| 1. |
- Alirani, Gertrud, 1976-
(författare)
-
Miljöintegrering i praktisk tillämpning : En policystudie av två lokala stadsutvecklingsprocesser
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dealing with environmental problems has become one of the most challenging political issues of our time. Since the Brundtland report in 1987, environmental policy integration (EPI) that is, the mainstreaming of environmental issues in all policy sectors has emerged as a viable policy solution. This has meant that responsibility for implementing environmental policy rests to a large extent on local authorities where environmental problems with both local and global consequences are expected to be handled. However, there is still a disagreement on what EPI means in day-to-day decision making. With a theoretical framework drawing from theory on policy change, policy entrepreneurship and the neoinstitutional “logic of appropriateness” the aim of this dissertation is to analyze how the integration of environmental considerations manifests itself in local policy processes, highlighting what factors foster or hinder EPI. To reach this aim, I have followed two urban development processes in Kristianstad. This research offers insights on how EPI varies through the policy process and how focus is placed mainly on certain environmental issues and chiefly defined as of local importance. My study suggest that arenas for coordination are critical to overcoming the perceived “gap” between EPI on a strategic level and its implementation. This can help to clarify responsibility allocation among bureaucrats and their leeway for interpretation when new issues comes up continuously during the processes and affect the conditions for EPI. Furthermore, the dissertation gives insights on how acting “entrepreneurially” can enable an environmental issue to be included and given priority. This can also be a barrier if the ones acting entrepreneurially are not part of the entire process because the issue might receive less attention. In addition, if too much attention is given to one issue it might overshadow other environmental issues. Conversely, acting according to “the logic of appropriateness” can enable EPI by enhancing a more all-encompassing perspective on environmental considerations and also function as a cautious approach to radical change by preventing measures taken in absence of democratic legitimacy. By using the two theoretical perspectives, “entrepreneurial” and “appropriate” agency, this dissertation offers important insights into how different ways of acting interact and affect EPI and its outcome.
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Erik, et al.
(författare)
-
The living standards of the labouring classes in Sweden, 1750–1900: Evidence from rural probate inventories
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper presents new estimates of the living standards among the rural labouring classes in Sweden from 1750 to 1900. Starting with a database of more than 1,000 probate inventories of rural landless and semi-landless people from the benchmark years 1750, 1800, 1850 and 1900, we study the development for crofters in particular. We measure their assets and debts in great detail, mapping the development of material living standards over time. We show that the typically used real wage approach to living standards gives only a partial impression of the development of proletarian living standards. Above all, the decline of Swedish living standards from 1750 to 1800 is overestimated because of overreliance on grain prices for the CPI. We show the advantages of using probate inventories for studying living standards, since they give a composite estimate of households’ material conditions, no matter what combinations of wage-labour, subsistence work and by-employment are used. This has relevance not only for Sweden, but for studies of historical living standards in general.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Fallgren, Mikael, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2021
-
Ingår i: Cellular V2X for Connected Automated Driving. - : Wiley. ; , s. 1-20
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter presents a brief background and motivation for cellular vehicle-to-everything (C-V2X), connected automated driving (CAD), and connected road user (CRU) services, including key technical terminology. Although sensor technologies have been and are used for ITS services, performance is severely degraded in non-line-of-sight (NLOS) situations and certain weather conditions. Hence, radio technologies are considered a crucial enabler for ITS, with a special focus on CAD. The chapter describes the ambitions of the telecommunication and automotive industries for a joint roadmap for CAD. It then goes into more detail about communication technologies for CAD and the standardization organizations. The chapter also provides an overview of the key concepts discussed in this book. The book describes the ecosystem around CAD, including business aspects and standardization as well as technical solutions enabling successful delivery of such systems from a communication perspective.
|
|
| 5. |
- Hansson, David, et al.
(författare)
-
Etableringstidpunktens inverkan på sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper, markkolsbidrag och potential som biogasråvara – fältförsök Norra Åsum 2018
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2018 genomfördes ett fältförsök för att studera etableringstidpunktens inverkan på sommarmellangrödorsogräsbekämpande egenskaper, dess markkolsbidrag och dess potential sombiogasråvara. Mellangrödorna odlades i renbestånd (bovete, honungsört, hampa, oljerättika) och isamodling med de kvävefixerande mellangrödorna luddvicker alt. doftklöver (persisk klöver).Mellangrödorna såddes vid tre tidpunkter 9 juli, 27 juli och 28 augusti. Mellangrödorna i renbeståndvar ogödslade resp. gödslade med 40 kg ammoniumkväve per ha, i form av biogasgödsel. Försöksledenmed de kvävefixerande mellangrödorna i samodling gödslades inte.I försöket fanns 12 led med mellangrödor och dessa var upprepade i tre block. Försöket var placeratpå en lätt sandjord på Norra Åsum, vid Kristianstad i nordöstra Skåne, med en förfrukt av havre,antingen som helsäd eller som tröskad spannmålskärna, beroende på havrens skördedatum, införsådden av mellangrödorna.Sommarmellangrödornas effekt på fröogräsMellangrödorna som såddes den 9 juli resp. den 27 juli hade bra ogräskonkurrerande egenskaper,förutom honungsörten. En möjlig förklaring till honungsörtens dåliga utveckling och svagaogräskonkurrerande förmåga, vid dessa såtidpunkter var den varma sommaren 2018, som troligenresulterade i groningsvila hos honungsörten. Mängden ogräs var relativ hög i de mellangrödor sometablerades den 28 augusti, speciellt i de gödslade leden med mellangrödor.I de mellangrödor som var ogödslade var ogräsets marktäckningsgrad lägre, d.v.s. både i renbeståndoch i de mellangrödor som samodlades med de kvävefixerande mellangrödorna. Ogräsens vikt (ts)reduceras radikalt av mellangrödorna. Ogräsvikten var 83 till 97 % lägre för ogödslade mellangrödor irenbestånd, sådda 9 juli resp. 27 juli, jämfört med den ogödslade kontrollen utan mellangrödor.Gödsling ökar markens produktionsförmåga av både mellangröda och ogräs. I försöket resulterade 40kg ammoniumkväve per ha, i form av biogödsel, i en större biomassa av ogräs, trots att mellangrödansbladyteindex (LAI) ökade med ca 55 % och därmed även mellangrödans beskuggningsgrad av markoch lågväxande ogräs.Gödslingen gav en ökad höjdtillväxt hos sommarmellangrödorna. För mellangrödor sådda den 9 julivar höjdtillväxten störst i framför allt hampa och oljerättika. Höjdtillväxten efter gödsling vargenerellt inte lika stor i mellangrödor sådda den 27 juli resp. 28 augusti.Baserat på detta försök under 2018 och tidigare försök med sommarmellangrödor som genomförts vidInstitutionen för biosystem och teknologi, kan vi ge följande preliminära rekommendationer rörandesommarmellangrödors ogräskonkurrerande förmåga:1) Vid sen sådd av mellangrödor, i slutet av augusti, så ger honungsört och oljerättika en braeffekt mot fröogräs, även om dessa mellangrödors biomassaproduktion blir relativt låg.2) Vid tidig sådd, dvs fram till början av augusti, så ger mellangrödorna bovete, honungsört,hampa och oljerättika en bra effekt mot fröogräs.3) Effekten förstärks när mellangrödorna är ogödslade och samodlade med kvävefixerandemellangrödor som doftklöver och luddvicker. Denna effekt var inte lika tydlig vid sådd islutet av augusti.4) Gödsling med 40 kg ammoniumkväve per hektar, i form av biogasgödsel, leder inte till bättreeffekt mot ogräsen, även om mellangrödan tillväxer bättre och ger bättre beskuggning avogräsen.5) När mellangrödorna såddes vid höga jordtemperaturer under 2018, verkade det som atthonungsört gick i groningsvila, vilket resulterade i sämre etablering och fördröjd tillväxt.De andra mellangrödorna verkade klara de höga jordtemperaturerna bättre.6) Skall sommarmellangrödor etableras vid höga jordtemperaturer föreslår vi en blandning avmellangrödor bestående av honungsört, bovete och någon kvävefixerande gröda t.ex.doftklöver eller alexandrinerklöver. Denna blandning bör även fungera vid sen sådd, i slutetav augusti. I de fall bovetet skulle frysa bort tidigt på hösten, så kommer de andra grödorna,som är något mer köldtåliga, att kunna växa vidare.7) I de fall man inte vill ha oljerättika i växtföljden, så finns det ur ogrässynpunkt flera braalternativ, bland annat honungsört i renbestånd, eller honungsört i samodling med andramellangrödor, t.ex. blodklöver eller någon annan kvävefixerande gröda.8) Inför sådd av mellangrödor. Genomför 1-2 falska såbäddar, max 3-5 cm djupt, efter skördenav huvudgrödan, för att bekämpa fröogräs, t.ex. sent groende ogräs såsom nattskatta.9) Om sådden av mellangrödorna fördröjs av de falska såbäddarna, så kan det leda till en sämrebiomassaproduktion, men man får ändå en bra effekt på ogräsen från mellangrödornahonungsört och oljerättika, både i renbestånd eller samodlade med någon baljväxt.Sommarmellangrödornas markkolsbidragGödslade icke kvävefixerande mellangrödor gav 64 % mer markkolsuppbyggnad jämfört med när devar ogödslade, men bara 10 % mer markkolsbidrag jämfört med när de samodlades med en baljväxt.Detta innebär att icke kvävefixerande mellangrödor i samodling med baljväxter kan vara ett mycketintressant alternativ när det gäller att odla mellangrödor utan gödsling.Ogödslat är ett krav för att kunna erhålla stöd för odling av mellangrödor på Ekologiska fokusarealer,enlig gällande regelverk 2020. Baljväxten behövde i de flesta fall betydligt längre tid för att etablerasig och bidrog i mycket liten omfattning till markkolsuppbyggnaden kort tid efter etableringen. För demellangrödor som mognar tidigt och därmed vissnar ner, så blev samodling med baljväxter ettkomplement som kunde bromsa eller vända minskningen i biomassaavkastningen och slutligen ökamarkkolseffekten.För att uppnå en bra markkolseffekt kan vi rekommendera att:1) Etablera mellangrödan så tidigt som möjligt.2) Vid etablering i senare halvan av augusti välja en mellangröda som etablerar sig snabbt (t.ex.bovete) eller en mellangröda som har bra tillväxt långt in i hösten t.ex. oljerättika ochhonungsört.3) Gödsla honungsört respektive hampa om sådden sker i slutet av augusti. De kan då bidra tillmarkkolsuppbyggnaden om de får växa hela hösten, fram till mitten av november, specielltom de plöjs ner utan skörd. Då bidrar de med 80-135 kg stabilt kol per hektar. Honungsörtenoch hampan är ändå ej skördbara i mitten av november, vid sådd i slutet av augusti ur ettekonomiskt perspektiv. I detta försök, under 2018, var deras biomassaproduktion endast 1-1,2ton ts per hektar i mitten av november.4) Samodla icke kvävefixerande mellangrödor med en baljväxt om du vill kompensera för tidigtmognande mellangrödor, t.ex. bovete, som kan samodlas med doftklöver. Eller om du önskaren stark biomassaproduktion, men vill undvika att gödsla mellangrödan, t.ex. hampa elleroljerättika i kombination med luddvicker.Sommarmellangrödornas biomassaproduktion och potential som biogassubstratVår studie visar att flera av mellangrödorna genererar stora mängder skördbar biomassa, mellan 3 och12 ton torrsubstans (ts) per hektar, när de är ogödslade och samodlade med baljväxter, alternativtodlade i renbestånd och gödslade. Detta gäller under förutsättning att de är sådda före den 1 augustioch skördade från mitten av september till mitten av november. Enligt Molinuevo-Salces m. fl.(2013a) som gjort studier på mellangrödor som biogasråvara, så visar deras ekonomiska beräkningaratt mellangrödor kan användas om skördarna överstiger 1,8 till 2,7 ton ts per hektar. I medeltal skullemetanproduktion från sommarmellangrödorna i vår studie bli 770 m³ metan per hektar, motsvarandeenergiinnehållet i 770 liter dieselolja, när mellangrödorna skördas med ca 10 cm stubbhöjd.Vid sådd före 1 augusti så gav oljerättika och hampa i snitt ca 7 ton ts per hektar, när de var ogödsladeoch samodlade med luddvicker, alternativt odlade i renbestånd och gödslade, om de skördades imitten av oktober eller i mitten av november. En biomassaskörd på 7 ton ts genererar ca 2100 m³metan, motsvarande 2100 liter diesel.Mellangrödorna lagrar stora mängder kväve i den ovanjordiska biomassan, ca 130 respektive 50 kgkväve per hektar, för mellangrödor som etablerades den 9 respektive den 27 juli 2018. Av dennakvävemängd bortförs ca 110 respektive ca 40 kg kväve per hektar med biogasråvaran, när stubbhöjdenär ca 10 cm. I princip kan hela denna kväveängd återföras till nästa huvudgröda följande vårsom biogödsel.Skördar man inte mellangrödan går man miste om möjligheten att producera biogas. Vidare är riskenöverhängande att biomassans stora kväveinnehåll mineraliseras under höst och vinter, och atthuvuddelen av detta kväve läcker ut till vattendrag eller atmosfären. Enligt Blanco-Canqui m. fl.(2015) och Blanco-Canqui m. fl. (2020), så ökar eller så är nästa huvudgrödas skördenivå opåverkad,efter att en mellangröda skördats.Vidare menar de att skörd av mellangrödor, som foder eller för produktion av biodrivmedel, kan varaviktiga incitament för att odla mellangrödor i större omfattning, för att på så sätt erhålla nyaekosystemtjänster från odlingssystemet. De menar att det räcker att lämna rötterna och 7,5-10 cmstubb vid skörden av mellangrödan för att bibehålla markens bördighet.Vår studie anger, i en översiktlig kolbalansberäkning, att det ur växthusgas-synpunkt är ca 2,5 ggrbättre att skörda en mellangröda, i form av ogödslad oljerättika i samodling med luddvicker, för attproducera fordonsgas och biogasgödsel, jämfört med att plöja ner hela mellangrödan på hösten, för attmaximera markkolsinlagringen.
|
|
| 6. |
- Johansson, Michael, et al.
(författare)
-
Biogaspotential från urbana gräsytor – Förstudie med Helsingborgs stad som case
- 2020. - 2020:10
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är en förstudie avseende potential för biogasproduktion i Helsingborg,baserad på vegetation från urbana gräsytor. Rapporten fokuserar på frågor rörande tekniska aspekter på hela kedjan, dvs. från skörd av stadsgräs till leverans av vegetationen till en biogasanläggning. Rapporten innefattar även stad-landperspektivet, och värdet av biogödseln, samt olika nyttor för urbana gräsytor genom bland annat ökad biologisk mångfald, etc.Bakgrunden till förstudien är bland annat Helsingborgs Stads miljöstrategiskaarbete med kommunala strategi- och policydokument, och där bland annatöversiktsplaner enligt Plan- och bygglagen (PBL) bör sträva efter att uppnå hållbarutveckling. I förstudien diskuteras bland annat: Teknik och logistik - skörd och leverans av stadsgräs tillbiogasanläggningar för minsta möjliga miljöpåverkan vid insamling,eventuell mellanlagring och transport Biogödselns relevans för lokal växtnäringsförsörjning, markförbättring ochkolinlagring Ekosystemtjänster vid nyttjande av stadsgräs från urbana områden Olika biogasanläggningars krav för mottagning av stadsgräs, i våtrespektivei torrrötningsanläggningar Möjligheter att i torrötningsanläggningar röta stadsgräs med rejekt frånkällsorterat matavfall Stadens klimat- och miljömål samt efterfrågan på biogas.Eftersom förstudien är av tvärvetenskaplig karaktär har olika metoder använts förinsamling av det empiriska materialet. Metoder som tillämpats i förstudien är blandannat studiebesök och intervjuer, samt genomförande av en workshop medämnesrelevanta aktörer. Helsingborg har under projekttiden agerat som lokalfallstudie. Studien visar sammanfattningsvis på: Potential – Helsingborgs stads långgräs från 370 hektar grönytor kan förse250 gasbilar med drivmedel motsvarande årlig körsträcka på ca 1500 mil.Studien visar på att med fler källor av urban grön biomassa skullepotentialen kunna tredubblas, t.ex. från våtmarksslåtter, golfbanor medmera. Vi kan utifrån dessa förutsättningar driva 5-7 gånger fler gasbilar ihela Skåne, dvs. ca 1500 bilar Förutsättningar – Samverkan och kunskapshöjande åtgärder är viktigt föratt skapa lokalt baserade cirkulära resursflöden. Klimat- och miljömålengör att Sverige behöver satsa betydligt mer på lokalt producerad biogas.För att komma vidare i denna strävan är det viktigt att utgå frånbiogasanläggningarnas mottagningskrav. Den kanske största utmaningensom påträffades i studien var att systemet anpassades från merkravspecifika förutsättningar ställda från just biogasanläggningarna Värde och nytta – Förutom att grön biomassa baserat på långgräs frånurbana grönytor ger biogasdrivmedel och biogödsel så skapas många andraekosystemtjänstbaserade nyttor för en lokal hållbar samhällsplanering.Sammanfattning
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Kylén, Erik, et al.
(författare)
-
Development of an Animated Video for Pre- and Postoperative Learning for Osteoarthritis Patients
- 2020
-
Ingår i: Education and New Developments 2020. - Lisboa, Portugal. - 9789895481521 ; , s. 428-432
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Osteoarthritis (OA) is a condition in the joint that is developing for a long time and hit first and mainlyarticular cartilage, and it is a long-term chronic disease characterized by deterioration. In the final stage itis affected all the tissues of the joints such as bones, ligaments, arthritis, joint fluid and muscles, whichresults in bones rubbing together and creating stiffness, pain, and impaired movement. This disease canaffect the joints in the knees, hands, feet, spine and shoulder. OA is the single most common cause ofdisability in older adults worldwide. Patients need to receive detailed information about the disability,learn about their disease, its treatment and how to follow recommendations both before and after thesurgery. As hospital stays are shortening the need of information is increasing, as the patients need toprepare themselves at home before the operation, as well as take care of their rehabilitation when they arecoming home, discharged from hospital. In this paper we present a case study about the development of aweb-based animated video that was developed to support the learning for patients with OA, using adesign science research approach. DSR is an iterative process that include three iterative research cycles.The relevance cycle provided the requirements for the application from the very beginning. The relevancecycle, the rigor cycle and the design cycle were conducted iteratively, and have generated designalternatives that have been evaluated in discussions with OA surgery physicians, as representatives fromthe application domain.
|
|
| 9. |
- Prade, Thomas, et al.
(författare)
-
Implementation models for bio-based value chains in the South Baltic Region
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The regulatory, financial and technological difference between countries in the South Baltic Area calls for cross-border initiatives supporting knowledge transfer related to the development of a sustainable bioeconomy. This entails generic models on how to implement green technologies based on case-specific knowledge or operational settings. Such models can be used as a starting point for transposing technologies into new regional, national or international settings in the SBA.The aim of this report is to introduce four cross-border implementation models within the agricultural and agro-industrial sectors. The models show how bioeconomy concepts developed in the BioBIGG project can be transferred from one SME to another, and likewise from one region to another. The selected concepts have been chosen by the project partners based on conducted pre-feasibility assessments, innovation programs and business cases (for more information visit the BioBIGG homepage: https://biobigg.ruc.dk)
|
|
| 10. |
|
|
