| 1. |
|
|
| 2. |
- Allwood, Jens, 1947, et al.
(författare)
-
Språk och tanke
- 1977
-
Ingår i: Språk och socialisation symposiet, Graninge.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Utslagen fiskrekrytering och sviktande fiskbestånd i Kalmar läns kustvatten
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningar gjorda 1994-1997 i ett antal områden i Kalmarsund visade minskande bestånd av främst gädda och abborre samt en låg årsyngelproduktion vid jämförelse med tidigare studier. Observationerna stöddes av rapporter från fiskare och allmänhet och uppfattades så allvarliga, att ett tvåårigt forskningsprojekt beslutades genomföras för att dels dokumentera skadornas karaktär och geografiska utbredning, dels analyserade bakomliggande orsakerna. Projektet, som pågick under 1998-1999, omfattade ett flertal områden efter Kalmarsunds fastlandskust, ett område öster om Öland, samt några referensområden norr om sundet och ett söder därom. Inventerande provfisken och årsyngelundersökningar gjordes för att kartlägga fisksamhällets sammansättning och rekryteringen till de vuxna bestånden. Trålningar genomfördes under abborrens kläckningsperiod för att mäta tätheten av fisklarver samt undersöka deras överlevnad och tillväxt. I samband med detta gjordes insamlingar av djurplankton för att kartlägga larvernas födounderlag. Fält- och laboratorieexperiment genomfördes för att studera romutveckling, kläckning och larvöverlevnad hos gädda och abborre. Som stöd vid tolkningarna av resultaten inhämtades vattenkemiska data från den samordnade kustvattenkontrollen i Kalmar län.Tätheten av främst vuxen abborre men även gädda var mycket låg i området mellan Emån och Revsudden i sundets mitt och andelen gamla fiskar var stor. Även längre ner mot länsgränsen fanns tecken på att bestånden var negativt påverkade. På lokalen vid östra Öland var tätheterna likaså mycket låga. Inventeringen av årsyngel gav en ännu mer negativ bild. Bara ett fåtal yngel av abborre och gädda fångades i hela Kalmarsundsområdet. Även yngel av karpfiskar,strömming och stubbar förekom i lågatätheter. Något påverkade alltså fiskrekryteringen så negativt, att även de vuxna bestånden av flertalet arter reducerats. Det strandnära yngel- och småfisksamhället dominerades av spiggar, vilka förekom i högre tätheter än i referensområdena. Resultaten från de lokaler som besökts vid upprepade tillfällen visade att skadorna förvärrats med tiden.Vattenkemiska data visade, att högsalt- eller ammoniumhalt knappast kunde vara en tänkbar förklaring till den uteblivna rekryteringen. Ammoniumhalterna når inte skadliga nivåer i rekryteringsområdena, och salthalten har minskat i stället för ökat i kustområdet under de senaste 10 åren. Såväl fält- som laboratorieexperimenten gav resultat som talar emot en toxisk påverkan på föräldrafiskar eller ägg och larver. Befruktningsgrad, kläckning och larvöverlevnad vartill synes normala. Undersökning av snäckor från de områden där kläckningsförsök och rekryteringsstudier genomfördes, visade att det åtminstone detta år inte förekom larver eller cerkarier ögonsugmasken Diplostomum sp. under den känsliga period då fisklarver kan dödas av parasitangrepp. Eutrofiering har förts fram som en tänkbar orsak till den sviktande fiskrekryteringen. Närsaltsdata visar att området är övergött, och en förändrad kväve/fosforkvot antyder att primärproduktionen blivit alltmer kvävebegränsad under produktionsperioden senare år.Eutrofieringen yttrar sig som en ökning av primärproduktionen. Halterna klorofyll-a har tenderat att öka i de kustnära vattnen och bedöms som höga enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och Hav (1999). Under de senaste 4-5 åren har halterna emellertid sjunkit, vilket kan kopplas till ökat siktdjup. Utvecklingen indikerar att en större del av primärproduktionen under senare år sker i det bentiska växtsamhället. Denna utveckling ses inte i referensområdena. Även om en rik bottenvegetation normalt är positivt för fisk, kan alltför kraftig algpåväxt ha flera negativa effekter, t ex att leksubstraten försämras. En förskjutning av produktionen från pelagiska mikroalger till det bentiska systemet kan också innebära att fiskens födotillgång påverkas. Analyserna av zooplanktonproven visade tydliga avvikelser jämfört med referensmaterialen, såväl vad avser artsammansättning som täthet, och indikerar att födounderlaget försämrats för pelagiska fisklarver, t ex abborre, strömming och stubbar.Utsläppen från Mönsterås Bruk har också ansetts utgöra en möjlig förklaring. Om skadorna på fisk beror på eutrofiering, kan effekterna av brukets utsläpp ses som ett bidrag bland andra till den antropogena belastningen i området. Risken för att toxiska eller hormonellt störande ämnen i avloppsvattnet påverkat fisken måste enligt resultaten från fält och laboratorieexperimenten bedömas vara liten.Kalmarsund hyser landets tätaste skarvkolonier. Teoretiska beräkningar, baserat på uppskattningar av skarvbeståndets storlek, visar att dess konsumtion skulle kunna uppgå till den totala produktionen av stationär fisk i området vilket kan vara en viktig förklaring till de minskande tätheterna. Det finns dock observationer som talar mot skarven som den enda bakomliggande faktorn. Årsyngel utnyttjas normalt inte som föda av skarvarna, och rekryteringen försämrades inte bara för de stationära arterna abborre och gädda, utan även för stubbar och sillar vars vuxna bestånd inte påverkas lika starkt av skarv. Modellsimuleringar visar dock, att i dagens situation kan skarvpredationen effektivt motverka att bestånden återhämtar sig när, förhoppningsvis, rekryteringen åter börjar bli normal.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Dahlberg, Anders, et al.
(författare)
-
Den nya rödlistan har 746 svampar
- 2010
-
Ingår i: Svensk mykologisk tidskrift. - 1653-0357. ; 31:2, s. 37-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The new Red List that was recently presented by the Swedish Species Information Centre (Gärdenfors 2010) includes 746 species of fungi considered to be threatened. Compared to the previous Red List published in 2005, 36 species have been down-listed whereas 150 species have been added, thus the list has increased by 114. The changes are above all due to increased knowledge of taxonomy, ecology and distribution. In the present paper members of the Species Specialist Group for Fungi 2006-2010 summarize the background and results of the red-listing process and present the habitats in which the red-listed species occur.
|
|
| 7. |
- Dahlberg, Anders, et al.
(författare)
-
Svampar Fungi
- 2020
-
Ingår i: Rödlistade arter i Sverige 2020. - 9789187853548 ; , s. 67-88
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Eckeskog, Linn, 1984-
(författare)
-
Kommunikation i förskolan : förskollärares och barnskötares kommunikation med föräldrar i ett digitaliserat medielandskap
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this doctoral thesis is to study communication work among personnel in Swedish pre-schools, with a particular focus on mediated communication with parents. The purpose is also to analyse what roles are given to the professionals in this communication, to identify what subject positions are constructed and to identify how boundaries are managed within the communication practices.The primary theoretical framework of the thesis is social constructivism and symbolic interactionism. The pre-school organisation and identities are regarded as in a perpetual state of becoming and changes in the media landscape are viewed as rearranging the preconditions for communication practices. Technical innovations are regarded as social products at both ends. Results build upon observations in five pre-schools, interviews with 32 pre-school employees and multimodal analysis of communication material directed to parents. Additional interviews and document studies were conducted in the form of a case study, in order to gain knowledge of the implementation of a digital learning platform.The study shows that the communication environments differ between pre-schools, e.g. concerning how and which mediums are used. Several obstacles to communication are identified, of which many (but not all) are related to the socioeconomic status of parents. Within the mediated communication, pre-school personnel to some extent position themselves as experts concerning practical and pedagogical questions, whilst parents are positioned as actors in need of guidance. A major function of mediated communication is assigning parents’ responsibilities in relation to the pre-school, along with norms regarding what constitutes the “good” (pre-school) parent. Boundary work in relation to parents is conducted using different modalities, used for hedging but also for establishing professional positions. Digitalisation appears as a negative force when introduced top-down, without regards to the needs, previous practices and preconditions within a particular pre- school; but as a positive force when initiated by the professionals themselves and when responding to particular needs within specific pre-schools. As expectations on digitalisation in pre-schools increase, questions of preconditions and communication skills grow in prominence.Although expectations on pre-school professionals’ communication skills are high, communication with parents is not sufficiently acknowledged as part of the actual work in pre-schools. A sign of (and reasons for) the under prioritisation of communication work is the uneven and arbitrary preconditions for communicating, in the forms of relevant education, time and technical equipment. The lack of resources can be connected to three issues: A working environment issue (discrepancy between expectations and preconditions), a democratic issue (communication being random rather than planned/ considered) and a professional issue (multimodal communication not reflecting the professional identity that informants strive towards).Communication with parents (and surrounding society) needs to be acknowledged as part of the work in pre-school, and the personnel need to be given the necessary skills and conditions for communication, in order to provide equality of ac- cess to the parents, but also to give personnel the possibilities of communicating about and reflecting the pre-school organisation as they know it.
|
|
| 9. |
- Engström, Henri, et al.
(författare)
-
Mellanskarvens ekologi och effekter på fisk och fiske : Undersökning av fritidsfisket vid Gålö-Ornö, Stockholms skärgård, 1995-96 : Biologiska undersökningar vid Ringhals kraftverk 1988-1996 : Från sediment till fisk - en översiktlig studie av Vombsjönsekosystem 1994-95
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mellanskarvens ekologi och effekter på fisk och fiskeMellanskarven är såväl en insjö- som havsfågel. Den häckar i grunda kustområden och insjöar i Syd- och Mellansverige samt sällsynt i norrlands kustland. Kärnområdet för beståndet av svenska mellanskarvar är södra Kalmarsund där skarven etablerade sig på nytt i slutet av 40-talet efter att ha varit fördriven som häckfågel i Sverige under nära 50 år. Fram till mitten på 80-talet var antalet skarvar i Sverige mycket lågt men populationen har under de därpå följande tio åren genomgått en mycket kraftig tillväxt. Denna kraftiga beståndstillväxt är gemensam för stora delar av Västeuropa, och har satts i samband med förbättrat fågelskydd samt förändringar i fiskbestånden vilken kan bero på ökad eutrofiering.Vad beträffar födan är skarven generalist och fångar de fiskarter som är vanligast förekommande och mest tillgängliga. Abborre och mört är de dominerande fiskarterna i sjöar och grunda kustområden och är också viktiga byten för skarven. I skärgårdsområden, under skarvarnas häckning, utgör även tånglake och strömming en stor andel av födan.Den urgamla konfliktsituationen mellan människa och skarv har sitt ursprung i konkurrens om en gemensam resurs samt fåglarnas påverkan på vegetationen på de öar där de häckar. Skarvens effekter på yrkesfisket kan indelas i direkta och indirekta effekter. Till direkta effekter hör skador på fisk samt förlust av fisk i redskap genom skarvpredation. Till indirekta effekter hör långsiktiga förändringar av fisksamhällena orsakat avskarvens fiskkonsumtion. Ett annat problem är att ett mycket stort antal skarvar drunknar i redskap.Bitskador på fisk av skarv i redskap förekommer lokalt i Sverige, och under vissa perioder. Av de platser där en dokumentation och kvantifiering av skador på fisk ägt rum (insjöar i Skåne och Östergötland, kustområden i norra Kalmarsund och delar av Vänern) är omfattningen av skador för närvarande förhållandevis liten. Endast i Vänern (vissa områden) och Roxen, Ög, kan stundom ett större antal fiskar vara så pass skadade att de blir osäljbara för yrkesfiskaren. Storskaliga förändringar av fiskpopulationer genom skarvpredation har i studier ej kunnat beläggas men teoretiska beräkningar av skarvarnas fiskuttag i närheten av stora kolonier antyder att fåglarna rimligen kan påverka fiskbeståndens storlek. Förändringar i fiskarnas beteende och därmed uppehållsort ärockså att vänta i närheten av stora skarvkolonier.En del yrkesfiskare uppfattar skarvens predation på ål som ett problem. Alen har ett högt kommersiellt värde och är en viktig inkomstkälla för ett antal yrkesfiskare i Syd och Mellansverige. Det är oklart hur mycket ål skarvarna konsumerar, men totalt sett är ålen av liten betydelse som föda för skarven. Ålinvandringen till svenska vatten har under senare decennier minskat utan fullgoda förklaringar. Med minskade åltätheter kan deti nte uteslutas att skarvpredation, och omfattande yrkesfiske av ål, ytterligare kan krympadet redan svaga ålbeståndet. Yrkesfisket efter ål i insjöar och i Östersjön är idag dessutom mer eller mindre helt beroende av stödutsättningar.Den kraftiga expansion av antalet skarvar som ägt rum under senare år har nu delvis avstannat. Orsaker kan vara populationsmättnad på grund av födokonkurrens, begränsande faktorer i övervintringskvarteren, brist på lämpliga boplatser samt mänsklig förföljelse vid skarvarnas häckningsplatser.
|
|
| 10. |
- Eriksson, Jan R, 1947-, et al.
(författare)
-
SAMLIC : pilotförsöket
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Growing cities are increasing the demand for goods carrying traffic to function well with other traffic. The number of zones for unloading goods in the centre of Linköping is small compared to the number of delivery addresses and the number of goods distributors. The attendant phenomena are congestion and costs of congestion. Therefore the local network for freight forwarders in Linköping has taken the initiative to the SAMLIC project. SAMLIC stands for Coordinated Retail Distribution in Linköping City. The aim of SAMLIC is to create an economically and logistically efficient system for goods distribution that is persistent and friendly to the environment. Economic profitability is neccessary for a system with a joint venture in coordinated distribution. The savings with coordinated distribution for the freight forwarders must be of such a dimension that they find it profitable to join instead of delivering the goods by themselves. During a trial period of nine weeks in the spring of 2004 there was a coordinated distribution to the centre of Linköping. Three freight forwarders took part in this project. The experience of the trial shows that the needed number of trucks decreased by 33 %, the total time for the distribution decreased by 15-20 % and the total driving kilometers in the centre decreased by at least 50 %.
|
|
