| 1. |
- Alopaeus, Tea, et al.
(författare)
-
Med de nya svenska klimatmålen i sikte : Gapanalys samt strategier och förutsättningar för att nå etappmålen 2030 med utblick mot 2045
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under våren 2017 presenterade Naturvårdsverket scenarier för hur växthusgasutsläppen i Sverige skulle kunna utvecklas till 2035. Sedan Naturvårdsverket presenterade scenarierna har ett nytt klimatpolitiskt ramverk för Sverige beslutats av riksdagen med nya klimatmål till 2030, 2040 och 2045. Regeringen har även presenterat ett antal nya styrmedel i budgetpropositionen.Naturvårdsverket ska inom miljömålssystemet löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket har mellan maj och november 2017 gjort en första uppföljning mot de nya klimatmålen. I denna rapport presenteras hur beslutade och planerade styrmedel kan komma att falla ut givet olika antagande. En översiktlig analys av styrmedel görs också.Arbetsgruppens sammansättning har varierat över tid. Sammantaget har följande personer på Naturvårdsverket deltagit i arbetsgruppen: Tea Alopaeus (projektledare), Björn Boström, Mats Björsell, Martin Boije, Joanna Dickinson, Dag Henning, Daniel Engström Stenson, Eva Jernbäcker (projektledare till september), Julien Morel, Miriam Münnich Vass, Karl-Anders Stigzelius, Ulrika Svensson, Per Wollin.Stockholm 29 november 2017Björn RisingerGeneraldirektör
|
|
| 2. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Nonylfenol och bisfenol A i blod från ammande kvinnor från Uppsalatrakten
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är att undersöka kroppsbelastningen av industrikemikaliernanonylfenol (NP) och bisfenol A (BPA) bland unga kvinnor i Sverige. BPA, NP, och ennärbesläktat substans (oktylfenol, OP), samt NP- och OP-etoxylater, analyserades med hjälpav LC-MS-MS i blodserum från 100 ammande förstföderskor från Uppsalatrakten. Fritt NPöver analysmetodens kvantifieringsgräns (LOD: 0,5 ng/g serum) hittades hos 43 % avstudiedeltagarna, medan mätbara halter av totalt NP observerades hos 39 % (LOD: 0,8 ng/gserum). Motsvarande procenttal för BPA var 27 % och 22 %. Andelen fritt NP i förhållandetill totalt NP var 84 % (median, range: 42-112 %) bland deltagarna som hade kvantifierbarahalter av både fritt och totalt NP (N=35). För BPA var motsvarande siffra 76 % (49-109 %)(N=17). Ett parvist t-test visade att halterna av fritt NP och BPA var signifikant lägre änhalterna av totalt NP (p<0,001) och BPA (p<0,001). En stark korrelation mellan halten av frittoch totalt NP (Spearmans r=0,86, p<0,001) och BPA (r=0,75, p<0,001) observerades. Frittoch totalt OP detekterades hos endast 5 kvinnor i nivåer mellan 0,56 ng/g serum och 1,07 ng/gserum. Alla kvinnor hade halter av etoxylater av NP och OP som låg under LOD (OPE1O: 0,2ng/g; OPE2O:0,02 ng/g; NPE1O:0,7 ng/g; NPE2O:0,1 ng/g). En signifikant högretotalkonsumtion av frukt och grönt observerades bland deltagare med NP-halter på eller överLOD. Fler deltagare än förväntat med halter av BPA på eller över LOD bodde i bostäder sombyggts senare än 1999. Sammanfattningsvis så antyder resultaten att det finns en pågåendeexponering av konsumenterna för NP och BPA som är tillräckligt hög för att fritt NP ochBPA ska kunna detekteras hos en del konsumenter. Svaren på enkätfrågorna pekar ut nyarebostadshus som en möjlig exponeringskälla för BPA, medan konsumtion av frukt ochgrönsaker kan vara en källa för NP-exponering. Resultaten får dock anses varahypotesbildande eftersom studien är liten och att NP- och BPA-halterna i de flesta fallen lågunder eller endast lite över analysmetodens LOD.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Jonsson, Bengt Gunnar, et al.
(författare)
-
Bättre sent än aldrig – indikatorer för skogslandskapets gröna infrastruktur
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppet grön infrastruktur (GI) har lyfts som en del av EU:s biodiversitets strategi och på nationell nivå har alla svenska län utvecklat planer för att integrera ett landskapsperspektiv i naturvårdsarbetet. För detta krävs en god kännedom om befintliganaturvärdens förekomst, och utvecklade verktyg för rumslig planering – det vill säga kunskap om både det ekologiska systemet och kompetens och resurser för effektivförvaltning. Här utgör relevanta indikatorer för biologisk mångfald på landskapsnivå en avgörande komponent. Det svenska skogslandskapet är efter snart 200 år av kommersiellt skogsbruk kraftigt dominerat av brukade skogar, och kvarvarande skogar med höga naturvärden förekommer i huvudsak som isolerade fragment. Förutom förlusten av naturskogsarealer så innebär detta också att konnektiviteten är dålig och därmed finns stora brister i skogslandskapets gröna infrastruktur. I projektet har vi belyst bristandestrukturell och funktionell konnektivitet i det svenska skogslandskapet. En utgångspunktför detta har varit mångfaldskonventionens (CBD) Aichi-mål 11 där förutom ett kvantitativt mål (minst 17 % av landarealen skyddad till 2020) även kvalitativa mål anges; såsom det enskilda skogsbestånds kvalité och storlek, representativitet medavseende på olika skogsmiljöer, konnektivitet på landskapsnivå, samt behovet av en effektiv skötsel, restaurering och rumslig planering. Dessa kvalitativa mål är relevanta för områdesskyddet men också för frivilliga avsättningar och den generella hänsynen som tas vid skogsbruksåtgärder.Tillgången på relevanta heltäckande geografiska data för rumslig planering av naturvård på landskapsnivå har ökat kraftigt i sen tid. Därmed finns goda möjlighetertill analyser av tillstånd och utveckling av nya planeringsverktyg. Vi har i projektetanvänt en lång rad av dessa data och genom ett antal delstudier bidragit med underlagtill en effektivare förvaltning av och stärkande av den gröna infrastrukturen för skogligbiologisk mångfald på både nationell och regional nivå. Som en utgångspunkt för projektet genomfördes en analys av länens GI-planer. Analysen fokuserade på en kvantitativ sammanställning av planernas hantering av den vetenskapliga litteraturen, befintliga kartunderlag och de direkta och/eller indirekta åtgärder som identifierats. Som en kompletterande kvalitativ analys har framtagandet av planerna diskuterats med länens GI-koordinatorer genom individuella intervjuer och workshops. En annan utgångspunkt har varit att utvärdera förekomsten av funktionella nätverk av skogar med höga naturvärden. I denna del har det fjällnära skogslandskapets unika värden jämförts med övrig skog i Sverige. Vi har vidare analyserat de skogliga impedimentenspotentiella roll för att stärka GI. Som ett verktyg för att analysera funktionell konnektivitet har vi använt så kallade ”ekologiska profiler” där förekomsten av virtuella arter med olika arealkrav och spridningsförmåga karterats i olika regioner.Som en central slutprodukt, en landskapsindikator, har vi genomfört en ”virtuellinventering av skogliga värdekärnor” med höga naturvärden (dvs. det internationella begreppet ”High Conservation Value Forests”) genom att med ett stort antal geografiska variabler som påverkar graden av naturlighet och artificiell intelligens modellera sannolikheten för värdekärna i fyra delregioner i Sverige. Sannolikheterna har skattats förmer än 21 miljoner hektar skog och på en skala (1 hektar) som är relevant för rumslig 7planering. De genererad sannolikhetskartorna har ett specifikt värde för identifiering av skogliga värdetrakter, dvs områden som bidrar till en fungerande grön infrastruktur, eller där en sådan kan skapas genom utökat områdesskydd och/eller restaurering. Modellen ger också information om trakter och landskap där möjligheten att skapafungerade grön infrastruktur är mycket begränsad, och där ett fortsatt skogsbruk inte på samma sätt hotar befintliga naturvärden. Modellen har sedan använts för att beskriva den strukturella och funktionella förekomsten av livsmiljöer för ett antalvirtuella arter i form av ekologiska profiler baserat på förekomst i olika skogstyper, och med olika arealkrav och spridningsförmåga. Projektets samlade resultat har sammanfattats i en rad slutsatser och rekommendationer strukturerade efter Aichi mål 11:s kvalitativa kriterier. En central slutsats är behovet av att bryta upp den strikta tudelning av skogslandskapet (i naturvård eller produktion) som råder. Denna uppdelning begränsar möjligheterna att effektiv stärka den gröna infrastrukturen och bör kompletteras med målklasser som fokuserar på mångbruk. För detta krävs regionalt anpassade former för samverkan med ett landskapsperspektiv. Rapporten avslutas med en reflektion kring framtida forskningsutmaningar. Vi ser behov av forskning både kring det ekologiska systemet och förvaltningssystemet då båda dessa dimensioner är avgörande för att nå våra nationella miljömål och internationella åtaganden.
|
|
| 5. |
- Jonsson, Bengt Gunnar, et al.
(författare)
-
Naturvärdeskarta Skog:En sannolikhetsmodell för naturvärden på skogsmark
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att planera naturvård i skogen måste vi ha kunskap om skogen. Stora och sammanlänkande naturskogsområden saknas i ett skogslandskap som huvudsakligen präglas av likåldriga bestånd. Därför behöver vi kunna identifiera isolerade fragment av kvarvarande skog med höga naturvärden.Rapporten beskriver en modellering, NVK Skog, av den relativa sannolikheten för förekomst av värdekärnor i det svenska skogslandskapet. Modelleringen baseras på kända värdekärnor och använder 125 oberoende variabler från öppet tillgängliga geografiska datakällor och skattar sannolikheten för enskilda hektarsytor på 22 miljoner hektar skog. NVK Skog bidrar med fördjupad förståelse av det svenska skogslandskapet och tillsammans med andra geografiska underlag underlättar naturvårdsplanering på landskapsnivå. Syftet är att bidra med landstäckande skattningar av sannolikheten för förekomst av skog med höga naturvärden. Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag som finansierar forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs-och vattenmyndighetens kunskapsbehov.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ricklund, Niklas, et al.
(författare)
-
Luften i Sverige 2009
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- SVENSSON, JOHAN, et al.
(författare)
-
Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. För att kunna planera för uthållig markanvändning och förvaltning av naturresurser behöver beslutsfattare på olika nivåer ha tillgång till bra information om landskapens, ekosystemens och ekosystemtjänsternas tillstånd.Projektets ambition har varit att utforska konceptet ekosystemtjänster och konkretisera hur ekosystemtjänster kan tillämpas, skattas, kartläggas och användas som underlag för beslut i strategisk och operativ markanvändning, landskapsplanering och uppföljning av tillstånd och förändringar i ekosystem och landskap.Fokus har varit norra Sveriges fjäll- och boreala skogslandskap med de landskaps- och naturresurser samt markanvändningar och ekosystem som förekommer där. Projektets mål har varit att den kunskap som utvecklats och de erfarenheter som gjorts ska göras tillgängliga och användbara för beslutsfattare och praktiker. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta.Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Man & Nature. Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.
|
|
