, och du vet att du kan svänga förbi utlämningen vid butiken på väg hem efter att ha hämtat barnen och dina livsmedel finns packade i en påse. Den typen av tjänst finns redan idag på vissa platser och bygger på artificiell intelligens. Kanske inte så märkvärdigt, men ändå ett första steg mot helt nya tjänster. Och i frontlinjen för denna utveckling står Amazon och Echo (Alexa), en intelligent personlig assistent. En hubot helt enkelt! Det som är spännande i min värld är just kopplingen mellan förutsägande detaljhandel (med hjälp av algoritmer), teknikintresserade konsumenter och möjligheten att effektivisera vardagliga köp, både före, under och efter själva beslutet. Men många som använder Alexa tycker att det är en praktisk hjälp i flera olika sammanhang, t.ex. att alltid få hjälp med information, svar på återkommande frågor som vad klockan är, vilken dag det är, hur något stavas osv. Det ska bli så spännande att se hur snabbt utvecklingen inom AI och hubotar går just för detaljhandeln. Jag kan knappt vänta!
|
|
| 5. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Att dela är bra! : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kan delningsekonomin vara ett sätt att göra konsumtion mer effektiv och hållbar? Att gå från ägandet av en vara till enbart ”tillgång” av en vara eller tjänst kittlar tanken för de företag som söker efter nya affärsmodeller. Men hur kommer det att påverka företag och hur kommer det att påverka handeln? Hur mycket kan vi och vill vi dela? Och är det bra att dela? För de av er som vill läsa mer om delningsekonomin rekommenderar jag varmt Tietos rapport ”Sharing is Caring!”, som visar en ny värdegrund för ägandet.Jag som är född i en stor syskonskara är van vid att dela. Ibland har jag tyckt om det och ibland har jag avskytt det. Jag minns när vi var små och behövde något ytterplagg t.ex., då tyckte pappa att vi först skulle gå upp på vinden och se om det inte fanns någon ”avlagd jacka” som passade. Det var inte så kul när man blev lite äldre, men när jag var liten var det spännande. Att gå upp på vinden och ”shoppa”; välja bland kartonger och lådor och leta efter något som kunde passa och som jag ville ha. Att dela var något naturligt i min familj.När jag funderar över delningsekonomin och hur den kommer att påverka handeln blir jag ibland bekymrad och ibland glad. Glad blir jag därför att jag ser hur producenter och varumärkesägare så tidigt hakar på och tar täten i den här utvecklingen. Ett exempel är Husqvarnas pilotprojekt för uthyrning av trädgårdsverktyg i Bromma Blocks. Andra svenska exempel som handeln står för är prenumerationstjänster som Snowbox (smycken), Sniph (parfymer) och Bakboxen (bakprojekt). Men än så länge lyser de stora handelsaktörerna med sin frånvaro när det gäller delningsekonomin och nya tjänster. Det gör mig bekymrad. För om någon aktör skulle kunna sätta riktig fart på delningsekonomin så är det de stora detaljhandelsaktörerna. De som har effektiv logistik, stora marknadsandelar och systemlösningar som kan hantera många transaktioner. Men vem vet, kanske ligger de redan i startgroparna och kanske får vi snart se erbjudanden som bygger på delande istället för ägande ifrån t.ex. H&M, IKEA och Axel Jonsson?
|
|
| 6. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Att inte glömma bort sin viktigaste resurs : Det är i mötet mellan kund och medarbetare som magi uppstår, långt utanför idén om en affärstransaktion. Det är också i mötet som kundinsikt uppstår. Medarbetaren sitter ofta på en guldgruva av värdefulla kunskaper. Tyvärr glöms detta ofta bort.
- 2023
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ofta slås jag av tjänsteproducerande företag ibland glömmer bort sin viktigaste resurs: medarbetarna! Vid flera tillfällen har jag pratat med butikschefer och butiksmedarbetare, servitriser och telecom-försäljare, frisörer och lokalvårdare, där alla uttrycker samma sak: vi känner oss inte som en värdefull resurs! Det är väl egentligen bara Ikea som sticker ut från mängden eftersom både medarbetare och chefer alltid säger att den viktigaste resursen är människorna. Och skam vore det väl om denna gigant inte också hade haft en sådan uppfattning med tanke på deras vision ”To create a better everyday life for the many people”.I de branscher där medarbetare befinner sig i direkt kontakt med slutkunden är det avgörande att de anställda förstår sitt värde, men också uppskattas för sitt arbete. Eftersom det är i mötet mellan kund och medarbetare som utbytet sker. Och då pratar jag inte bara om det enkla utbytet bestående av varor mot pengar, nej, det finns så många fler utbyten i mötet. Det kan handla om emotionella utbyten och informationsutbyten som i sin tur kan bekräfta kundens val, stärka kunden, hjälpa kunden att välja bort, att välja rätt och som dessutom kan bidra till känslor som glädje, lust, empati och nyfikenhet. Den direkta interaktionen på plats innebär också att det blir lättare att uppfatta reaktioner, kroppsspråk och uttryck på ett sätt som inte annars är möjligt. Medarbetaren kan ge personlig rådgivning och rekommendationer baserat på kundernas specifika behov och preferenser. Butiksmedarbetaren kan till exempel observera kundernas beteende och inköpsmönster i butiken. De kan se vilka produkter som får mest uppmärksamhet, vilka kundgrupper som oftast besöker butiken och vilka kunder som lämnar utan att ha köpt något. Genom att ha en djupare insikt i kundbeteende kan butiksmedarbetaren bidra till att optimera butiksdisplayer, kampanjer och sortiment för att bättre tillgodose kundernas behov. Det är i mötet mellan kund och medarbetare som magi uppstår, långt utanför idén om en affärstransaktion. Det är också i mötet som kundinsikt uppstår. Medarbetaren sitter ofta på en guldgruva av kunskaper och ju större yrkeserfarenhet, desto mer värdefull är insikterna.Jag har också stött på dåliga exempel där chefer och högsta ledning försökt lyfta medarbetare med kundnära kontakt utan att lyckas. I sådana fall har det oftast handlat om att ge beröm utan att egentligen mena det, prata sig varm om samarbete och teamwork och ”kommunicera på ett öppet och inkluderande sätt”. Bra exempel har sällan den typen av åtgärder i sin verktygslåda. I stället handlar det om att lyssna aktivt på åsikter, idéer och bekymmer men framför allt – att delegera ansvar. Chefer som delegerar ansvar visar att de litar på medarbetarna och ser dem som kompetenta och betydelsefulla. Det ger medarbetarna möjlighet att växa och känna sig involverade i beslutsfattandet, vilket kan öka deras känsla av betydelse.Om vi vill förstå de där nyckfulla och märkliga kunderna, verkligen förstå, då borde företagen delegera mer och snällt be medarbetarna som faktiskt möter kunderna att hjälpa till. För närmast kunden i beslutsögonblicket är servicemedarbetaren.
|
|
| 7. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Borås är en lämplig innovationsplats för handel! : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- När man frågar handelsaktörer hur de ser på sin egen innovationsförmåga är svaret ofta ganska dyster. De vet inte riktigt vad en innovation är och betraktar inte sig själva som särskilt nytänkande. Men skrapar man lite på ytan och börjar resonera kring begreppet innovation händer det något; då inser ganska många att handeln faktiskt är en aktör som bidar med nya lösningar. Ta bara självscanningen, leveranstjänster som click-and-collect, eller handelns egna varumärken som några exempel.Ibland brukar man säga att handelns innovationsarbete är helt omvänt från t.ex. industrins. I början av ett innovationsarbete krävs för industrins del ett stort kapital. När lanseringen är gjord kostar det nästan ingenting. Inom handeln är det precis tvärtom. Det kostar lite i början men om något väl ska lanseras kommer stora kostnader då det ska rullas ut i t.ex. ett helt butiksnät. Handeln arbetar också med innovationer som har mer med affärsutveckling och affärsmodellering att göra, än rena tekniska nyheter. Och det krävs djup förståelse för hur affärsverksamheten fungerar och mycket kreativitet och idérikedom för att utveckla och förändra modellerna. Detta arbete tror handelsaktörerna själva sällan är ett innovationsarbete, utan pratar om vanlig affärsutveckling. Inget kan vara mer felaktigt. Handeln ÄR duktig på innovation och håller VISST på med forskning!! De utvecklar ständigt partnersamarbeten där leverantörer och konsumenter bjuds in som medproducenter och de skapar både nya produkter, nya leveranssätt och nya betalningslösningar. Men det behövs innovationsmiljöer för sådant arbete, platser där man känner sig välkommen att diskutera och presentera sina tankar. Platser där det finns intellektuella resurser, nyfikenhet och flervetenskapliga nätverk.Jag som forskare skulle gärna se att handeln i Sverige fick fler nya innovationsplatser där man kan mötas och där forskning och innovation kan bli det nav som driver nya idéer. Det behövs en innovationsplats för handeln som utgörs av en anpassningsbar miljö baserad på aktiviteter, där möjlighet att överföra kunskap mellan studenter, forskare och näringsliv stimuleras maximalt. Det behöver också vara en plats som bidrar till att bygga starka och långsiktiga relationer där näringslivet på sikt kan använda miljön för att hitta morgondagens arbetskraft. Och i detta sammanhang kommer Högskolan i Borås in som en mycket lämplig aktör för sådana tankar. SIIR har under flera år medvetet arbetat med att stärka handelns kompetenser och vill gärna kunna erbjuda ännu fler företag möjligheten att utvecklas. Handeln är en del i den växande tjänstenäringen, och är tillsammans med varuproducerande industriföretag en starkt bidragande kraft till sysselsättning och tillväxt i landet. Det faktum att handeln är en bransch som påverkas enormt av den pågående digitaliseringen är solklar. Det står klart att digitaliseringen kommer att förändra hur affärer görs, hur avtal skrivs, vem vi samarbetar med, hur betalningar görs, var vi tar betalt, vad vi säljer, vem som bär ansvar, hur vi kommunicerar, hur vi levererar, hur vi bygger butiker. Listan kan göras hur lång som helst. Effekterna av en digitaliserad handel är enorma och berör inte enbart en växande e-handel. Det verkar som att den digitala revolutionen kommer att leda till att spelplanen för handeln skrivs om. För handeln gäller det att ligga i framkant för att kunna leva upp till de ökade kraven och en ny handelslogik där allt kan köpas varifrån som helst och när som helst. Det är tydligt att IT är en affärskritisk fråga hos många affärsansvariga och det är också tydligt att det behövs mycket mer forskning om handel och IT. Det är tydligt att de som kommer att lyckas är de företag som använder digitala lösningar för att komma närmare kunderna och som förstår deras problem och utmaningar. Det är tydligt att det finns ett stort kunskapsbehov för att möta näringens sammantagna utmaningar och att det är angeläget att etablera en innovationsmiljö för just dessa frågor.Om jag får besvara frågan ”behövs det en innovationsplats för handeln” blir svaret ett rungande ”JA!!!” Och jag hoppas att jag inte är ensam om att tycka så? Jag hoppas också att många fler än jag tycker att Borås är den naturliga platsen för en sådan satsning och att det självklart borde vara SIIR som får ett sådant uppdrag!! Det skulle bli en vetenskapspark med riktig impact:-)
|
|
| 8. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Boråsare i Shanghai
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Världen är som bekant liten. När jag befann mig i Shanghai blev det så uppenbart, för var jag än gick så stötte jag på Boråsare. Bland annat blev jag hembjuden till Oscar Alfelt och hans sambo Evelina Kortzon på en supermysig julkväll. Där fanns till dotterns stora glädje bl.a. Djungelvrål. Själv gladdes jag åt köttbullar och skumtomtar, vilket avslöjar lite av mina laster. Boråskillen Oscar arbetar på Silvent i Shanghai och är General Manager för Silvent på den kinesiska marknaden. Ung, duktig kille med huvudet på skaft, precis som hans flickvän Evelina. Ung kvinna, otroligt bright och med en bakgrund från Ellos Group (så klart!). I sällskapet den här kvällen fanns svenska forskare från Halmstad, finansmän från Swedbank, kinesiska vänner till värdparet och anställda på Internationella Handelskammaren. Det märks att Boråsarna fortfarande håller uppe sitt rykte om entreprenörskap med näsa för affärer.Och i alla samtal så bubblade det. Om affärsmöjligheter, potential, svårigheter och samtidigt lite oro över vart den kinesiska marknaden är på väg. Utvecklingen går så enormt fort just nu. Var man än vänder sig så ser man kineser med mobiltelefon, kineser som är fullt ut digitala och som dessutom är köpsugna. Bara det senare fenomenet bör göra så att ännu fler börjar fundera. Inte bara på affärsmöjligheter, utan på hur världen ska klara kraftigare konsumtionsökningar. För lösningen är inte att kineserna ska konsumera mindre. Jag tror att det är VI som måste konsumera mindre. Vi har redan haft det för bra, för länge.
|
|
| 9. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Boråsföretag med briljant idé : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Jag tror att de flesta av oss någon gång besökt McDonalds eller någon annan snabb-mats-kedja. Och jag tror också att många av oss känt oss ganska ofräscha efteråt, att vi känner oss lite skamsna för att vi äter junk-food och framför allt friterad mat. Men ändå kan vi inte låta bli. Ibland tar suget över och vi ger vika, vi äter hamburgare och pommes frites och tänker att det ska dröja länge tills nästa gång. Men just nu var det sååå gott. För alla er kan jag meddela att vi kanske snart slipper detta dåliga samvete. För EatGood med huvudkontor i Borås, har kommit på en ny teknik för att fritera med ånga och varmluft istället för frityrolja. Borås Tidning och Sjuhärads Affärer hade för ett tag sedan en intressant artikel om företaget och jag gick igång på deras idé.Och det som är lite kul med affärsidén för EatGood är att utveckla teknik och produkter som möjliggör mer hälsosam tillagning av traditionella livsmedel utan att människor behöver ändra sina vanor. Det där, kära bloggläsare, är verkligen att slå huvudet på spiken! För när det gäller förhållandet mellan hälsa och matvanor så finns det en inneboende motsats, nämligen att alla vill vara hälsosamma, men, om vi inte från början skapat oss en hälsosam livsstil, så är det enormt svårt att bryta sina matvanor. Människor försöker och de kämpar. Vi vet vad som är bra, men vi kan inte sluta tänka på det som är gott och det som vi är vana att äta. Det är fullständigt lysande att lyckas utveckla en lösning som kan frigöra människorna från kampen mellan vad man bör och vad man är van vid. Jag tror mycket på den här typen av lösningar, där innovationer tas fram med utgångpunkt i människors vardag och hur det mänskliga beteendet ser ut. För det blir ju så mycket svårare om vi gör tvärtom – om vi utgår från att det människor gör är felaktigt och att vi måste omvända dem.Kostnaden för sjukvård relaterad till fetma och övervikt i USA är 3 gånger så hög som hela landets försvarsbudget. Många är överens om att en viktig orsak till det här är att amerikaner äter fel sorts mat och att de ofta väljer billig snabbmat. Men det är mer eller mindre omöjligt att försöka lösa problematiken genom utbildning och förändrad inställning till hälsosam mat. Av det skälet är den här innovationen lysande, eftersom den tillåter att samma mat serveras, men att den blir mycket bättre ur hälsosynpunkt. Kanske kan EatGood också bidra till att den skamfilade snabbmats-branschen får en bättre image, och att vi kommer att få se restaurangkedjor som kommer att kunna servera mer hälsosam mat. Fast å andra sidan kanske det är som någon på Facebook sa när jag kommenterade det briljanta i EatGoods affärsidé:När folk vill synda så syndar de.. Det tror jag man skall komma ihåg, folk vet att man bör vara hälsosam men livet skall vara gott. Hur bra går egentligen ”kalori-snål” öl och sockerfritt vin liksom..Låt oss hoppas att den inställningen tillhör en minoritet av svenskarna. För det verkar ju dumt att välja ohälsosam mat bara för att den är ohälsosam, särskilt om det nu kommer att finnas alternativ som smakar precis lika bra. Jag är i alla fall säker på att jag kommer följa EatGoods utveckling med intresse framöver.
|
|
| 10. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Bra ledarskap är nyckeln till långsiktig framgång : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I slutet av veckan träffade jag en f.d. student till mig. Låt mig kalla henne för Sara, eftersom jag inte vill avslöja hennes identitet i denna blogg. Hon utmärkte sig redan under studietiden genom sin analytiska förmåga och sitt strukturerade arbetssätt, kombinerat med en förmåga att läsa av människor omkring sig. Jag höll själv på med min sista doktorandstudie och skulle genomföra intervjuer runt om i landet med e-handelskunder och tvekade inte en sekund på att fråga henne om hon ville hjälpa till i det projektet. Det ville hon och jag minns den tiden som väldigt inspirerande eftersom jag som ganska ensam doktorand fick möjligheten att göra en studie tillsammans med andra. I projektet fanns ytterligare en masterstudent och vid varje tillfälle då det kunde uppstå någon form av problem klev Sara in och såg till att samarbetet låg i fokus. När projektet var klart sökte hon ett jobb på ett handelsföretag och i mina referenser gjorde jag allt jag kunde för att se till att företaget skulle förstå vilken diamant hon var.Sedan dess har det gått mycket bra för Sara och det har glatt mig enormt att följa hennes karriär från marknadsföringsassistent, marknadschef, till tillträdande VD. I BT skriver Valdemar Lönnroth om ledaregenskaper och hänvisar bl.a. till Harvard Business Review där man kommenterat en studie om hur framgångsrika ledare ska vara. Jag kan med ett leende på läpparna checka av alla egenskaper för en bra ledare som nämns där:De riktigt framgångsrika känner hela organisationenDet är inte bara kompetenta inom ett områdeDe är bra på att få alla delar att samarbeta på ett systematiskt sättDe har rätt balans mellan snabba beslut utifrån magkänsla och beslut utifrån statistik och analysDe förmår läsa av förändringar i omvärldenDe har en inneboende nyfikenhet och en omfattande kunskap om sin branschDe är bra på att bygga relationer innanför och utanför organisationenDet finns självklart många bra ledare i Sjuhäradsbygden och jag har träffat några av dem. De som blivit mina favoriter är människor som uppvisar stor ödmjukhet och som inte tvekar på att använda och dela med sig av sin stora kunskap. En annan egenskap hos mina favoriter är deras närvaro i verksamheten. De känner sina medarbetare, de plockar ur diskmaskinen när det behövs, de hejar på alla och tar sig alltid tid att växla ett par ord med kollegor, oavsett hur stressade de är. Sedan älskar jag också de ledare som är nyfikna och som inser att hur bra man än är, så kan man alltid bli bättre och hur mycket man än kan, så kan man alltid lära sig mer. Det finns många framgångsrika företag i Sjuhärad och jag vågar drista mig till att säga att de allra flesta framgångsrika företagen också har riktigt bra ledare (med något undantag, det finns nog ett eller annat företag som på pappret går bra men som har förfärligt dåligt ledarskap). Kul att BT lyfter fram vikten av ett gott ledarskap! Jag hoppas att vi får läsa mer om sådant framöver.
|
|
