| 1. |
- Abarenkov, Kessy, et al.
(författare)
-
Annotating public fungal ITS sequences from the built environment according to the MIxS-Built Environment standard – a report from a May 23-24, 2016 workshop (Gothenburg, Sweden)
- 2016
-
Ingår i: MycoKeys. - : Pensoft Publishers. - 1314-4057 .- 1314-4049. ; 16, s. 1-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recent molecular studies have identified substantial fungal diversity in indoor environments. Fungi and fungal particles have been linked to a range of potentially unwanted effects in the built environment, including asthma, decay of building materials, and food spoilage. The study of the built mycobiome is hampered by a number of constraints, one of which is the poor state of the metadata annotation of fungal DNA sequences from the built environment in public databases. In order to enable precise interrogation of such data – for example, “retrieve all fungal sequences recovered from bathrooms” – a workshop was organized at the University of Gothenburg (May 23-24, 2016) to annotate public fungal barcode (ITS) sequences according to the MIxS-Built Environment annotation standard (http://gensc.org/mixs/). The 36 participants assembled a total of 45,488 data points from the published literature, including the addition of 8,430 instances of countries of collection from a total of 83 countries, 5,801 instances of building types, and 3,876 instances of surface-air contaminants. The results were implemented in the UNITE database for molecular identification of fungi (http://unite.ut.ee) and were shared with other online resources. Data obtained from human/animal pathogenic fungi will furthermore be verified on culture based metadata for subsequent inclusion in the ISHAM-ITS database (http://its.mycologylab.org).
|
|
| 2. |
- Bergengren, Jakob, et al.
(författare)
-
A recent Dreissena invasion in an old canal system in northern Europe
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Göta Canal was opened in 1832 and connects the Baltic and the Atlantic Sea via the large lakes Vänern and Vättern in south Sweden. Originally used for commercial transport, the canal is today one of the most popular tourist attractions in Sweden with canal cruises, pleasure boating and canoeing. Inventories in 2013 showed that Dreissena mussels recently have invaded lakes, streams and canals in the Motala River drainage basin, i.e. the eastern part of the Göta Canal. According to interviews with local people the mussels may have been there since 2012. During the late summer in 2013 and in 2014 we monitored mussels by scuba diving and we sampled planktonic larval populations in locks and the canal. Dreissena has not dispersed to the western part of the canal system, i.e. west of lake Vättern, where most lakes are oligotrophic with low Ca- andMg-levels. In the eastern part, where several lakes are eutrophic and Ca- and Mg-levels higher, populations have increased very fast. The inventories showed local densities of 10 000 adults m-2 in some eutrophic lakes and larval densities of up to 70 individuals L-1 in the canal water. In Europe, the large range expansion of Dreissena occurred during the late 19th and early 20th century. Why have they dispersed so late into the Göta Canal, i.e. some 170 years after the canal was constructed and some 80 years after they had dispersed to other lakes in Swedennorth of Göta Canal? We can not dismiss dispersal as a a limiting factor but given the historically sustained boat traffic in the region it seems likely that ecological factors may have been important. Freshwaters in Scandinavia are usually low in Ca and Mg and many lakes are characterized by oligotrophic conditions poor in food for filter-feeding Dreissena. In the Göta Canal, changes in biological factors affecting relationships between Dreissena and the regional biota needs to be studied, however. Although we can not explain the delayed invasion we conclude that Dreissena is now established in one of the largest canal system in northern Europe.
|
|
| 3. |
- Drotz, Marcus, et al.
(författare)
-
Främmande arter invaderar våra sötvatten
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På senare år har allt fler främmande, invasiva arter börjat breda ut sig i våra sötvatten. En främmande art är en organism som har spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde med människans hjälp. Detta kan ha skett avsiktligt eller av misstag. En del av dessa nya arter ställer till problem, andra gör det inte. Här beskrivs övervakningen av några invasiva arter samt hur man kan arbeta för att begränsa dem. Ullhandskrabba, vandrarmussla och sjögull kommer av allt att döma att öka sin utbredning i Sverige de närmaste åren. Det finns idag ett stort antal främmande arter rapporterade från svenska sötvatten och i vår närhet finns ett femtiotal nya arter som kan tänkas etablera sig här. Alla dessa arter kommer inte nödvändigtvis att skapa problem men kunskap om deras biologi och observationer från allmänheten kommer att betyda mycket även i det framtida övervakningsarbetet.
|
|
| 4. |
- Faustová, M, et al.
(författare)
-
Coexisting Cyclic Parthenogens Comprise a Holocene Species Flock in Eubosmina
- 2010
-
Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science. - 1932-6203. ; 5:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Mixed breeding systems with extended clonal phases and weak sexual recruitment are widespread in nature but often thought to impede the formation of discrete evolutionary clusters. Thus, cyclic parthenogens, such as cladocerans and rotifers, could be predisposed to “species problems” and a lack of discrete species. However, species flocks have been proposed for one cladoceran group, Eubosmina, where putative species are sympatric, and there is a detailed paleolimnological record indicating a Holocene age. These factors make the Eubosmina system suitable for testing the hypotheses that extended clonal phases and weak sexual recruitment inhibit speciation. Although common garden experiments have revealed a genetic component to the morphotypic variation, the evolutionary significance of the morphotypes remains controversial. Methodology/Principal Findings In the present study, we tested the hypothesis of a single polymorphic species (i.e., mixing occurs but selection maintains genes for morphology) in four northern European lakes where the morphotypes coexist. Our evidence is based on nuclear DNA sequence, mitochondrial DNA sequence, and morphometric analysis of coexisting morphotypes. We found significant genetic differentiation, genealogical exclusivity, and morphometric differentiation for coexisting morphotypes. Conclusions We conclude that the studied morphotypes represent a group of young species undergoing speciation with apparent reproductive barriers despite coexistence in the freshwater pelagic zone.
|
|
| 5. |
- Henriksson, Catrin, et al.
(författare)
-
Knowledge and attitudes toward seeking medical care for AMI-symptoms
- 2011
-
Ingår i: International Journal of Cardiology. - : Elsevier BV. - 0167-5273 .- 1874-1754. ; 147:2, s. 224-227
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Time is crucial when an acute myocardial infarction (AMI) occurs, but patients often wait before seeking medical care. Aim: To investigate and compare patients' and relatives' knowledge of AMI, attitudes toward seeking medical care, and intended behaviour if AMI-symptoms occur. Methods: The present study was a descriptive, multicentre study. Participants were AMI-patients <= 75 years (n = 364) and relatives to AMI-patients (n = 319). Questionnaires were used to explore the participants' knowledge of AMI and attitudes toward seeking medical care. Results: Both patients and relatives appeared to act more appropriate to someone else's chest pain than to their own. Patients did not have better knowledge of AMI-symptoms than relatives. Women would more often contact someone else before seeking medical care. A greater percentage of elderly (65-75 years), compared to younger individuals, reported that they would call for an ambulance if chest pain occurred. Conclusions: There were only minor differences between patients and relatives, regarding both knowledge and attitudes. It seems easier to act correctly as a bystander than as a patient. Therefore, in order to decrease patients' delay time it is important to educate relatives as well as patients on how to respond to symptoms of an AMI.
|
|
| 6. |
- Lord, Hans, 1953, et al.
(författare)
-
Sexual dimorphism in Bosmina: The role of morphology, drag, and swimming
- 2006
-
Ingår i: Ecology. - : Wiley. - 0012-9658. ; 87:3, s. 788-795
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Some Bosmina water flea species develop morphological antipredatory defenses, such as long antennules and a high carapace, but in Bosmina (Eubosmina) coregoni gibbera these traits are larger and more variable in females than in males. Here we propose that this sexual dimorphism derives from differential costs of hydrodynamic drag and selection for mobility in males. We tested this hypothesis by estimating drag of several Bosmina morphologies by using scale models sinking in glycerin of different concentrations and viscosities. Body forms included males, Sexual and asexual females of B. c. gibbera, and males and asexual females of Bosmina (Eubosmina) longispina, a taxon with less variable body shape. For a given body length or body volume, male models had lower drag than models of sexual and asexual females, Suggesting that males call swim 14-28% faster with the same energy consumption. Consistent with this conclusion, video recordings showed that males of B. c. gibbera advanced 55-73% farther than females in each swimming stroke. We Conclude that hydrodynamic drag may have significant implications for swimming and evolution of sexual dimorphism in water fleas, and we suggest that males lack the defensive Structures of females of B. c. gibbera (e.g.. high carapaces) because Competition over mates favors low drag.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Lars-Erik, et al.
(författare)
-
Plagiat : En pedagogisk utmaning
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Plagiat – en pedagogisk modell vill stödja uppbyggnaden av en säker miljö för studenter som skall lära sig skriva i akademiska former. Projektet berör också plagiering som en angelägen examinationsproblematik. Kartläggning av disciplinärenden, enkäter rörande personals och studenters attityder till plagiering och fusk, gymnasieelevers resonemang kring skrivande och plagiering samt analys av examensarbeten med textjämförelseverktyg har genomförts. Policyer är framtagna och en serie interventioner har utförts, t ex utbildningsinsatser för personal och studenter, deltagande i policy- och informationsarbete, arbete med disciplinärenden, kursutformning samt utformning av resurser för att insatser för att förebygga plagiering. Informationsföreläsningar och seminarier har genomförts vid samtliga medverkande lärosäten, så även utbildningar av tentamensvakter. Olika kursmoment som rör akademiskt skrivande, vilseledande och plagiering har införts i seminarier för studenter, i högskolepedagogiska kurser och i handledningskurser för lärare. Textjämförelseverktyg har också introducerats som stöd för handledning av studenter. En webbplats har utarbetats inklusive en taxonomi att användas för diskussion kring hur andras texter får utnyttjas.
|
|
| 8. |
- Svensson, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
Inventering av vandrarmusslans larver i Göta kanal och Kinda kanal 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sensommaren 2013 inventerades 14 lokaler längs Göta kanal och tre lokaler längs Kinda kanal på förekomst av larver av vandrarmusslor. Syftet var att dokumentera deras förekomst och att skaffa ytterligare erfarenhet av metoder för provtagning av mussellarver. Inventeringen skedde genom provtagning från land; kvalitativ förekomst dokumenterades genom insamling med planktonhåv medan absoluta tätheter kvantifierades i sållade vattenprov. Mussellarver förekom på samtliga de tre lokalerna nedströms sjön Roxen i Östergötland, dvs. i kanalfåran nedströms slussen i Norsholm, i Motala ström vid Kimstad och i Norrköping. Larver påträffades inte i Kinda kanal-systemet (Linköping, Sturefors, Brokind), inte vid de fyra lokalerna uppströms Roxen i Östergötland, och inte heller vid de sju lokalerna längs kanalen i Västergötland. Vid lokalen i Norsholm skedde provtagning vid två tillfällen, 10 aug och 30 aug. Larvtätheten var hög vid den första icke-replikerade pilotprovtagningen (70 ind/liter) men avsevärt lägre tre veckor senare (4,6±2,3 ind/liter). Skillnaden antyder att produktionen av larver minskade under tidsperioden vilket styrks av en signifikant förändring i larvernas kroppsstorlek som ökade från 0,139±0,030 till 0,189±0,030 mm mellan provtagningarna. En rimlig tolkning är att täthets- och storleksskillnaden var en konsekvens av en minskad nyproduktion av larver samtidigt som överlevande larver tillväxte i storlek. Kortvariga täthetstoppar av mussellarver har ofta rapporterats i andra studier. Detaljerade studier av larvernas säsongsdynamik kräver således en tät provtagning. Vuxna vandrarmusslor kan spridas inom och mellan vattensystem på föremål som förflyttas, t.ex. båtar och vattenväxter, medan larverna i första hand sprids vid förflyttning av vatten. Ballastvatten och fisksumpar i större båtar liksom skvalpvatten i mindre fritidsbåtar och kanoter är tänkbara vektorer för larver. Även vatten i behållare med agnfisk utgör en potentiell risk. Spridningen i kanalsystem underlättas naturligtvis också av slussningen av vatten och av vattnets och larvernas naturliga rörelser. Vandrarmusslor är skildkönade och eftersom larvdödligheten ofta är hög krävs vanligen att många larver förflyttas för att nya populationer ska etableras i nya vattensystem. Dessutom, för att hon- och hangameter ska ha en rimlig möjlighet att träffa på varandra krävs att kolonisatörer av båda könen etablerar sig nära varandra. När vuxna populationer väl har byggts upp kan dock spridningen inom vattensystem gå mycket fort om larvproduktionen är hög. De tätheter vi uppmätt i denna undersökning (4,6 till 70 larver per liter) är av samma storleksordning som i svenska sjöar med etablerade bestånd av vuxna musslor. Vår bedömning är därför att larvproduktionen redan är hög i Roxen och Glan och med tanke på den livliga båttrafiken finns idag inga påtagliga spridningsbegränsningar som hindrar musslornas fortsatta etablering i Göta kanal-systemet. Deras fortsatta utbredning kommer istället att bestämmas av fysikalisk-kemiska och/eller biologiska förhållanden.
|
|
| 9. |
- Svensson, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
Plankton i Tyresö-Flaten och Albysjön : Resultat från en undersökning i augusti 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Djur- och växtplankton undersöktes i Tyresö-Flaten och Albysjön, två sjöar i Tyresö kommun, söder om Stockholm, den 9 augusti 2013. Undersökningen genomfördes på initiativ av Tyresö Fiskevårdsförening. Syftena var 1) att dokumentera mängd och sammansättning av plankton 2) att bedöma om det förekommer en eventuell djurplanktonbrist som kan påverka fiskrekryteringen och 3) att bedöma sjöarnas generella näringsstatus med hjälp av växtplanktonsamhällets egenskaper. Kvantitativa djurplanktonprov togs i epi- och hypolimnion (Limnoshämtare) och kvantitativa växtplanktonprov togs i epilimnion (Rambergrör) över respektive sjös djuphåla. Metodiken var den densamma som används i den nationella miljöövervakningen och följer vedertagna standarder och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Dessutom togs prover på djurplankton i ytvattnet på ytterligare fyra strandnära lokaler i varje sjö, med avsikt att undersöka variationen i djurplanktonförekomst inom sjöarna. Djurplanktonmängden var stor i båda sjöarna. Detta gäller alla de tre viktigaste grupperna, dvs. hjuldjur, hinnkräftor och hoppkräftor. Den rikliga tillgången på djurplankton indikerar att planktonätande fisk hade god tillgång till föda vid undersökningstillfället. Vi bedömer att djurplanktonsamhället ger underlag för en hög produktion av fisk i båda sjöarna, men med något bättre förhållanden i Albysjön, som hade en något högre djurplanktontäthet vid vissa av de strandnära lokalerna. Växtplanktonmängden var normal men dominansen av cyanobakterier var stor och flera släkten med potentiellt toxiska arter påträffades. Det motiverar fortsatt övervakning av planktonsamhället, bl.a. med hänsyn till de hälsorisker som kan råda vid bad i samband med algblomningar. En statusklassning enligt EU:s vattendirektiv med hjälp av växtplanktonsamhället visade på god status vad gäller total växtplanktonbiovolym, men otillfredsställande status vad gäller andel cyanobakterier och förekomst av indikatorarter (TPI-index). Den sammanvägda bedömningen gav klassningen måttlig näringsstatus i både Tyresö-Flaten och Albysjön. Sjöar uppströms i Tyresåsystemet lider också av höga näringshalter och vattenvårdande åtgärder uppströms kommer troligen att förbättra statusen i Tyresö-Flaten och Albysjön. Resultaten från denna undersökning ger perspektiv åt Tyresö Fiskevårdsförenings tidigare undersökningar av djurplanktonmängder ute i Tyresöfjärdarna. Djurplanktontätheten var avsevärt högre i sötvattensmiljöerna i denna undersökning än i de delar av fjärdarna som påverkas av vatten från öppna Östersjön. Ändå drabbas båda miljöerna av periodiska blomningar av cyanobakterier, ett förhållande som ännu inte är helt utrett i vetenskaplig mening.
|
|
