| 1. |
|
|
| 2. |
- Dahlberg, Anders, et al.
(författare)
-
Den nya rödlistan har 746 svampar
- 2010
-
Ingår i: Svensk mykologisk tidskrift. - 1653-0357. ; 31:2, s. 37-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The new Red List that was recently presented by the Swedish Species Information Centre (Gärdenfors 2010) includes 746 species of fungi considered to be threatened. Compared to the previous Red List published in 2005, 36 species have been down-listed whereas 150 species have been added, thus the list has increased by 114. The changes are above all due to increased knowledge of taxonomy, ecology and distribution. In the present paper members of the Species Specialist Group for Fungi 2006-2010 summarize the background and results of the red-listing process and present the habitats in which the red-listed species occur.
|
|
| 3. |
- Johansson, Kristina, 1971-, et al.
(författare)
-
Förord
- 2014
-
Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training. - 2242-458X .- 2242-458X. ; 4:2, s. 1-2
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Kristiansson, Marianne, et al.
(författare)
-
Sekretess hinder för hantering av högriskindivider.
- 2014
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412. ; :21 nov 2014
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För att olika myndigheter ska kunna samverka när det gäller personer med psykisk sjukdom som riskerar att begå brott, krävs att nuvarande sekretessbestämmelser förändras.
|
|
| 5. |
- Rask, Olof, et al.
(författare)
-
Venös tromboembolism hos barn
- 2010
-
Ingår i: Klinisk handläggning av venös tromboembolism. - 9789144053196 ; , s. 161-174
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Svensson, Anna Maria
(författare)
-
Rektors ledarskap : styrningssammanhang och stil
- 2010
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The role of the principal in Sweden has undergone significant changes over the past two decades. Task and responsibility has been decentralized from the national level to o the local school board affecting principals´ everyday life. At the same time a new inspection system for all schools has been introduced. These changes puts focus on how principals implement and report political decisions within established guidelines. For many principals it is a balancing act to achieve the national goals within a local context. All the above include for the principal important work with evaluations of quality in different processes in the school, especially those related to teacher performance and children’s grades and results. In the mid 1990’s a debate about the lack of evaluations and school improvement in Swedish schools started, and as a result the Government decided in 1997 that every school should write a quality assessments and that the school board should write a summery for the whole school district. Many schools had problems in the beginning with the working processes around quality assessments, and many schools view this national law only as a top-down control decision from the Government and were not able to see the school improvement part of the law. The aim of this study is to describe how principals take responsibility for the quality assessment regulation and to analyze how they act and lead their schools in relation to quality assessments. In this study, results are presented from survey data, done with 131 principals who attended the National Principal Training Program at Umeå University. A theoretical model which discusses four leadership styles is used as a theoretical background. This model has an organizational frame. After making an argument for the importance of each of these styles for understanding principals work with quality assessments, two strands are examined. First, leadership styles are described from a principal perspective and factor analysis is used to investigate if these styles can illustrate principals´ work with quality assessments. Second, important factors explaining different ways in which principals tackle the work with quality assessments is highlighted. These factors are affected by different laws and regulations and even some time local political decisions and policies which here is understood as structure and culture, and personal background, for example the principals´ age, sex, education and experience. Based on the empirical results, my theoretical conclusion is that the four leadership styles used are relevant for understanding how principals work with quality assessments. The study also shows that structure and culture are important factors when it comes to explaining how principals´ work with quality assessments. Personal background, however, are not shown as important in this study.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Svensson, Nils-Olof
(författare)
-
Rapport rörande havsmiljö och pollenanalytisk vegetationshistoria : undersökningsresultat från yta 7 Ysane socken, Sölvesborgs kommun, Blekinge län
- 2014
-
Ingår i: Yta 7. - Karlskrona : Blekinge Museum.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna undersökning ingår som en del i projektet Särskildundersökning av ny vägsträckning av väg E22, sträckanSölve–Stensnäs, Sölvesborgs och Karlshamns kommuner,Blekinge län (Länsstyrelsen i Blekinge län, Dnr 431-2502-10). Undersökningen genomfördes som en särskild utredning,steg 2, under 2011, inom fastigheterna Norje 67:1, 4:10,9:24, 6:35, 6:14, 10:19, 85:3, 10:27, 7:27, 70:1, 48:3, 86:1, Ysanesocken, Sölvesborgs kommun.Den särskilda utredning, steg 2, av Yta 7 omfattade enca 40–50 m bred och ca 1 580 m lång del av vägområdet förnya E22 och passerade ett flertal fastigheter i anslutning tillNorje by i Ysane socken. Undersökningsområdet gränsade isöder mot undersökningslokalen Norje Sunnansund, YsaneRAÄ 80, 44 m fl) och i norr mot lokalen Norje Nordansund(Ysane RAÄ 47) (figur 3 i rapporten). Sett till polleninnehåll i relation till den regionala vegetationsutvecklingen är de två undersökta pollenprofilerna något olika till sin ålder. Profilen åt norr i schakt 1 saknar helt pol len av lind (Tilia) vilket ju ären karaktärsart i den atlantiska skogen i regionen. Det undre provet i sektionen har så pass låga frekvenser av al att provet troligen representerar en ti- dig fas i alens etablering i landskapet. Pollenanalytiskt kan det undre provet därför knytas till övergången mellan tidig- boreal och senboreal pollenzon, och det övre provet faller i senboreal pollenzon. Sektionen åt syd har däremot i båda sina prov lindpol- len i frekvens på runt 1,5. Alens frekvens är hög nog att indikera att den är väl etablerad i området. Pollenanalytiskt faller proverna därför troligast i slutet av senboreal pollenzon. Av detta kan dras den slutsatsen att nedre delen av sedi- menten i sektionen åt norr avlagrats före det att sedimentationen i sektionen åt syd påbörjats. Dateringarna från respektive sektion stödjer även detta och även om de är mycket likartade är åldern för PM229 provet uppemot 100–200 år yngre än dateringen från PM230. Ur sedimentstratigrafisk synvinkel är dateringarna något anmärkningsvärda, den absoluta nivån är likartad, -1,03 respektive -1,13 m, och man skulle kunna förvänta sig att sandlagret skulle ha en enhetlig ålder på de båda närliggande platserna. Så är tydligen inte fallet, vilket rimligen bör knytas till olika exponeringsgradför strandprocesser för de båda sektionerna. Bottensekvensen av de båda lagerföljderna med ett sand- igt gruslager som erosivt vilar på en glacial lera och därovan gyttja tolkas troligen som en transgressionssekvens, alltså stigande vattennivå. Möjligen kan denna bero på hydrologiska förändringar i den forna Vesaninsjön men troligast är vattenståndshöjningen knuten till en transgression i Östersjön som nått in i Vesanbassängen. De höga tallpollenfrekvenser som förekom i proven, framförallt i de från sektionen mot norr, innebär vid denna tid en klar indikation på en strandnära miljö i ett större vat- tenområde, här antingen den forna Vesaninsjön, eller kanske troligare just i inledningsfasen av Östersjöns transgression in i Vesan. Höga tallpollenfrekvenser i en sådan miljö är typ-n och sedan drivit in i strandzonen där så småningom pollenkornen brutits ner så pass att de sjunkit och inlagrats i strandnära sediment. Mikroskopiska kolpartiklar förekom i anmärkningsvärt höga frekvenserna (18–80 ) för att vara prover som inte är knutna till boplatsytor. Förklaringen kan vara att kolpartiklar vattentransporterats till platsen med processer i strandzonen. Källan kan vara en boplatsyta som eroderats av vågorna i närområdet, men naturligt ursprung från kol äldre skogsbränder eller kanske en drivvedsansamling som fattat eld är ju tänkbar. Vattenmiljön har ändrats något, vilket visar sig i lägre frekvenser av den sötvattenlevande Pediastrum-algen i det yngsta provet PM231, än i proven från sandlagen i botten. Vad som ändrat sig i vattenmiljön är svårt att visa utan dia-toméanalys men det kan tänkas bero på ökad salthalt.
|
|
| 10. |
|
|
