| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Haglund, Tuva, 1986-
(författare)
-
Tillsammans i Engelsfors : Socialt fiktionsbruk i Engelsforstrilogins digitala fangemenskap 2011–2016
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis examines a digital reading community within a framework of fan culture. This community was formed in the early 2010s by fans of a Swedish fantasy series, The Engelsfors Trilogy (2011–2013), written by Mats Strandberg and Sara Bergmark Elfgren. Fan culture can be described as an interpretative community with established terminology and repertoires. Within a growing participatory culture, fans’ active engagements with fictional worlds have become mainstream, and more broadly spread. My study focuses on the creative practice of fan art, that is stories, pictures and videos created by fans, with an original work as a point of departure. I examine fan art as a form of reader response, expressed and shared within the digital community. The empirical material consists of blog posts (about 800) published between 2011 and 2016 on six different websites. Focusing on the readers of fan culture, my study combines perspectives of sociology of literature and fan studies. I also use theoretical concepts from narratology to discuss relations between the multiple variations of the Engelsfors universe that emerge through fan art. The analysis is partly a quantitative survey covering the art work’s forms and content, as well as contextual aspects of posting and sharing Engelsfors-related material, partly close readings of the most significant motifs: the engagement with fictional characters and romantic readings of the main love story. The approach provides a holistic perspective, unusual in research about fans and reading communities. By comparing the activities in different digital contexts, I argue for more nuanced perspectives on how digital engagements differ in relation to user purposes. The readers’ art works as well as their interaction, centre on the fictive characters, their features, personalities and relationships. Emotional readings comprise a general focus within fan culture, and among Engelsfors fans the emphasis is on strong positive emotions like affection, friendship, security, romance and love. Paying close attention to emotive aspects of how and why reading experiences are being shared has been a key perspective when looking at how different creative and communicative practices relate to different needs and purposes among the fan readers. Critical modifications of the source text are rare, and instead an enthusiastic and affirmative attitude dominates in relation to the authors’ project as well as to fellow fans in the community.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ljungström, Linus
(författare)
-
"En tystnad vari ordet sväller" : Bygdeskildringar som ordkonst i Stina Aronsons Hitom himlen och Tage Aurells "Pingstbrud"
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ämnet för denna licentiatavhandling är den konstnärliga behandlingen av landsbygden och glesbygden som språklig, social miljö, mer specifikt i romanen Hitom himlen (1946) av Stina Aronson (1892‒1956) och novellen ”Pingstbrud” (Nya berättelser, 1949) av Tage Aurell (1895‒1976). Syftet är att undersöka verkens spänningsfält mellan avantgarde och bygdeskildring. Hur används bygdemiljön som litterärt material, diskursivt och narratologiskt, i en medveten konstnärlig praktik, en poetik? I andra hand kommer frågan huruvida författarskapen delar så pass många egenskaper att det är rimligt att tala om en litteraturhistorisk strömning.Med hjälp av bland annat Ludwig Wittgensteins språkspelsbegrepp och Thomas O. Beebees transmesis-begrepp undersöks hur den språkliga, sociala miljön hämtad från Tornedalen och Värmlands skogsbygd framställs.I analysen av Hitom himlen ligger fokus inte minst på iscensättningen av den tornedalsfinska miljön, men också på romanens förhållande till en av Aronson själv antydd poetik. Analysen av ”Pingstbrud” undersöker framför allt skvallrets, inte bara tematiska, utan även formmässiga roll i framställningen.Centralt hos både Aurell och Aronson tycks vara temat kring människans ensamhet och längtan efter gemenskap och förståelse. Gestalternas ofta misslyckade försök att bryta sin isolering och nå verklig kontakt med andra grundar sig bland annat i att klyftan mellan gestalternas intention och förmågan att kommunicera denna intention är alltför vid för att lyckas. Både Aronson och Aurell förespråkar en litterär hållning som betraktar det ringa som något betydelsefullt. Genom en avlyssningens poetik försöker de uppfatta det som egentligen menas med allt som sägs. De ger orden en ny konstnärlig kontext där form och innehåll organiskt bär upp varandra. De ringa orden, de banala fraserna och de slitna uttrycken sätts i ett sammanhang som låter läsaren reflektera över deras uttrycksfullhet.Det är de ringa ordens poetik, en betydelsediger enstavighet, tystnaden som får ordet att svälla.
|
|
| 7. |
- Ljungström, Linus, 1991-
(författare)
-
Jordnära ordbrottningar : Bygdeskildringar som modernistisk ordkonst hos Stina Aronson, Tage Aurell, Stig Dagerman och Sara Lidman
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation aims to explore the tension between modernism and local-colour literature as registered in the works of four Swedish writers from the immediate post-war era: the novels Hitom himlen (‘This Side of Heaven’, 1946) by Stina Aronson (1892–1956), Bröllopsbesvär (‘Wedding Worries’, 1949) by Stig Dagerman (1923–1954), and Tjärdalen (‘The Tar Still’, 1953) by Sara Lidman (1923–2004), as well as the short story ‘Pingstbrud’ (‘Whitsun Bride’) from the prose collection Nyare berättelser (‘Newer Stories’, 1949) by Tage Aurell (1895–1976). How are the provincial communities in these works portrayed socially and linguistically? In what ways, discursively and narratologically, has the setting been traellnsformed into a literary material and applied as part of a deliberate poetics? Is it possible to understand these works as a distinctive literary movement in the history of Swedish literature?The examination of the individual works approaches these questions through a linguistic and narrative analysis, that focuses on the use of dialects, free indirect discourse, and certain context-specific discourses, such as gossip, as well as the portrayal of the social norms of the rural communities portrayed. The analysis is also conducted against a backdrop of contextual information, such as contemporary reviews and authorial reflections on their craft and their apprehensions regarding language.The dissertation re-examines so called neo-provincialism (‘nyprovinsialism’), a supposed school of literature in the 1950s and rejects the term in favour of the concept of modernist depictions of rural communities (modernistisk bygdeskildring), while turning to the sources of the notion: the provincial authors of the late 1940s and their original take on local-colour literature. This dissertation shows that reviewers considered their works as occupying an “avantgarde position” and compared them to the ruling modernist school of the decade, 40-talisterna. The individual analyses of the works of the authors mentioned also evince interrelatedness. A modernist form principle underlies different experimental takes on local-colour literature. The works also reveal a common attitude to language through the elevation of the discourse of everyday life and by putting it to a conscious literary use.
|
|
| 8. |
- Rüegg, Jana
(författare)
-
Utgivningen av översättningar på den svenska bokmarknaden 1970–2016
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Licentiatavhandlingen undersöker hur utgivningsarbetet med översatt litteratur fungerar på svenska förlag, vilka aktörer som är viktiga för den, och hur bilden av författarskapen anpassas till den nya kulturella kontexten. Synliggörandet av underliggande eller osynliga mekanismer för kulturförmedlingen till svenska förlag är även en del av studiens syfte. Undersökningen kan ses som en kartläggning över hur och under vilka villkor den samtida svenska förlagsvärlden utger översättningar. Licentiatavhandlingen består av tre delar, en kunskapsöversikt över svenska förlags utgivning av översatt fiktionsprosa från franska, spanska, och tyska 1970–2016, delstudien Nobelbanor. Litterära Nobelpristagare efter 1970 på svenska förlag som fokuserar förlagens arbete med översatt högprestigelitteratur på en föränderlig marknad och avslutningsvis en sammanfattande slutdiskussion.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Svedjedal, Johan, 1956-
(författare)
-
Boken tiger, boken talar
- 2009
-
Ingår i: <em>Bokens materialitet</em>. - Stockholm : Svenska Vitterhetssamfundet. - 9789172301498 ; , s. 26-52
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
