| 1. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bengtsson, Kenneth, et al.
(författare)
-
Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet
- 2016
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447. ; :2016-04-30
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ny rapport. Det svenska näringslivet kan bli mer hållbart, resurssmart och därmed internationellt konkurrenskraftigt. Men för det behövs en tydlig politisk avsiktsförklaring och riktlinjer. Vi har listat sex områden där policyutveckling brådskar, skriver företrädare för näringsliv, forskning och myndigheter i en gemensam uppmaning.
|
|
| 4. |
- Carlsson, Georg, et al.
(författare)
-
Artrika vallar ger hållbar energiråvara och gynnar den biologiska mångfalden
- 2015
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Detta faktablad utgör slutrapport för projektet "Användning av outnyttjade gräsmarker för biodiversitet och bioenergi - nätverk och fältförsök", som har genomförts under 2011-2014. Projektet har fört samman många aktörer med intresse för jordbruk, naturvård och bioenergi, och visat att nyetablering och extensiv hävd av artrika vallar kan generera värdefulla synergieffekter mellan minskad klimatpåverkan, minskad övergödning och ett rikt odlingslandskap.
|
|
| 5. |
- Mattsson, Jan Erik, et al.
(författare)
-
Halmaska i kretslopp
- 2010
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Analyser på vetehalm från fyra platser i Skåne samt danska erfarenheter från återföring av halmaska i stor skala visar att halmaska kan användas som gödselmedel på åkermark och klassas som ett kaliumgödselmedel med viss fosfor- och kalkverkan. Med halmbärgning och halmeldning bortförs växtnäringen i halmen från åkermarken, men den finns i halmaskan, förutom kvävet som följer med rökgaserna. Askan innehåller dock även andra ämnen som tagits upp av växten, t. ex. kadmium. Kadmiumhalten var högre i vetehalm från gårdar med högre kadmiumhalt i matjorden. Om endast bottenaskan efter förbränning av halm används som gödselmedel, bör metoder utvecklas för utvinning av kalium ur flygaskan, eftersom den innehåller hälften av halmaskans kalium. Fortsatta studier bör inriktas på växttillgängligheten hos kalium, fosfor och kadmium i halmaska samt utvärdering av ny teknik för spridning av små mängder halmaska per hektar
|
|
| 6. |
- Prade, Thomas, et al.
(författare)
-
Vall och helsäd ger mycket biogas! : hacka fint eller grovt med exakthacken?
- 2015
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet har en forskargrupp undersökt hur snittlängden vid hackning av vall och helsäd, som biogasgrödor, påverkar metanpotentialen, energiavkastning och produktionskostnad. Resultaten visar på ett högt energiutbyte både hos vall och helsäd. Vidare är sambandet mellan snittlängd och metanpotential mer komplext än förväntat. Det verkar inte alltid vara lönt att hacka fint – tvärtom ser det i vissa fall ut till att både leda till minskat energiutbyte och kosta mer. Den viktigaste slutsatsen är att optimera metanpotential hos biogasråvaran först genom att välja rätt skördetidpunkt. Resultaten visar att det är möjligt att spara diesel och arbetstid genom att välja en längre snittlängd.
|
|
| 7. |
- Svensson, Sven-Erik, et al.
(författare)
-
Metoder för vårskörd av stråbränslen
- 2010
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hampa och rörflen skördas på våren främst för att bränslet är torrt då och för att halterna av ämnen som kan ställa till problem vid eldning, främst kalium och klor, har minskat under vintern. Ett problem är dock att hampa och rörflen blivit sprött under vintern, vilket gör att skördespillet blir oacceptabelt högt. Spillet uppkommer till största delen då stråbränslet lagts på marken vid strängläggningen och pressens pickup inte kan samla upp allt finmaterial igen. Flera undersökningar i dessa stråbränslegrödor visar att skördespillet vid flerstegsmetoder kan vara upp till 40-50%. Därför studerades metoder och tekniska lösningar för enstegsskörd där stråbränslena vårskördas på rot och pressas i storbal, för att på så sätt utreda om man uppnår ett minskat spill och samtidigt får en bättre skördeekonomi jämfört med flerstegsskördemetoder
|
|
| 8. |
- Svensson, Sven-Erik, et al.
(författare)
-
Park- och trädgårdsavfall : en resurs för fastbränsle och biogas
- 2015
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Park- och trädgårdsavfall hanteras i ansenliga mängder i Sverige, ca 450 000 ton per år. Normalt används den mer vedartade delen i (kraft)värmeverk och den resterande mängden komposteras. Den del som går till förbränning ger i dagsläget relativt god ekonomisk utdelning, om den är fri från föroreningar och har hög torrsubstanshalt. Den resterande mer lättnedbrytbara delen av avfallet borde dock kunna utnyttjas bättre, då kompostering leder till höga behandlingskostnader utan att någon energi kan tas tillvara. Här kan biogasproduktion vara en möjlighet. Detta projekt har bestått av tre delar där en framsiktad kompostråvara ur krossat park- och trädgårdsavfall har utvärderats utifrån möjligheten att använda en större andel av materialet som fastbränsle, dess biogaspotential och möjligheten att använda rötresten från denna biogasproduktion som biogödsel i jordbruket.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
