| 1. |
|
|
| 2. |
- Hårding, Ingrid, et al.
(författare)
-
Växtplankton i 8 sjöar i Örebro län 2009
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten redovisas resultat från provtagningar av växtplankton i åtta sjöar i Örebro län. Provtagningen utfördes av Mikael Nyberg vid Länsstyrelsen i Örebro län under augusti 2009 och genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Undersökningarna utfördes som ett led i Länsstyrelsens arbete med att kartlägga länets vatten i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Resultaten har använts som stöd vid bedömningar av vattendragens kemiska och ekologiska status, men kan också komma att fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram.
|
|
| 3. |
- Persson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Kvantitativa djurplanktonundersökningar i Sverige : När, var, hur och varför?
- 2004. - 2004:21
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under den taxonomiskt-faunistiska epoken inom zooplanktologin (1800- och början på 1900-talet) infångades planktondjuren oftast med planktonhåv och närvaron av olika taxa registrerades, ibland med en bedömning av mängden i relation till övriga taxa. Man samlade ingen information om i vilken täthet djuren förekom eller om deras biomassor. Även idag använder man ofta planktonhåv när man vill undersöka vilka organismer som finns i en sjö. Förutom en ren faunistisk beskrivning kan identifiering av "indikatorarter", "nyckelarter" eller liknande ev. föra vidare till en bedömning av olika störningar. Nästan alla typer av störningar påverkar dock även olika arters mängder och utbredning i vattnet. Det finns således fördelar med att ta prov som gör det möjligt att beskriva djurens mängdförhållanden i vattnet: en insikt som i och för sig är sekelgammal men som inte började tillämpas på allvar förrän på 1950-talet. Då påbörjades ett mindre antal undersökningar där zooplanktonmängderna i prov tagna med volymsbestämd vattenhämtare analyserades. Denna typ av verksamhet växte snabbt och hade sin kulmen under 1970- talets slut. Antalet olika sätt att få den eftersträvade informationen ökade också mycket markant. Rör, pump, håv med flödesmätare och "planktonfällor" kom till användning. Dessutom förflyttades intresset för kvantitativa mängduppgifter från individer per volymsenhet till biovolym eller biomassa per volymsenhet. Detta ledde till utveckling av olika metoder för beräkning av individvikter eller individvolymer Valet av olika metoder i de delmoment som en undersökning omfattar kan i stor utsträckning påverka resultatens användbarhet för olika syften. Vi poängterar här detta genom att i ovanligt hög utsträckning redovisa dessa detaljer, där uppgifter finns. I den del av rapporten som beskriver enskilda undersökningar anges förutom undersökningarnas omfattning och metodik även deras syften, placering i idéhistorien och resultat, allt i mycket kortfattad form. Referenser har placerats efter varje projektpresentation. I princip görs genomgången från norr till söder men ett försök har gjorts att hålla samman projekt med samma tema men i olika sjöar. Om flera olika projekt med allmän målsättning genomförts i samma sjöar vid olika tidpunkter har de hållits samman i vad vi kallar ett "projekt". Projektens nummer i den skriftliga genomgången är en ingång till motsvarande projekt i den digitala metadatabasen. Den detaljerade databasen har byggts upp för att beskriva vilka zooplanktonprovtagningar som gjorts i en given sjö ett givet år samt de metoder som använts. Den omfattar 1900 rader med data från ca 550 sjöar och ligger i .XLS - eller .TXT- format på CD-skiva. I vår framställning i text och metadatabas har vi betonat provens kvantitativa aspekter. Det finns därför anledning att notera att dessa analyser också ger en beskrivning av vilka taxa som finns i proven. Ibland har dock provvolymen varit alltför liten eller också har subsamplingen drivits alltför långt för att ge en säker beskrivning av den provtagna sjöns artsammansättning. Ibland har också artbestämning lämnats därhän för svåra grupper. Det svenska zooplanktomprojektets tankegångar framgår i en strategiskiss som även visar hur insamlingen bedrivits (figur 1). I den box som betecknar "artförekomst/kvantitet" har kvantitativa och kvalitativa data ("håvprovsdata") samlats. Eftersom vi i denna rapport bara behandlar kvantitativa data inkluderas inte merparten av museíproven som nästan uteslutande betecknas som "kvalitativa".
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Svensson, Jan-Erik
(författare)
-
Fytoplankton i åtta sjöar i Örekilsälvens avrinningsområde - augusti 2004
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Prover för analys av fytoplankton samlades in vid den djupaste punkten i åtta sjöar: Holmevattnet (648919, 127056), Lersjön, Nyckelvattnet, Ragnerudsjön, Skottesjön, Svinesjön, Tisätersjön och Viksjön. Provtagningsdatum framgår av bilagornas tabeller. Provtagningsmetoden följde metodbeskrivningen i naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning, avsnittet "Växtplankton i sjöar". I varje sjö samlades vatten från 0-6 m djup (om möjligt) med hjälp av ett 2 m Rambergsrör (diameter 50 mm, utrustat med invändig "backventil" och tillverkat på Limnologiska institutionen, Uppsala universitet). Vattnet slogs samman i en stor hink, omblandades väl, och ett delprov på 100 ml togs ut och fixerades med Lugols lösning. Provet representerade således fytoplanktonsamhället i epilimnion vid den aktuella provtagningsstationen. Vid varje provpunkt togs även ett kvalitativt prov med 25 μm planktonhåv. Detta prov konserverades med formalin och användes för att underlätta artbestämningen.
|
|
| 6. |
- Svensson, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
Växtplankton i 12 sjöar i Västmanlands län 2011 : Klassificering av ekologisk status
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningUtfallet av den formella klassningen av näringsstatus sammanfattas i tabell 1. Av de 12 undersökta sjöarna uppnådde 5 sjöar god eller bättre sammanvägd näringsstatus. I övriga sjöar klassificerades näringsstatusen som måttlig (3 sjöar) eller otillfredsställande (4 sjöar). I de flesta fall kan resultaten från växtplanktonundersökningen förklaras av sjöns halter av näringsämnen, med undantag för Tjurlången som hade bättre status än förväntat utifrån näringshalterna.Gonyostomumpåträffades i 7 av de 12 sjöarna men dess biomassa påverkade inte i något fall den sammanvägda statusklassningen. Ingen sjö i undersökningen hade ett växtplanktonsamhälle som är märkbart påverkat av försurning.
|
|
| 7. |
- Svensson, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
Växtplankton i 33 sjöar i Västmanlands,Stockholms och Dalarnas län 2011 : Klassificering av ekologisk status
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utfallet av den formella klassningen av näringsstatus sammanfattas i tabell 5. Av de 33undersökta sjöarna uppnådde åtta sjöar god eller bättre sammanvägd näringsstatus. Iövriga sjöar klassificerades näringsstatusen som måttlig (13 sjöar), otillfredsställande(10 sjöar) eller dålig (två sjöar). I flertalet fall kan resultaten från växtplanktonundersökningenförklaras av sjöns halter av näringsämnen men det fanns även några undantag.Norra Viggen, Övre Milsbosjön och Lången hade sämre status än vad deras näringshalterindikerar medan Tjurlången, Övre Ärtsjön och Hessesjön hade bättre statusän förväntat utifrån näringshalterna.Gonyostomumpåträffades i 13 av de 33 sjöarna men dess biomassa påverkade inte inågot fall den sammanvägda statusklassningen. Ingen sjö i undersökningen hade ettväxtplanktonsamhälle som är märkbart påverkat av försurning.Tabell 5. Sammanvägd näringsstatus samt status utifrån växtplanktonundersökningens delparametrar i 33sjöar i Västmanlands, Stockholms och Dalarnas län i augusti 2011.Västmanlands länSammanvägdnäringsstatusTotalbiomassaAndelcyanobakterier TPI1 TjurlångenGod Måttlig Hög Måttlig2 HögsjönGod God Hög God3 VästlandasjönOtillfredsställande Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande4 RölenMåttlig Måttlig God Måttlig5 LillsvanMåttlig Dålig Hög Otillfredsställande6 HällsjönOtillfredsställande Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande7 FläcksjönOtillfredsställande Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande8 LångforsenGod God Hög Måttlig9 MärrsjönHög God Hög Hög10 HörendesjönMåttlig God God Otillfredsställande11 SnytenGod God God Måttlig12 LångsjönOtillfredsställande Måttlig Otillfredsställande OtillfredsställandeStockholms län13 MuskanMåttlig God Otillfredsställande Måttlig14 LångsjönGod Hög God Måttlig15 VällingenMåttlig God Måttlig Måttlig16 Lilla UllfjärdenOtillfredsställande Måttlig Otillfredsställande Otillfredsställande17 ErkenMåttlig God God Otillfredsställande18 TuringenMåttlig God God Måttlig19 OrlångenOtillfredsställande Måttlig Otillfredsställande Otillfredsställande20 NorrvikenMåttlig Otillfredsställande Hög MåttligDalarnas län21 VansjönGod God Hög Otillfredsställande22 BuskasjönOtillfredsställande Dålig God Otillfredsställande23 NävdenOtillfredsställande Dålig Måttlig Otillfredsställande24 Norra ViggenDålig Dålig Dålig Otillfredsställande25 FlinssjönMåttlig Otillfredsställande Hög Otillfredsställande26 LångenMåttlig Otillfredsställande God Otillfredsställande27 HyenMåttlig Dålig Hög Otillfredsställande28 Övre ÄrtsjönMåttlig Dålig Hög Otillfredsställande29 LiljanGod God Hög Måttlig30 Lilla AspanMåttlig Dålig God Måttlig31 EdstjärnenOtillfredsställande Dålig Otillfredsställande Otillfredsställande32 HessesjönOtillfredsställande Dålig Måttlig Otillfredsställande33 Övre MilsbosjönDålig Dålig Dålig
|
|
| 8. |
- Svensson, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
Växtplankton i tio sjöar i Västra Götalands län 2011
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Växtplankton studeras inom miljöövervakningen av sjöar av främst två skäl: 1) Växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning avspeglar miljösituationen i den aktuella sjön. 2) En del växtplankton kan själva bli ett direkt problem, t.ex. vid algblomningar eller om problemskapande arter uppträder i dricksvattentäkter. I denna undersökning används växtplankton främst av det första skälet. Här bedöms miljösituationen med hjälp av växtplankton i de undersökta sjöarna.Växtplanktonsamhället kan variera påtagligt mellan sjöar. Viktiga faktorer är bl.a. näringstillgång, ljus, temperatur, humushalt, pH och det övriga ekosystemets sammansättning, t.ex. artsammansättning och biomassa av fisk, djurplankton och undervattensvegetation. När någon av ovanstående faktorer förändras kan det snabbt ske förändringar i växtplanktonsamhället och eftersom växtplankton är kortlivade organismer kan förändringarna ske snabbt.Olika växtplanktonarter har således olika krav på omvärldsförhållanden och genom att studera växtplanktonsamhällets mängd, artsammansättning och förekomst av indikatorarter kan man bl.a. få information om sjöars näringssituation och surhet.Denna undersökning har beställts av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Avsikten är att klassificera sjöarnas status vad gäller näring och surhet. Provtagningen och analysen utformades med syfte att statusklassificera sjöarna enligt gällande bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I samband med provtagningen samlades även vattenprov in för vissa kemiska analyser. Vi presenterar här resultaten från undersökningen och statusklassificeringen.
|
|
