| 1. |
- Gustavsson, Karl-Erik, et al.
(författare)
-
Different types of organic pop-up fertilizers in carrot cultivation: Effects on the concentrations of polyacetylenes and sugars
- 2018
-
Ingår i: Scientia Horticulturae. - : Elsevier BV. - 0304-4238 .- 1879-1018. ; 230, s. 126-133
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The effects on the concentration of falcarinol-type of polyacetylenes and sugars at harvest and after storage of carrots after application of different types (powder, digestate, two micro-granular) of organic pop-up fertilizer, where the fertilizer was placed in small amounts together with the seeds, were studied. Both groups of investigated compounds reflect important sensory attributes of the carrots, while polyacetylenes are considered as potentially health-promoting compounds. Results showed that the type of pop-up organic fertilizer as well as the dose can affect the concentrations of polyacetylenes and sugars. The dose of nitrogen applied did not seem to alone affect the concentration of polyacetylenes in carrots, while low amounts of applied phosphorus could be related to higher amounts of falcarindiol. The liquid digestate resulted in the highest concentrations of poly acetylenes in two of the treatments, even though the applied doses of digestate contained among the lowest amounts of nutrients. Storage resulted in both increases and decreases of total polyacetylenes, falcarindiol and falcarinol, while falcarindiol-3-acetate generally increased during storage. The sugars showed less variation due to the type or dose of fertilizer applied, as compared with the polyacetylenes.
|
|
| 2. |
- Aronsson, Helena, et al.
(författare)
-
Mellangrödor i växtföljden - för kolinlagring och effektivt kväveutnyttjande
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver mellangrödors funktion för kolinlagring i jordbruksmark i relation till andra funktioner och miljörisker. Den består av en kunskapsgenomgång, en inventering av data från fältförsök samt en sammanfattning av odlares erfarenheter vid en workshop. Vår definition av mellangröda är: En gröda som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor, och där syftet med att odla mellangrödan kan variera.Mellangrödan ger kolinlagring, särskilt rötternaKolinlagringen av en mellangröda har uppskattats till ca 320 kg kol i medeltal per ha och år, men variationen är stor. Vi sammanställde resultat från fältförsök med mellangrödor under 30 år. För insådda gräsfånggrödor skiljer sig biomassaproduktionen i medeltal inte så mycket åt mellan olika regioner, medan variationen är större för eftersådda mellangrödor. Det saknas kunskap för att kunna ge konkreta råd om hur artval och jordbearbetningsstrategier m.m. för mellangröda kan användas för att optimera stabiliseringsprocesserna för kol i marken. Mellangrödans rötter bidrar med ca 2,5 gånger större inlagring än den ovanjordiska grönmassan. Mätningar vi funnit visar en stor variation i viktförhållandet mellan skott och rot, som beror på arters variation, men också på osäkerheter i provtagning och metoder.Utmaningar för odlarnaBåde försök och odlares erfarenheter vittnar om utmaningar med sådd av mellangrödor efter skörd, särskilt på jordar med hög lerhalt. Det handlar om att hinna så direkt efter huvudgrödans skörd för att lyckas med etableringen och för att utnyttja hösten för tillväxt. Att ge sådd av mellangrödan lika hög prioritet som en huvudgröda var ett råd som erfarna odlare poängterade vid en workshop. Det finns olika tankesätt och strategier kring val av arter, beroende på syftet med mellangrödan. Genom artblandningar kan man också kombinera funktioner. Det finns inga tydliga råd för arter som särskilt främjar kolinlagring utan det viktigaste är stor tillväxt, hög kol-kväve-kvot (C/N-kvot), stor rotbiomassa samt baljväxtinslag. Hushållning med kvävet En nordisk sammanställning visade att mellangrödor i medeltal minskade kväveläckaget med drygt 40 %. Tidpunkt för nedbrukning eller kemisk avdödning är metoder för att styra återmineraliseringen och kväveverkan i nästa gröda. För frostkänsliga mellangrödor med låg C/N-kvot finns en risk att kvävet frigörs så snabbt att det hinner utlakas innan våren. Under sådana förhållanden ökar också risken för lustgasemissioner. Mer kunskap behövs om hur kväveomsättning påverkas och hur lustgasemissioner kan minimeras, för att kunna anpassa mellangrödesystemen efter olika odlingskrav och klimatets förändring.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hansson, David, et al.
(författare)
-
Effekten av rad- och plantavstånd på skörd och ogräskonkurrens vid ekologisk odling av vårkornsorterna Irina och Planet
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är slutredovisningen av SLU Partnerskap Alnarp projekt 1433, ”Effekten av sådensitet och såmönster på skörd och ogräskonkurrens hos vårkorn”, med motfinansiering från Statens Jordbruksverk via projektet ”Effekten av sådensitet och såmönster på stråsäds ogräskonkurrerande egenskaper i ekologisk produktion” samt Väderstad AB. Projektet med finansiering från Jordbruksverket var inriktat på att studera hur olika radavstånd på såmaskinen och olika plantavstånd i såraden, vid varierande utsädesmängder, påverkar skördens storlek och kvalitet samt grödans och dess plantbestånds förmåga att undertrycka fröogräs i ekologisk odling av vårkornssorterna Irina och Planet. I projektet tillämpades fördröjd sådd samt mekanisk ogräsbekämpning, i form av falska såbäddar före sådden samt blindharvning före uppkomst och selektiv ogräsharvning efter uppkomst av vårkornet. Bland de två vårkornsorterna som studeras anses Planet ha en relativt bra ogräskonkurrerande förmåga och Irina anses ha en något sämre ogräskonkurrerande förmåga. Parallellt med studierna av rad- och plantavståndens påverkan på fröogräsen, så utvärderades även hur dessa parametrar påverkade vårkornens bladyteindex (LAI), skördens storlek och kvalitet samt kväveeffektiviteten (nitrogen use efficiency = NUE). Skörden av vårkorn ökade generellt vid en jämnare rumslig fördelning av utsädet. Den ökade skörden uppnåddes vid ett tätare radavstånd på såmaskinen och en ökad planttäthet (ökat antal plantor per m²). Skörderesultaten för Irina och Planet tyder på att en jämnare rumslig fördelning av utsädet, över hela markytan, genom att så vårkorn på 6,25 cm med Väderstad Turf Rapid eller via ”3-radsbandsådd” med Väderstad 300 C, ger högre kornskörd jämfört med sådd på 25 cm. Skörden vid försöken utförda 2022 i ekologiskt vårkorn som såddes på 6,25 cm i jämförelse med 12,5 cm radavstånd, var 8-15 % större (0,5-1,0 ton/ha) för det tätare radavståndet, vid utsädesmängden 500 kärnor per m². Även vid utsädesmängden 300 kärnor per m², så var skörden något större, 2-7 % (0,1-0,4 ton/ha), för det tätare radavståndet. Detta resultat ansluter mycket väl till litteraturgenomgången, samt vår hypotes om att en jämnare rumslig fördelning av utsädet över markytan, genom ett tätare radavstånd och en något ökad utsädesmängd bör resultera i högre skörd. Skörden under 2023, med den mycket torra försommaren, resulterade precis som för 2022 i Irina, med ökad skörd vid ett tätare radavstånd och ökad utsädesmängd, på en ganska vatten-hållande jord (Campus Alnarp). Dock fick vi ett avvikande skörderesultat för Planet under 2023. Här var skörden opåverkad av radavstånden 6,25 och 12,5 cm. Skörden minskade vid en ökad utsädesmängd för de båda radavstånden, på en jord som hade sämre vattenhållande förmåga (Lönnstorp). Detta avvikande skörderesultat för Planet kan ha berott på den mycket torra försommaren 2023, då konkurrensen om tillgängligt vatten var större i de tätare bestånden, med högre utsädesmängder än 300 kärnor per m². Den mekaniska ogräsbekämpningen, med blindharvning före uppkomst och selektiv ogräsharvning efter uppkomst, resulterade i en lägre skörd jämfört med om den mekaniska ogräsbekämpningen inte utförts. Detta resultat betyder att plantbeståndets ogräskon-kurrerande förmåga var tillräcklig för att ge en hög skörd av vårkornet, och utan insats av någon ogräsbekämpning utöver två falska såbäddar före sådden och fördröjd sådd med 3-7 dagar. Skördesänkningen, efter den mekaniska ogräsbekämpningen, var lägre vid höga utsädesmängder jämfört med låga. Under 2023, då två extra försöksled med integrerad ogräskontroll genomfördes i vårkornet Planet, med finansiering från SLU Partnerskap Alnarp, så resulterade den kemiska ogräsbekämpningen i en sänkt skörd med ca 9 % och kombinationen av mekanisk och kemisk ogräsbekämpning sänkte skörden med ca 12 %, jämfört med leden där endast plantbeståndet konkurrerade mot fröogräsen. I studien av grödornas ogräsbekämpningseffekt så resulterade ett högre bladyteindex (LAI) hos grödan, genom högre utsädesmängd och bättre rumslig fördelning av utsädet, i en lägre marktäckningsgrad och lägre vikt hos ogräset. När ogräsbekämpningseffekten studerades i försöken under 2022 var den bättre vid 6,25 cm radavstånd jämfört med 12,5 cm radavstånd, vid utsädesmängder över ca 230 kärnor per m² för Planet och ca 300 kärnor per m² för Irina. Vid en mycket låg utsädesmängd, 200 kärnor per m², blev ogräseffekten bättre vid ett radavstånd på 12,5 cm jämfört med 6,25 cm. Vid en mer normal utsädesmängd, på 400 kärnor per m², så var ogräseffekten bättre vid 6,25 cm radavstånd jämfört med 12,5 cm. Vid bedömning av ogrässituationen i försöken har vi tillämpat en avläsningsmetodik där ogrässituationen avläses på markytan i direkt anslutning, och längs försöksparcellerna för att fastställa ogrästrycket på fältet (med eller utan falska såbäddar). Ogrästrycket på markytan mellan försöksrutorna med vårkornet Planet var högt. Ogräsvikten var ca 24 gånger högre (ca 330 g TS/m²) på markytan mellan försöksrutorna jämfört med endast grödans ogräskon-kurrens under 2022. Med denna avläsningsmetodik som är beskriven i Hansson & Ascard (2002) kan man på ett vetenskapligt sätt beskriva hur insatta bekämpningsåtgärder alternativt plantbeståndet hos grödan påverkar ogräset, jämfört med en kontroll. Utan denna metodik får man lätt en skenbar uppfattning om att ogrässituationen på fältet är mycket bra och utan några stora problem med fröogräs. Denna datainsamlingsmetodik är speciellt viktig att tillämpa i ogräsförsök med konkurrenskraftiga huvudgrödor som vårkorn. När vi bedömde proteinhalten i försöken 2022 visade det sig att en ökad skörd, som förväntat, resulterade i en lägre proteinhalt, både i Planet och i Irina. Odlingsåret 2023 med försommar-torka resulterade i ett avvikande resultat för Planet rörande proteinhalt odlad på en jord med en något sämre vattenhållande förmåga. Beroende på ogräsbekämpningsstrategi i Planet så gav en ökad skörd högre proteinhalt alternativt en oförändrad proteinhalt. I försöken var proteinhalten generellt hög under 2022 och 2023 (>12 %), med undantag för Planet under 2022 där proteinhalten var<12 %. I detta fall var skörden högre, ca 5,6 ton/ha i leden med mekanisk ogräsbekämpning (blindharvning och selektiv harvning) och ca 6 ton/ha i leden med enbart grödans och dess plantbestånds ogräskonkurrens.När vi bedömde kväveeffektiviteten (NUE) för vårkornsorterna Irina och Planet låg den generellt på samma nivå, när utsädesmängden ändras från låg till hög, 200 till 600 kärnor per m². Kväveeffektiviteten har dock en tendens till att vara högre vid tätare radavstånd. Tätare radavstånd möjliggör ett ökat plantavstånd i raden, när utsädesmängden är konstant. Det innebär att plantorna har lägre inbördes konkurrens om tillgängligt kväve. I försöken hade kväveeffektiviteten en tendens till att vara något högre när sådd utförs på 6,25 cm, jämfört med 12,5 cm radavstånd. Det vill säga kväveeffektiviteten verkar öka när plantavståndet i raden dubbleras, vid samma utsädesmängd. Vidare blev NUE betydligt lägre när radavståndet ökade från 12,5 cm till 25 cm, troligtvis beroende på en större planttäthet i raden, vid 25 cm, jämfört med 12,5 cm radavstånd.
|
|
| 5. |
- Hansson, David, et al.
(författare)
-
Etableringstidpunktens inverkan på sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper, markkolsbidrag och potential som biogasråvara – fältförsök Norra Åsum 2018
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2018 genomfördes ett fältförsök för att studera etableringstidpunktens inverkan på sommarmellangrödorsogräsbekämpande egenskaper, dess markkolsbidrag och dess potential sombiogasråvara. Mellangrödorna odlades i renbestånd (bovete, honungsört, hampa, oljerättika) och isamodling med de kvävefixerande mellangrödorna luddvicker alt. doftklöver (persisk klöver).Mellangrödorna såddes vid tre tidpunkter 9 juli, 27 juli och 28 augusti. Mellangrödorna i renbeståndvar ogödslade resp. gödslade med 40 kg ammoniumkväve per ha, i form av biogasgödsel. Försöksledenmed de kvävefixerande mellangrödorna i samodling gödslades inte.I försöket fanns 12 led med mellangrödor och dessa var upprepade i tre block. Försöket var placeratpå en lätt sandjord på Norra Åsum, vid Kristianstad i nordöstra Skåne, med en förfrukt av havre,antingen som helsäd eller som tröskad spannmålskärna, beroende på havrens skördedatum, införsådden av mellangrödorna.Sommarmellangrödornas effekt på fröogräsMellangrödorna som såddes den 9 juli resp. den 27 juli hade bra ogräskonkurrerande egenskaper,förutom honungsörten. En möjlig förklaring till honungsörtens dåliga utveckling och svagaogräskonkurrerande förmåga, vid dessa såtidpunkter var den varma sommaren 2018, som troligenresulterade i groningsvila hos honungsörten. Mängden ogräs var relativ hög i de mellangrödor sometablerades den 28 augusti, speciellt i de gödslade leden med mellangrödor.I de mellangrödor som var ogödslade var ogräsets marktäckningsgrad lägre, d.v.s. både i renbeståndoch i de mellangrödor som samodlades med de kvävefixerande mellangrödorna. Ogräsens vikt (ts)reduceras radikalt av mellangrödorna. Ogräsvikten var 83 till 97 % lägre för ogödslade mellangrödor irenbestånd, sådda 9 juli resp. 27 juli, jämfört med den ogödslade kontrollen utan mellangrödor.Gödsling ökar markens produktionsförmåga av både mellangröda och ogräs. I försöket resulterade 40kg ammoniumkväve per ha, i form av biogödsel, i en större biomassa av ogräs, trots att mellangrödansbladyteindex (LAI) ökade med ca 55 % och därmed även mellangrödans beskuggningsgrad av markoch lågväxande ogräs.Gödslingen gav en ökad höjdtillväxt hos sommarmellangrödorna. För mellangrödor sådda den 9 julivar höjdtillväxten störst i framför allt hampa och oljerättika. Höjdtillväxten efter gödsling vargenerellt inte lika stor i mellangrödor sådda den 27 juli resp. 28 augusti.Baserat på detta försök under 2018 och tidigare försök med sommarmellangrödor som genomförts vidInstitutionen för biosystem och teknologi, kan vi ge följande preliminära rekommendationer rörandesommarmellangrödors ogräskonkurrerande förmåga:1) Vid sen sådd av mellangrödor, i slutet av augusti, så ger honungsört och oljerättika en braeffekt mot fröogräs, även om dessa mellangrödors biomassaproduktion blir relativt låg.2) Vid tidig sådd, dvs fram till början av augusti, så ger mellangrödorna bovete, honungsört,hampa och oljerättika en bra effekt mot fröogräs.3) Effekten förstärks när mellangrödorna är ogödslade och samodlade med kvävefixerandemellangrödor som doftklöver och luddvicker. Denna effekt var inte lika tydlig vid sådd islutet av augusti.4) Gödsling med 40 kg ammoniumkväve per hektar, i form av biogasgödsel, leder inte till bättreeffekt mot ogräsen, även om mellangrödan tillväxer bättre och ger bättre beskuggning avogräsen.5) När mellangrödorna såddes vid höga jordtemperaturer under 2018, verkade det som atthonungsört gick i groningsvila, vilket resulterade i sämre etablering och fördröjd tillväxt.De andra mellangrödorna verkade klara de höga jordtemperaturerna bättre.6) Skall sommarmellangrödor etableras vid höga jordtemperaturer föreslår vi en blandning avmellangrödor bestående av honungsört, bovete och någon kvävefixerande gröda t.ex.doftklöver eller alexandrinerklöver. Denna blandning bör även fungera vid sen sådd, i slutetav augusti. I de fall bovetet skulle frysa bort tidigt på hösten, så kommer de andra grödorna,som är något mer köldtåliga, att kunna växa vidare.7) I de fall man inte vill ha oljerättika i växtföljden, så finns det ur ogrässynpunkt flera braalternativ, bland annat honungsört i renbestånd, eller honungsört i samodling med andramellangrödor, t.ex. blodklöver eller någon annan kvävefixerande gröda.8) Inför sådd av mellangrödor. Genomför 1-2 falska såbäddar, max 3-5 cm djupt, efter skördenav huvudgrödan, för att bekämpa fröogräs, t.ex. sent groende ogräs såsom nattskatta.9) Om sådden av mellangrödorna fördröjs av de falska såbäddarna, så kan det leda till en sämrebiomassaproduktion, men man får ändå en bra effekt på ogräsen från mellangrödornahonungsört och oljerättika, både i renbestånd eller samodlade med någon baljväxt.Sommarmellangrödornas markkolsbidragGödslade icke kvävefixerande mellangrödor gav 64 % mer markkolsuppbyggnad jämfört med när devar ogödslade, men bara 10 % mer markkolsbidrag jämfört med när de samodlades med en baljväxt.Detta innebär att icke kvävefixerande mellangrödor i samodling med baljväxter kan vara ett mycketintressant alternativ när det gäller att odla mellangrödor utan gödsling.Ogödslat är ett krav för att kunna erhålla stöd för odling av mellangrödor på Ekologiska fokusarealer,enlig gällande regelverk 2020. Baljväxten behövde i de flesta fall betydligt längre tid för att etablerasig och bidrog i mycket liten omfattning till markkolsuppbyggnaden kort tid efter etableringen. För demellangrödor som mognar tidigt och därmed vissnar ner, så blev samodling med baljväxter ettkomplement som kunde bromsa eller vända minskningen i biomassaavkastningen och slutligen ökamarkkolseffekten.För att uppnå en bra markkolseffekt kan vi rekommendera att:1) Etablera mellangrödan så tidigt som möjligt.2) Vid etablering i senare halvan av augusti välja en mellangröda som etablerar sig snabbt (t.ex.bovete) eller en mellangröda som har bra tillväxt långt in i hösten t.ex. oljerättika ochhonungsört.3) Gödsla honungsört respektive hampa om sådden sker i slutet av augusti. De kan då bidra tillmarkkolsuppbyggnaden om de får växa hela hösten, fram till mitten av november, specielltom de plöjs ner utan skörd. Då bidrar de med 80-135 kg stabilt kol per hektar. Honungsörtenoch hampan är ändå ej skördbara i mitten av november, vid sådd i slutet av augusti ur ettekonomiskt perspektiv. I detta försök, under 2018, var deras biomassaproduktion endast 1-1,2ton ts per hektar i mitten av november.4) Samodla icke kvävefixerande mellangrödor med en baljväxt om du vill kompensera för tidigtmognande mellangrödor, t.ex. bovete, som kan samodlas med doftklöver. Eller om du önskaren stark biomassaproduktion, men vill undvika att gödsla mellangrödan, t.ex. hampa elleroljerättika i kombination med luddvicker.Sommarmellangrödornas biomassaproduktion och potential som biogassubstratVår studie visar att flera av mellangrödorna genererar stora mängder skördbar biomassa, mellan 3 och12 ton torrsubstans (ts) per hektar, när de är ogödslade och samodlade med baljväxter, alternativtodlade i renbestånd och gödslade. Detta gäller under förutsättning att de är sådda före den 1 augustioch skördade från mitten av september till mitten av november. Enligt Molinuevo-Salces m. fl.(2013a) som gjort studier på mellangrödor som biogasråvara, så visar deras ekonomiska beräkningaratt mellangrödor kan användas om skördarna överstiger 1,8 till 2,7 ton ts per hektar. I medeltal skullemetanproduktion från sommarmellangrödorna i vår studie bli 770 m³ metan per hektar, motsvarandeenergiinnehållet i 770 liter dieselolja, när mellangrödorna skördas med ca 10 cm stubbhöjd.Vid sådd före 1 augusti så gav oljerättika och hampa i snitt ca 7 ton ts per hektar, när de var ogödsladeoch samodlade med luddvicker, alternativt odlade i renbestånd och gödslade, om de skördades imitten av oktober eller i mitten av november. En biomassaskörd på 7 ton ts genererar ca 2100 m³metan, motsvarande 2100 liter diesel.Mellangrödorna lagrar stora mängder kväve i den ovanjordiska biomassan, ca 130 respektive 50 kgkväve per hektar, för mellangrödor som etablerades den 9 respektive den 27 juli 2018. Av dennakvävemängd bortförs ca 110 respektive ca 40 kg kväve per hektar med biogasråvaran, när stubbhöjdenär ca 10 cm. I princip kan hela denna kväveängd återföras till nästa huvudgröda följande vårsom biogödsel.Skördar man inte mellangrödan går man miste om möjligheten att producera biogas. Vidare är riskenöverhängande att biomassans stora kväveinnehåll mineraliseras under höst och vinter, och atthuvuddelen av detta kväve läcker ut till vattendrag eller atmosfären. Enligt Blanco-Canqui m. fl.(2015) och Blanco-Canqui m. fl. (2020), så ökar eller så är nästa huvudgrödas skördenivå opåverkad,efter att en mellangröda skördats.Vidare menar de att skörd av mellangrödor, som foder eller för produktion av biodrivmedel, kan varaviktiga incitament för att odla mellangrödor i större omfattning, för att på så sätt erhålla nyaekosystemtjänster från odlingssystemet. De menar att det räcker att lämna rötterna och 7,5-10 cmstubb vid skörden av mellangrödan för att bibehålla markens bördighet.Vår studie anger, i en översiktlig kolbalansberäkning, att det ur växthusgas-synpunkt är ca 2,5 ggrbättre att skörda en mellangröda, i form av ogödslad oljerättika i samodling med luddvicker, för attproducera fordonsgas och biogasgödsel, jämfört med att plöja ner hela mellangrödan på hösten, för attmaximera markkolsinlagringen.
|
|
| 6. |
- Hansson, David, et al.
(författare)
-
Förbättrad ogräsbekämpningseffekt för flamning genom förlängd groningstid hos ekologisk morot - resultat från 2011 : Rapportering till SLU EkoForsk, februari 2013
- 2012
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2011 utfördes tre försök i kontrollerat klimat (Biotronen, SLU Alnarp) och i två fältförsök på Hvilan strax utanför Åkarp. I ett av försöken, som utfördes i Biotronen, var det ett linjärt förhållande mellan sådjupet och uppkomstiden. Med en lufttemperatur på 15°C under dagen och 9°C under natten, så ökade tiden från sådd till begynnande uppkomst med ca 1 dag för varje cm ökat sådjup, i intervallet 1-5 cm sådjup. Vid 2 cm sådjup var det 11 dagar från sådd till begynnande uppkomst och antalet graddagar var drygt 100 vid en bastemperatur på 3 °C. I ett fältförsök med olika sådjup var uppkomstiden ca 6 dagar vid motsvarande sådjup. I detta fall var antalet graddagar knappt 100. Trots att det var så stor skillnad i uppkomsttid mellan de båda försöken så var antalet graddagar ungefär lika. Under förutsättning att morötternas uppkomst sker efter ett visst antal graddagar, blir tidsskillnaden i uppkomst mellan olika sådjup mindre ju högre marktemperaturen är under groningen. I ett kontrollerat frösök med olika morotssorter var det en relativt stor skillnad i uppkomsttid mellan de olika sorterna. Den sort som hade den kortaste uppkomstiden var Bentley med 9 dagar (ca 88 graddagar) följt av Bolero, Jeanette, Carlo, Nagadir och Negovia. Negovia hade den längsta uppkomsttiden, ca 13 dagar (ca 127 graddagar). Dragering av morotsfrön bör kunna förlänga morotens uppkomsttid. I ett kontrollerat försök i Biotronen kom dock de första morötter upp ur jorden på ca 11 dagar oavsett om fröna hade blivit dragerade eller ej och oberoende av vilken dragering som fröna hade blivit behandlade med. Skillnaden mellan de olika drageringarna och kontrollen var större några dagar efter begynnande uppkomst. 12 dagar efter sådden var C3 den dragering som resulterade i den långsammaste uppkomsten. Vid detta tillfälle hade endast ca 6 morötter kommit upp av totalt 100 sådda frön. Samma uppkomst hade morotsfrön dragerade med C1 och C2 redan 1,5 dagar tidigare. De olika drageringarna hade ingen signifikant inverkan på den totala uppkomsten av morötter 20 dagar efter sådd. Drageringens påverkan på uppkomsttiden undersöktes även i ett fältförsök. På grund av varmt väder efter sådden så skilde det sig endast ca 1 dag mellan de olika drageringarna som givit bäst resultat i Biotronen. Flamningen anpassades till tidpunkten för uppkomsten av morötterna. Det resulterade i att antalet ogräs var ca 20 % lägre för de drageringar som flammades en dag senare.
|
|
| 7. |
- Hansson, David, et al.
(författare)
-
Förbättrad ogräsbekämpningseffekt för flamning genom förlängd groningstid hos ekologisk morot - resultat från 2012 : Rapportering till SLU EkoForsk, februari 2013
- 2013
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet syftar till att minska handrensningsbehovet i ekologisk morot genom att locka så många fröogräs som möjligt till att gro och komma upp före grödan via förlängd groningstid och bekämpa ogräsen genom flamning vid grödans uppkomst. Under 2012 utfördes 3 försök i kontrollerat klimat där olika temperaturer, sådjup, fröstorlekar och frödrageringars påverkan på morotsfröns groningstid undersöktes. Vidare undersöktes groningstidens påverkan av sådjup, fröstorlek och frödragering i 2 fältförsök.Morötternas groningstid blev längre vid lägre jordtemperatur i klimatkammaren och ju djupare morötterna såddes. Skillnaden i uppkomsttid mellan 2 cm och 4 cm sådjup var dessutom större vid kallt (9 °C natt, 15 °C dag) än vid varmt klimat (11 °C natt, 21 °C dag). I kallt klimat var denna skillnad 2,8 dagar (25 graddagar) jämfört med 1,0 dagar i varmt klimat (15 graddagar). Vid sådd i torvjord på 2 cm djup i klimatkammare med kallt klimat jämfört med varmt klimat behövdes det 3,7 fler dagar till begynnande uppkomst (antalet dagar till dess att 5 % av morötter är uppkomna). Det var dock ingen skillnad i antalet graddagar mellan kallt och varmt klimat. Vid sådd på 4 cm djup i kallt klimat, krävdes det 5,5 fler dagar respektive 11 fler graddagar till begynnande uppkomst jämfört med varmt klimat. För både kallt och varmt klimat, vid 2 och 4 cm sådjup, i klimatkammare var det i torvjorden ingen skillnad i groningstid eller antal graddagar till begynnande uppkomst för tre fröstorlekar. Morotsfrön sådda i klimatkammare i sandjord från Hvilan hade en lägre och senare uppkomst än de som såddes i torvjord. I fältförsöket skiljde det 19,5 timmar (30 graddagar) i uppkomsttid mellan de försöksled med snabbast respektive långsammast uppkomsttid (2 cm sådjup med medelstora eller stora morotsfrön resp. 4 cm sådjup med små morotsfrön). Under denna period ökade antalet ogräs med ca 30 %. Vid sådd på 4 cm djup var uppkomsttiden i klimatkammare kortast för de största morotsfröna följt av medelstora och till sist de små fröna. Uppkomsten av morötter var störst vid sådd av den minsta fröstorleken på 2 cm djup och som lägst när den såddes på 4 cm djup. Dragering av morotsfrön resulterade i 11 fler graddagar till begynnande uppkomst i klimatkammare. I fältförsöket med olika drageringar skiljde det 64 graddagar (42 timmar) mellan drageringen med långsammast respektive snabbast uppkomsttid (odragerad kontroll).
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hansson, David, et al.
(författare)
-
Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk och integrerad fruktodling
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets mål var att utvärdera om några nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk äppelodling, som kombineras till hela strategier, kan ge bibehållen ekonomisk lönsamhet jämfört med traditionell mekanisk ogräsbekämpning, där hela markytan under trädraden bearbetas. Projektet hade en tvärdisciplinär forskningsansats där olika typer av markbehandlingar i äppelodling, främst mekanisk bearbetning i kombination med gräsklippning (Sandwichsystem) samt kemisk bekämpning med den naturligt förekommande herbiciden ättiksyra, studerades hur de påverkade bl.a. äppelskörden och fruktträdens tillväxt. I försök under tre år studerades inverkan av några viktiga parametrar såsom ogräsets marktäckningsgrad, äppelskördens kvalitet och kvantitet, skördetidpunkt, lagringsduglighet och trädens tillväxt. I försöket studerades 6 olika ogräsbekämpningsstrategier. Fyra av strategierna är godkända för ekologisk odling; alltifrån helt öppen mark via mekanisk bearbetning till helt gräsbevuxen mark under träden. Det studerades även en strategi med den naturligt före¬kommande herbiciden ättiksyra, för att få erfarenheter hur den fungerar i ekologisk odling, om den även skulle bli godkänd här. även en jämförelse mellan de ekologiska strategiernas påverkan på fruktens kvalitet och lagringsegenskaper och en strategi med glyfosat, som är tillåten för ogräsbekämpning inom Integrerad Produktion (IP), genomfördes. Denna utökade studie genomfördes med finansiering från Partnerskap Alnarp och Tillväxt Trädgård vid SLU Alnarp. Hypotes i projektet: Det är möjligt att reducera kostnaderna för ogräsbekämpning i ekologisk äppelodling med Sandwichsystem jämfört med traditionell ogräsbekämpning med helt öppen jord under träden, samtidigt som avkastningsnivå, fruktkvalitet, trädtillväxt och totalekonomi bibehålls. En slutsats från projektet är att Sandwichsystemet, med en permanent kortklippt gräsremsa under träden i kombination med mekanisk bekämpning utanför trädraden, ger minst lika bra odlingsresultat som alternativet med helt öppen jord under träden via meka¬nisk bearbetning. Sandwichsystemet ger en hög skörd samtidigt som frukt¬kvaliteten och lagringsduglig¬heten förbättras, vilket även har resulterat i en förbättrad odlingsekonomi. Detta sandwichsystem gav den bästa effekten på fruktkvalitet och lagringsduglighet utan behov av någon tillväxtreglering via rotbeskärning. Det finns dock behov av ytterligare studier som utvecklar detta Sandwichsystem i praktisk odling och som då främst bör inriktas på optimering av gödsel- och vattentillförseln samt hur systemet fungerar i moderna odlingssystem för äpple via tätplantering. Helt öppen jord via mekanisk bekämpning, i och utanför trädraden, i ett ekologiskt odlingssystem förbättrade smaken jämfört med kemisk ogräsbekämpning med glyfosat i ett IP-system. Ogräsbekämpning med ättika i trädraden i kombination med mekanisk bekämpning utanför trädraden medförde att frukten mognade lite senare och hade högre motstånd mot svampangrepp under lagringen. Ett intressant resultat från projektet var att det fanns ett linjärt samband mellan avkastningsnivån och ogräsets marktäckningsgrad under odlingssäsongen, oavsett använd bekämpningsstrategi. Om ogräsets marktäckningsgrad under träden minskade med 10 %, så blev skörden ca 4 ton högre per ha
|
|
