SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Svensson J) ;lar1:(naturvardsverket)"

Sökning: WFRF:(Svensson J) > Naturvårdsverket

  • Resultat 1-4 av 4
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Glimskär, A., et al. (författare)
  • Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2008
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Detta uppdrag är ett led i arbetet med att få fram tillförlitliga data om tillstånd och förändringar i kvalitet och hävd hos ängs- och betesmarker i det svenska odlingslandskapet. Ett av de kvantitativa delmålen för det nationella miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap” lyder: ”Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökas med minst 5 000 hektar, och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna ska utökas med minst 13 000 hektar till år 2010” (Miljödepartementet 2001). Detta projekt fokuserar således på naturvärdena, men kan också fungera som ett komplement till miljöstödsstatistiken vad gäller arealer av olika ängs- och betesmarkstyper.Som ett underlag används resultat från Ängs- och betesmarksinventeringen (Ä&B; Jordbruksverket 2005a, b) som genomfördes av Jordbruksverket i samarbete med länsstyrelserna under perioden 2002-2004 och har resulterat i en databas med avgränsning och beskrivning för huvuddelen av Sveriges skyddsvärda slåtter- och betesmarker, den så kallade TUVA-databasen.
  •  
3.
  •  
4.
  • Raymond, C, et al. (författare)
  • Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Gotlands kustområden, 2018-2019
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna rapport redovisar resultaten av 2018-2019 års undersökning av mjukbottenfaunan inom det nya nationellt-regionalt samordnade programmet i Gotlands län. Programmet undersöker långsiktiga och storskaliga förändringar av referensområden i Egentliga Östersjön som en effekt av främst övergödning och syrebrist i bottenvattnet samt följer den biologiska mångfalden. I det nya programmet (sedan 2016) provtas dels det nationella klustret NAT När öster om Gotland, dels tre regionala kluster (Slite, Klintehamn och Fårösund). I det nya stationsnätet har fem stationer från det tidigare klustret REG När ersatt fem tidigare provtagna stationer i klustret NAT När. Alla stationerna är provtagna sedan 2007, men data från NAT När i det nya programmet är pga denna förändring av stationer inte jämförbara med dem i rapporterna innan 2016. De aktuella regionala klustren vid Slite, Klintehamn och Fårösund har tidigare undersökts under 2006, 2008, 2011 och 2014. För dessa områden utgörs den största förändringen i det nya programmet av att de provtas vartannat år, dvs med en högre provtagningsfrekvens, och att sex stationer provtas i varje kluster istället för tidigare fem. Det primära syftet med undersökningen är att enligt EU:s vattendirektiv bedöma miljöstatus. Detta sker med hjälp av Benthic Quality Index (BQI) som baseras på makrofaunans sammansättning. De årligen besökta stationerna som ingår i det nya klustret NAT När har uppvisat god status årligen sedan 2007. Även områdena utanför Slite och Klintehamn har uppvisat god status vid alla undersökningstillfällen. I området Fårösund däremot har status varierat; måttlig 2006, god 2008, otillfredsställande 2011, god 2014 samt slutligen åter måttlig status 2017 och 2019. 
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-4 av 4

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy