| 1. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Herstad-Svärd, S., et al.
(författare)
-
Ramprogram – Åtgärder för samtidig minimering av alkalirelaterade driftproblem, Etapp 2
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Combustion of an increasing amount of biofuel and waste woods has resulted in certainenvironmental advantages, including decreased emissions of fossil CO2, SO2 andmetals. On the other hand, a number of chloride and alkali related operational problemshave occurred which are related to combustion of these fuels.Alkali related operational problems have been studied in a project consisting of twoparts. The overall scope has been to characterise the operational problems and to studymeasures to minimise them. The first part was reported in Värmeforsk report 997 wherethe results were summarised in a table of different measures. In part two, additionalmeasures have been included in the test plan and initial corrosion has been studiedlinked to the different measures. The tests have also in part two been carried out at the12 MW CFB boiler at Chalmers. The effect of the selected measures has beeninvestigated concerning both deposit formation and bed agglomeration, and at the sametime emissions and other operational conditions were characterised.The second part of the project has among other things focused on:• To investigate measures which decrease the content of alkali and chloride in thedeposits, and consequently decrease the risk for corrosion (by investigating theinitial corrosion). Focus was also on trying to explain favourable effects.• To investigate if it is possible to combine a rather low dosage of kaolin and injectionof ammonium sulphate. This was done in order to reduce both bed agglomerationand problems from deposits during combustion of fuels rich in chlorine.• To investigate if co-combustion with sewage sludge, de-inking sludge or peat withhigh ash content, could give similar advantages as conventional additives.• Investigate if ash from PFBC is possible to use as an alternative bed material.By comparing the different measures in part two, it could be concluded that cocombustionof sewage sludge gave the best overall effect. The judgement was based onthe effects concerning bed agglomeration, level of alkali chloride in the flue gas,deposits and initial corrosion. Simultaneous addition of kaolin and ammonia sulphatealso had a favourable impact both in the bed and on the alkali chlorides in the gas phase.Dosage of kaolin did not reduce the effect of injected ammonium sulphate. Cocombustionof peat could also be a very attractive alternative, but it is critical to select asuitable peat type. It is of special concern to avoid peat with a high content of calcium,since it can increase the level of alkali chlorides by reacting with available sulphur.Change of bed material to ash from PFBC can decrease problems with bedagglomeration, but there is a risk of increased deposit formation and corrosion. A boileroperated with high steam data should consequently combine the change of bed materialwith injection of ammonium sulphate or another source of sulphur.Co-combustion of de-inking sludge from pulp and paper production can reduceproblems with bed agglomeration. There is, however, an increased chance of corrosiondue to the high content of calcium. Injection of sulphates may improve the situationconcerning corrosion. The results also showed that low potassium chlorine content in the flue gas decreasesthe risk of corrosion. Increased amount of potassium chlorine content in the flue gaswill not necessary give a high amount of chlorine content in the deposits if there is sulphur in the system.Key words: agglomeration, deposits, corrosion, alkali, kaolin, ammonium sulphate,sludge
|
|
| 4. |
- Johansson, Christina, et al.
(författare)
-
Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs : rapportering för åren 2007 och 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det långsiktiga målet för projekt ”Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs” är att visa på hållbara metoder för produktion av fleråriga energigräs på energiåkrar som gödslas med trekammarbrunnsslam. Uppnås projektets långsiktiga mål innebär det en mer hållbar odling av energigräs för produktion av fordonsbränsle (biogas och bioetanol) eller fastbränsle. I större skala innebär det en ökad återföring av växtnäring från samhället till jordbruket, via trekammarbrunnsslam från landsbygden. Det innebär en minskad användning av fossil energi genom minskade transporter av trekammarbrunnsslam till reningsverk, minskat behov av konstgödsel vid odling av energigräsen och genom att energigräsen kan ersätta fossil energi. Växtnäringen i trekammarbrunnsslammet uppgraderas via odling och användning av energigräsen som biogassubstrat alt. som fastbränsle när de växtnäringsrika restprodukterna (biogödsel eller aska) blir så rena att de kan användas som gödselmedel vid livsmedels- och foderproduktion. Se rapportens framsida som schematiskt visar hur trekammarbrunnsslam kan ingå i ett kretslopp. Det kortsiktiga målet för projektet är att utvärdera möjligheterna att nyttiggöra trekammarbrunnsslam som en växtnäringsresurs vid odling av fleråriga energigräs såsom rörflen och biogasvall på energiåkrar i jämförelse med ett nytt högavkastande energigräs Szarvasi-1. Detta sker genom odlingsförsök med energigräsen, analyser och värdering av dessa för olika energiändamål, hygieniska studier på trekammarbrunnsslammet samt kemiska analyser av åkermarken och av trekammarbrunnsslammet som används i odlingsförsöken. I denna rapport redovisas resultat från 1)Etablering av energigräsen i odlingsförsök 2)Utvärdering av trekammarbrunnsslammet som en växtnäringsresurs 3)Utvärdering av hygienisering av trekammarbrunnsslammet med tillsats av urea 4)Studier av produktion av bioetanol och biogas baserad på energigräs. Trekammarbrunnsslammet har en betydligt sämre kvalitet ur växtnärings- och metallsynpunkt än både nötflytgödsel och klosettvatten från slutna avloppstankar. Koppar- och zinkhalterna i trekammarbrunnsslam kan överskrida gränsvärdena enligt reglerna för spridning av avloppsslam på åkermark. Hygienisering med 0,6 % urea i 3 månader visade sig ge en acceptabel hygienisk kvalitet för användning av trekammarbrunnsslam i energiodling. Halterna av miljöstörande organiska ämnen ligger långt under riktvärdena för avloppsslam. Kombinerad produktion av etanol och biogas från ångbehandlad hampa gav i labskala 20-25% högre bruttoproduktion av drivmedel jämfört med att endast göra biogas från finhackad hampa. Det som återstår att studera är: a)Hygieniseringens effektivitet på indikatororganismerna vid olika doser av urea b)Hygieniska gränsvärden vid spridning av trekammarbrunnsslam i växande energigröda c)Energigräsens potential för produktion av bioetanol och biogas vid olika skördetidpunkter d)Energigräsens potential som stråbränsle vid olika skördetidpunkter e)Gödslingseffektiviteten och energibalansen vid olika användningar av energigräsen f)Eventuell ackumulation av metaller och organiska föroreningar i energiåkern. The long-term objective of the project ‘Plant nutrients from three-chamber septic tanks in sustainable production of energy grass’ is to demonstrate sustainable methods for the production of perennial grass leys on arable land dedicated to energy crops fertilised with sewage sludge from three-chamber septic tanks. Achievement of this long-term objective will allow more sustainable production of energy grass for use as vehicle fuel (biogas and bioethanol) or solid fuel. On a larger scale it will increase recycling of plant nutrients from society to agriculture via three-chamber septic tank sludge from rural homes. That will decrease the use of fossil energy indirectly by decreasing the need for mineral fertilisers and for sludge transport to sewage plants, and directly through biofuel made from the energy grass replacing fossil energy. The plant nutrients in the sludge are upgraded through the cultivation of energy grass and its use as a biogas substrate or solid fuel, since the nutrient-rich residues (biodigestate or ash) are so well-sanitised that they can be used as a fertiliser in food and feed production. The diagram on the front cover shows how three-chamber septic tank sludge can be incorporated into nutrient recycling. The short-term objective of the project was to assess the potential for utilising three-chamber septic tank sludge as a plant nutrient resource in the cultivation of perennial energy grasses such as reed canarygrass and biogas leys on arable land dedicated to energy crops, in comparison with the high-yielding energy grass Szarvasi-1. This was achieved through cropping trials with the energy grasses, analyses and evaluations of these for different energy purposes, hygiene studies on the three-chamber septic tank sludge and chemical analyses of the soil and the sludge used in the cropping trials. This report presents results on: 1)Establishment of energy grass in cropping trials. 2)Evaluation of three-chamber septic tank sludge as a plant fertiiser. 3)Evaluation of sludge sanitation through the addition of urea. 4)Preliminary studies of bioethanol and biogas production based on energy grass The three-chamber septic tank sludge is of much lower quality from a nutrient and metal perspective than cattle manure or blackwater from holding tanks. The copper and zinc concentrations in the sludge can exceed the permissible values for spreading sewage sludge on arable land. Sanitation with 0.6% urea for three months was shown to give acceptable hygiene quality for use of the three-chamber septic tank sludge in energy crops. The concentrations of organic environmental pollutants were well below the permissible values for sewage sludge. The next phase of the project will examine: a)The efficacy of sanitation at different doses of urea. b)Permissible hygiene values for spreading three-chamber septic tank sludge in growing energy grass. c)The potential of energy grasses for production of bioethanol and biogas at different harvesting times. d)The potential of energy grasses as a solid fuel at different harvesting times. e)The fertiliser efficiency and energy balance for energy grass. f)The incidence of metal and organic pollutant accumulation in energy grass fields.
|
|
| 5. |
- Johansson, Christina, et al.
(författare)
-
Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En slutsats som dragits inom projektet är att själva kretsloppet för växtnäringsinnehållet i trekammarbrunnsslam inte är den viktigaste frågan ur hållbarhetssynpunkt vid odling av energigräs, eftersom återföringen av växtnäring med trekammarbrunnsslam, främst fosfor och kalium, är mycket begränsad. I stället är själva nyttjandet av energigräset som råvara för produktion av förnybara drivmedel mycket viktigare ur hållbarhetssynpunkt. Hållbarheten i systemet ligger i att energigräset kan omvandlas till förnybara drivmedel, såsom biogas och bioetanol, vilka ersätter bensin och diesel, som har en mycket stor klimatpåverkan. Enligt litteraturuppgifter ger en vallgröda på ca 9 ton torrsubstans (ts) per ha och år, en reduktion av växthusgasemissioner med ca 6 ton CO2-ekv. per hektar och år, under förutsättning att fordonsgas i form av metan produceras av vallgrödan och biogödseln, som kvarstår efter rötningen av vallgrödan, ersätter mineralgödsel på produktiv åkermark. Inom projektet har vi uppnått skördar på 5 - 15 ton ts per ha och år beroende på odlingslokal och vilket energigräs som odlats, om gräset varit gödslat eller ogödslat samt om baljväxter ingått i ”biogasvallen”. Skördenivåer i detta intervall tyder på att man kan uppnå ett hållbart system för produktion av biogas baserat på energigräs, enligt EU:s nuvarande hållbarhetskriterier (en CO2-reduktion på minst 35 %) för förnybara drivmedel, oberoende om gräset gödslas med trekammarbrunnsslam eller ej. Särskilt stor klimatnytta uppnås vid användning av biogasvallar som innehåller både gräs och baljväxter, eftersom dessa ger hög biomassaavkastning helt utan kvävegödsling. Biogaspotentialen hos de energigräs och biogasvallar som studerats i projektet ligger normalt i intervallet 250 – 350 l CH4 per kg VS, beroende på skördetidpunkt och förbehandlingsmetod. Att använda energiåkrar för odling av fleråriga energigräs där biomassan används för produktion av biogas, bioetanol eller fastbränsle innebär flera miljövinster, mest påtagligt genom minskad klimatpåverkan, eftersom fossil energi ersätts, men även genom att fleråriga grödor har lägre behov av insatser i form av jordbearbetning och ogräsbekämpning och lagrar in mer kol i rötterna och marken än ettåriga grödor. Ytterligare miljövinster kan erhållas om biomassa skördas på ogödslade energiåkrar nära känsliga vattenmiljöer, eftersom man då kan transportera bort växtnäring till produktiv åkermark, som annars skulle kunna orsaka övergödning. Vid användning av energigräs som biogassubstrat kan biogödseln, som blir kvar efter rötningen, användas som ett värdefullt gödselmedel inom ekologisk eller konventionell odling. Biogödseln innehåller lättillgänglig växtnäring och om den används för gödsling av livsmedelsgrödor på åkermark sker en stor miljövinst genom ersättning av mineralgödsel. För att trekammarbrunnsslam skall kunna användas som ett gödselmedel till energigräs så krävs det en hygienisering genom t.ex. tillsats av minst 0,6 % urea och lagring i minst 3 månader. Hygienisering med urea medför dock att trekammarbrunnsslammet får ett relativt högt kväveinnehåll i jämförelse med andra viktiga växtnäringsämnen, såsom fosfor och kalium. Detta innebär att fosfor och kalium måste tillföras med andra gödselmedel för att energiåkern inte skall lida brist på dessa växtnäringsämnen på längre sikt. Tillförseln av tungmetaller med det hygieniserade trekammarbrunnsslammet till energiåkern bedöms vara något större jämfört med om källsorterat klosettvatten eller nötflytgödsel används som gödselmedel till energigräsen. Halterna av miljöstörande organiska ämnena i trekammarbrunnsslam ligger dock långt under riktvärdena för avloppsslam enligt slamöverenskommelsen. Allt detta visar att hygieniserat trekammarbrunnsslam kan användas som en växtnäringsresurs vid odling av energigräs eller biogasvallar på energiåkrar, men att hygieniserat klosettvatten skulle vara ett väl så bra alternativ.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Prade, Thomas, et al.
(författare)
-
Vall och helsäd som biogassubstrat : utvärdering av skördetidpunktens och snittlängdens påverkan på energiutbytet och substratkostnaden
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vall samt råg och vete skördad som helsäd används idag som biogasråvara i Sverige. Tidigare studier har visat att metanpotentialen, energiutbytet och även substratkostnaderna skiljer sig beroende på när grödorna skördas samt hur fint materialet hackas. Målet med detta projekt var därför att undersöka hur vall och helsäd effektivare kan utnyttjas som biogassubstrat genom att optimera skördetidpunkt och snittlängd. Andra forskningsfrågor var hur biomassaavkastning i fält samt snittlängdsinställningar hos exakthacken påverkar dieselförbrukning och skörde¬kapacitet vid skörd av vall och helsäd. Med hjälp av dynamiska skörde- och transportlogistikmodeller som, baserat på uppgifter om dieselförbrukning och tidsåtgång från ett skördeexperiment, gav dieselförbrukning och skörde¬kapacitet vid olika snittlängdsinställningar, skördetidpunkter och val av grödor. Resultaten visade att när snittlängden ökade från 3,5 till 9 mm, minskade diesel- och tids-åtgången med 17 respektive 33 %. Snittlängdställningar påverkar även metanpotentialen som bestämdes i labbtest. Sambandet är dock mer komplext än tidigare väntat. I våra studier har det visat sig att det inte alltid är lönt att hacka fint – tvärtom kan det både leda till minskat energiutbyte och kosta mer. För vall och vete ledde en finare hackning (4 istället för 12 mm) till att metanpotentialen minskade med 9 respektive 13 %, medan den ökade med 12 % när råg hackades finare. Det behövs fler detaljstudier som undersöker mekanismerna bakom de resultat som presenterats här samt sätter det i samband med skördetidpunkten, t.ex. med grödans mognadsgrad och TS-halt som faktorer. Potentiella energivinster och substratkostnader beräknades med hjälp av livscykelmetodologi. Energivinsten för råg och vete var mycket hög, 36 respektive 33 MWh/ha. Detta motsvarar en energiuppväxling på drygt 5 gånger den insatta energin. Energivinsten från vall blev 24 % lägre än för råg, 28 MWh/ha. Detta baserades på de skördenivåer för vall, råg och vete på 12,2, 12,1 och 12,1 ton torrsubstans per hektar och år, vilka mättes i fältexperiment. Siffrorna har justerats för förluster vid skörd, transport och lagring, som också mättes i projektet. Energivinsten för råg och vete kan vara ännu större, eftersom andra studier, som gjorts i samarbete mellan SB3 och SLU Alnarp, har visat att skördeökningar på 25-30 % är möjliga. Däremot förväntas biomassaavkastningen av vall inte utvecklas på samma sätt, tvärtom, så visar tidigare studier att andra årets skördar av vall kan vara upp till 30 % lägre än första årets. De undersökta biogassubstraten hade lägre kostnader än betalningsförmågan från en potentiell biogasanläggning. Under de bästa förutsättningarna hade råg och vete de lägsta total-kostnaderna (514 respektive 521 kr/MWh) för produktion av fordonsgas. Fordonsgas från vall i 3-skördesystem hamnade ca 10 % högre, på 570 kr/MWh. Vallens funktion som avbrottsgröda och dess goda egenskaper vad gäller markkolsuppbyggnad bidrar med att koldioxid binds i marken samtidigt som markens bördighet höjs potentiellt. Dessutom kommer fordonsbränsle producerad av vall förmodligen att räknas som andra generationens avancerade biobränslen, som är berättigat till skattereduktion, samt vars produktion, enligt EU-regler under förhandling 2015, får räknas dubbelt i den nationella statistiken för produktion av förnybar energi.
|
|
| 9. |
- Prade, Thomas, et al.
(författare)
-
Vall som biogassubstrat : utvärdering av skördesystemets och odlingsintensitetens påverkan på biogasutbytet
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett fältförsök på marginalmark odlades och skördades olika vallblandningar som biogassubstrat. Syftet med studien var att (a) undersöka biomassa- och metanavkastningen för de olika vallblandningarna och (b) analysera spridningen av metanpotentialbestämningarnas resultat för att undersöka möjligheter till minskning av analyskostnaderna genom annan provtagnings- och provberedningsstrategi. En gödslad kommersiell vall gav med 8,1 ton ts/ha den högsta biomassaavkastningen vid två skördar per år. Vid bara en skörd per år var det den gödslade kommersiella vallen och den befintliga vegetationen som gav högst biomassaavkastning. Metanpotentialsskillnaderna mellan vallblandningarna var ganska små vid samma skördetidpunkt. Däremot ökar den specifika metanpotentialen (liter metan per kg VS) med två skördar per år. Beräkningarna visade att antalet analyser för metanpotentialbestämningen kan reduceras betydligt när samlingsprover används i analyserna. På detta sätt minskar man variationen inom leden, vilket bidrar till att skillnader mellan olika behandlingar enklare kan upptäckas.
|
|
| 10. |
- Svensson, Sven-Erik, et al.
(författare)
-
Förstudie – halmaska i ett kretslopp
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report aims at presenting the basis for recycling ash from energy crops, primarily straw ash, to the agricultural soil from which the biomass has been harvested. The Danish experience with recycling ash is reviewed and the composition of ash with respect to nutrients and trace elements is reviewed. A balance is computed and recommendations for methods to recycle straw ash in Sweden are given.
|
|
