| 1. |
|
|
| 2. |
- Bergström, Annika, 1964, et al.
(författare)
-
Deltagande och delaktighet i digitala miljöer
- 2014
-
Ingår i: Medie-Sverige 2014. Statistik och analys. - Göteborg : Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. ; , s. 93-101
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Ganetz, Hillevi, et al.
(författare)
-
#metoo, byggbranschen och de gröna näringarna
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kampen mot sexuella trakasserier och våld mot kvinnor har alltid varit en central fråga för kvinnorörelsen. Denna rapport går djupare in i förutsättningen för denna kamp inom två olika branscher – byggbranschen och de gröna näringarna – och försöker förstå vilka specifika omständigheter och förutsättningar inom varje bransch som utgör sammanhanget till aktivismen mot sexuella trakasserier. Vi ger här en överblick av den svenska #metoo-aktivismen 2017-2018, samt en mer detaljerad skildring av organiseringen av #sistaspikenikistan samt #skiljagnarnafrånvetet, två av de 77 upprop som organiserades av olika grupper.Data har samlats ihop utifrån en tvärvetenskaplig ansats enligt den enkla principen ”vad hände då, oktober-december 2017, och vad har hänt sedan dess?” Vi har samlat detta högst aktuella, unika men flyktiga datamaterial som återfanns på sociala och i traditionella medier och intervjuat initiativtagare, deltagare och andra centrala personer runt uppropen.
|
|
| 4. |
- Ganetz, Hillevi, et al.
(författare)
-
#metoo, byggbranschen och de gröna näringarna
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kampen mot sexuella trakasserier och våld mot kvinnor har alltid varit en central fråga för kvinnorörelsen. Denna rapport går djupare in i förutsättningen för denna kamp inom två olika branscher – byggbranschen och de gröna näringarna – och försöker förstå vilka specifika omständigheter och förutsättningar inom varje bransch som utgör sammanhanget till aktivismen mot sexuella trakasserier. Vi ger här en överblick av den svenska #metoo-aktivismen 2017-2018, samt en mer detaljerad skildring av organiseringen av #sistaspikenikistan samt #skiljagnarnafrånvetet, två av de 77 upprop som organiserades av olika grupper. Data har samlats ihop utifrån en tvärvetenskaplig ansats enligt den enkla principen ”vad hände då, oktober-december 2017, och vad har hänt sedan dess?” Vi har samlat detta högst aktuella, unika men flyktiga datamaterial som återfanns på sociala och i traditionella medier och intervjuat initiativtagare, deltagare och andra centrala personer runt uppropen, medan de fortfarande hade händelserna i någorlunda färskt minne.
|
|
| 5. |
- Ganetz, Hillevi, et al.
(författare)
-
#metoo – ett tvärsnitt genom samhället
- 2022
-
Ingår i: Maktordningar och motstånd. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789189361492 ; , s. 7-20
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hansson, Karin, 1967-, et al.
(författare)
-
#konstnärligfrihet : reifikation som förtryckshandling och motstrategi
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap. - : Föreningen Tidskrift för genusvetenskap. - 1654-5443 .- 2001-1377. ; 43:1, s. 49-71
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the autumn of 2017, more than 2,000 female and non-binary artists and designers in Sweden joined forces in the group #konstnärligfrihet [artistic freedom] to share experiences of sexism, sexual harassment, and sexual violence, and to write a joint petition. Using a media timeline and semi-structured interviews, this article aims to situate #metoo in a larger narrative and investigate how sexual harassment within the Swedish art industry is explained and understood by 13 activists and representatives of art institutions.Our results show that there is a strong connection between oppression and economic exploitation. The art industry is characterized by precarious economic and social relations, but also by the idea of the genius and elitist ambitions of standing outside the social order and embodying an unexploitable particularity. This combination is crucial to understanding sexual harassment in the industry. A central theme in the interviews was the feeling of grief and frustration of not being allowed to work freely as an artist but forced to constantly navigate invisible but tangible structures. These structures are maintained performatively through various acts of oppression that are part of a reification process, which systematically limits the livability of the exposed identities. During #metoo, this reification process was counteracted and turned against the oppressors themselves through an objectification of “men” as oppressors. Another finding relates to the interviewees’ understanding of sexual harassment as based upon power. Here, the positions of powerful and powerless were not univocal. As power intertwines with desire and vulnerability, oppressive acts can be multifaceted and ambivalent, and take place as part of a dynamic negotiation of positions in the informal economic system.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Maktordningar och motstånd : forskarperspektiv på #metoo i Sverige
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den svenska #metoo-rörelsen samlade under sina första två år (2017–2019) mer än 100 000 deltagare från över 70 olika yrken och samhällsområden. I Maktordningar och motstånd belyser en grupp forskare rörelsen ur olika perspektiv och tecknar en flerdimensionell bild av hur #metoo-aktivismen i Sverige utvecklades i samspelet mellan teknik och kultur, sociala och traditionella medier, och enskilda aktörers initiativ.Genom nedslag i olika miljöer visar forskarna hur ett strukturellt förtryck i form av sexism, sexuella trakasserier och sexuellt våld uttrycks och förklaras. De visar även hur förtrycket normaliseras och förstärks i sammanhang som kännetecknas av gränslösa beteenden, maskulinitetsgörande och en utbredd tystnadskultur. Inte minst viktigt framkommer i studien att sexuella trakasserier handlar om maktutövning. Förtrycket blir särskilt tydligt i branscher där många arbetar under prekära omständigheter och där bristen på utvägar ökar risken för de som vågar säga ifrån. Forskningsresultaten visar också hur olika diskriminerande grunder, som till exempel kön, ålder och anställningsform samverkar.Boken ger en överblick över den svenska #metoo-rörelsens utveckling samt ger en större kunskap om särskilda riskfaktorer. Författarna pekar även ut strategier för att motverka förtryck och möjliggöra förändring.
|
|
