| 1. |
- Bergström, Erik, 1976-, et al.
(författare)
-
Erfarenheter, lärdomar och effekter med gränsöverskridande arbete för utbytesstudier
- 2018
-
Ingår i: NU2018 - Det akademiska lärarskapet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I Högskolan i Skövdes (HS) nuvarande utvecklingsplan beskrivs att samtliga utbildningsprogram som ges vid lärosätet skall erbjuda möjligheter till studier utomlands. Som en konsekvens har en strategisk satsning för att stimulera en ökad mobilitet vid HS initierats genom att Institutionen för informationsteknologi (IIT) tillsammans med verksamhetsstödet har deltagit i ett UHR-projekt med fokus på vägledningsprocessen i samband med mobilitet.Projektet har pågått under 18 månader och ett 10-tal deltagare som representerar de flesta roller som är involverade i internationaliseringsarbetet på IIT och verksamhetsstödet har ingått. Projektet har bedrivits främst som en serie av workshoppar där parallell datainsamling har skett med hjälp av intervjuer och enkätstudier.I detta bidrag vill vi visa några av de mål som projektet fokuserat på samt syftet med dessa. Projektet har haft följande mål:Identifiera minst tre partnerlärosäten som passar varje utbildningsprogram - Målet syftar till att kartlägga både existerande och nya partnerlärosäte för att på så sätt sänka tröskeln för studenter som är intresserade av utbyte, men som har svårt att hitta lämpliga alternativ.Tydliggöra roll- och ansvarsfördelning i mobilitetsprocessen - Detta mål syftar till att utforma processbeskrivningar för att tydliggöra roll- och ansvarsfördelning kring utresandeprocessen för programansvarig, ämnesföreträdare, internationell koordinator, studie- och karriärvägledaren, studenten och partnerlärosätet. Även kommunikationsaspekter och studentperspektiv beaktas i detta mål.Skapa adekvat vägledning och informationsinsatser gentemot studenterna - Syftet med målet är att utveckla, strukturera och systematisera informationsvägar och kommunikation mellan vägledning, programansvarig, partnerlärosäte och studenter.Identifiera och utvärdera nyckelfaktorerna för att förbättra stödet till studenterna, undanröja hinder i mobilitetsprocessen samt underlätta programansvarigas och studie- och karriärvägledarnas arbete med utresande studenter - Målet är att identifiera och utvärdera nyckelfaktorer som hindrar mobilitet som kan spridas internt på HS samt externt för att i förlängningen öka mobiliteten bland Sveriges studenter.Se till att samtliga kandidatprogram på IIT har en termin avsatt för utlandsstudier och undanröja de hinder som finns i befintliga programstrukturer - Syftet är att göra det enklare för studenter att under sin ordinarie studietid genomföra utbytesstudier utan att deras studier vid HS blir drabbade av förkunskapsstrukturer som hindrar fortsatta studier vid hemkomst.I studien inkludera de studenter som har varit intresserade eller sökt utbytesstudier men som inte kommit iväg på utbyte - Syftet är att skapa en god översikt över vilka skäl denna studentkategori har haft för att avstå utbytesstudier för att på så vis kunna förbättra existerande processer för utbytesstudier och därmed minimera risken att intresserade studenter väljer att avstå från utbytesstudier.Vid projektets avslut analyserades projektets direkta och indirekta interorganisatoriska effekter tillsammans med aktuell statistik för de studenter som under 2017 nominerats för utbytesstudier. En uppenbar effekt av projektets arbete är att antalet studenter som 2017 vid IIT nominerats för utbytesstudier ökat kraftigt. Likaså observeras ökade kunskaper om processen kring utbytesstudier och ett förbättrat studentperspektiv och bättre kunskaper om studenternas upplevelse av nomineringsprocessen.Under presentation vill vi visa upp fler detaljer från vår analys samt hur vi planerar att arbeta vidare med de resultat vi fått fram i projektet.
|
|
| 2. |
- Holgersson, Jesper, 1974-, et al.
(författare)
-
Analys av studenters upplevelse av hindrande faktorer för utbytesstudier
- 2018
-
Ingår i: NU2018 - Det akademiska lärarskapet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I Högskolan i Skövdes (HS) utvecklingsplan (Högskolan i Skövde, 2017) framhålls vikten av att samtliga utbildningsprogram skall erbjuda möjligheter till utbytesstudier. Historiskt sett har antalet utresande vid HS varit lågt samtidigt som fakta som belyser varför så är fallet främst har baserats på enskilda studenters upplevelser av nominerings- och antagningsprocesser. Dock saknas en mer enhetlig och generaliserbar vy av hur olika funktioner på HS rörande utbytesstudier upplevs, både av studenter som genomfört utbytesstudier samt av studenter som varit nominerade men valt att inte genomföra utbytesstudier.Den frågeställning som adresserats är: vilka hinder finns för studenter som vill genomföra utbytesstudier? Den metod som tillämpats är en enkät som skickats ut till samtliga studenter som varit nominerade för utbytesstudier under 2017. Enkäten har baserats på en Likert-skala (Bryman och Nilsson) som kombinerats med fritextsvar.Totalt har 20 studenter från olika utbildningsprogram besvarat enkäten. Studien visar att studenterna rent generellt är nöjda med HS administrativa funktioner vilket också är den kanal som oftast utnyttjas. Andra administrativa funktioner såsom programansvariga och ämnesföreträdare upplevs olika av studenterna beroende på vilket ämnesområde som berörs.Studenterna redovisar ett antal huvudsakliga skäl som hindrar eller försvårar utbytesstudier. 1) Det läggs ett alltför stort ansvar på studenten i att identifiera kurser som denne är behörig till och som inte överlappar med kurser som läses vid det egna lärosätet. Detta innefattar även val av kurser som skall motsvara obligatoriska kurser på hemmaplan som i sin tur ligger som förkunskapskrav för framtida kurser inom utbildning, såsom examensarbeten. 2) Avsaknad av utbytesavtal med specifika länder samt svårighet att identifiera avtal med lärosäten som matchar studentens utbildningsprofil vid det egna lärosätet upplevs likaså som ett hinder för flertalet studenter. 3) Vidare uppger studenterna att det i många fall är svårt att ta till sig information på olika lärosätens hemsidor för att identifiera passande kurser eftersom den information som finns att tillgå upplevs som mycket heterogen och därmed både svårtolkad och svårnavigerad. Detta kan jämföras mot hur svenska lärosäten publicerar information om kurser vilket av studenterna upplevs som mer enhetligt och standardiserat vilket i sin tur gör olika kurser enklare att jämföra.Något som efterfrågas av många studenter som varit nominerade för utbytesstudier men som i slutändan valt att inte resa är ”utbytesstudie-charter” där det finns färdiga kurspaket som är granskade och validerade av HS. Även önskemål om mer standardiserade paket för boende och andra praktiska frågor efterfrågas av studenterna.Den information som enkätstudien har lyft fram har i första hand visat på att HS administrativa funktioner för utbytesstudier fungerar tillfredställande. Likaså verifierar enkätstudien de hypoteser som funnits rörande hindrande faktorer för utbytesstudier i de flesta fall stämmer: osäkerhet kring val av kurser och en oro för hur utbytesstudier kommer att påverka framtida studier på hemmaplan är stora orosmoment som kan få studenter av avstå från utbytesstudier trots ett initialt intresse för sådana.ReferenserBryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.Högskolan i Skövde. (2017). Utvecklingsplan. Skövde.
|
|
| 3. |
- Kävrestad, Joakim, 1989-, et al.
(författare)
-
Formella processer för att underlätta studenters mobilitet
- 2018
-
Ingår i: NU2018 - Det akademiska lärarskapet.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Inom utbildningar som ger kandidatexamen inom teknik, naturvetenskap och data reser endast 3% av de examinerade studenterna på utbyte (Universitetskanslersämbetet, 2016), vilket är långt under EU:s mål på 20% (Universitets- och högskolerådet, 2018). På Högskolan i Skövde (HS) åkte dock bara 0,78% på utbyte under 2016. Som ett led i att öka studentmobiliteten har Institutionen för informationsteknologi (IIT) vid HS deltagit i UHR-projektet ”Det akademiska värdet av mobilitet” med fokus på studievägledning och IIT:s syfte har varit att identifiera hinder för utresande och förtydliga studentperspektivet i mobilitetsprocessen. Det är ett välkänt problem inom akademin att det finns ett gap mellan förvaltning och fakultet och att detta förhindrar mobilitet (Souto-Otero, Huisman, Beerkens, Wit, & Vujić, 2013). Ett av de stora hindren vid HS och som identifierades tidigt var att det från ett studentperspektiv var otydligt vem studenterna skulle vända sig till och hur studenternas process från mobilitetstanke till utresa gick till rent praktiskt. Ytterligare framkom att programansvarigs roll i mobilitetsprocessen var otydlig, samt att programansvariga hade bristande kunskap om interna kommunikationsvägar.För att bringa klarhet i detta tillsattes en grupp med representanter från programansvariga vid IIT, internationaliseringssamordnare, samt representanter från flera roller i HS förvaltning som är inblandade i mobilitetsprocessen. Projektgruppen fick som uppgift att etablera gemensamma processer för studentmobilitet från tre perspektiv: studentens, programansvarigas samt ett högskoleövergripande. Projektgruppen har även haft som målsättning att identifiera hinder i programstrukturer (exempelvis förkunskapshinder) samt identifiering av partnerlärosäten och hur kommunikationen med dessa partnerlärosäten skall ske i praktiken.Projektet har genomförts under totalt 18 månader, främst i form av workshoppar med fokus på modeller för att beskriva de processer som finns eller borde finnas i verksamheten. Totalt har 11 workshoppar genomförts och de framarbetade modellerna har även validerats av en utomstående modelleringsexpert. Under våren kommer även modellerna att presenteras för alla övriga institutioner vid HS i syfte att implementera arbetssättet högskoleövergripande. Ett direkt resultat av denna arbetsprocess är att olika nyckelaktörer upplever att ansvar och rollfördelning förtydligats vilket i sin tur medfört en upplevelse av betydligt kortare och mer effektiva kommunikationsvägar: alla vet vem som skall göra vad och när.Projektet har även resulterat i ett förbättrat studentperspektiv, vilket rent konkret innebär att studenter på ett betydligt mer lättillgängligt sätt kan få information om hur processen för utbytesstudier ser ut samt vart de kan vända sig med sina frågor. Samtidigt bidrar den interorganisatoriska samsynen över processen kring utbytesstudier till att risken för att studenter får felaktig information av berörda aktörer minimeras då rollfördelning och ansvarsområden förtydligats.Huruvida det går att fastställa ett orsakssamband till projektet är osäkert, men antalet studenter som nominerats för utbytesstudier har ökat kraftigt på IIT under 2017. Från projektstart är den totala ökningen 49% och innefattar flera utbildningsprogram som innan projektets genomförande haft inga eller få studenter som varit intresserade av utbytesstudier.På presentationen kommer vi att redovisa resultaten av projektet mer i detalj och även förevisa de tre generiska modellerna eftersom dessa kan användas av andra lärosäten som behöver klargöra roller, informationsflöden och processer kring mobilitet. ReferenserSouto-Otero, M., Huisman, J., Beerkens, M., Wit, H. d., & Vujić, S. (2013). Barriers to International Student Mobility:Evidence From the Erasmus Program. Educational Researcher, 42(2), 70-77. doi:10.3102/0013189x12466696Universitets- och högskolerådet. (2018). Eurostudent VI - studentmobilitet. Retrieved from https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/lika-mojligheter/eurostudent/eurostudent-vi-studentmobilitet-20180131.pdfUniversitetskanslersämbetet. (2016). Internationell studentmobilitet i högskolan 2015/16. Retrieved from http://www.uka.se/om-oss/publikationer--beslut/statistiska-meddelanden/statistiska-meddelanden/2016-12-08-internationell-studentmobilitet-i-hogskolan-2015-16.html
|
|
