| 1. |
- Almqvist, Erik, et al.
(author)
-
Increased plasma concentrations of N-terminal pro-B-type natriuretic peptide in patients with mild primary hyperparathyroidism.
- 2006
-
In: Clinical endocrinology. - : Wiley. - 0300-0664 .- 1365-2265. ; 65:6, s. 760-6
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- OBJECTIVE: Primary hyperparathyroidism (PHPT) is associated with heart disease. The aims of the present study were to evaluate how cardiac function and secretion of N-terminal pro-B-type natriuretic peptide (NT-proBNP) correlate in patients with mild PHPT, and how the plasma level of NT-proBNP is influenced by cure of the parathyroid disease. DESIGN AND PATIENTS: Forty-two patients with PHPT without symptoms of heart disease were examined before and 1 year after curative parathyroidectomy. MEASUREMENTS: Plasma or serum concentrations of NT-proBNP, calcium, PTH, creatinine, oestradiol, testosterone and SHBG were measured. Cardiac function was evaluated by equilibrium radionuclide angiography (ERNA). RESULTS: At baseline, NT-proBNP levels correlated negatively with systolic function [left ventricular ejection fraction (LVEF), P < 0.001]. Twelve per cent of the patients had NT-proBNP levels above normal reference values preoperatively. One year postoperatively, the corresponding proportion was 21%. The mean plasma concentration of NT-proBNP increased after parathyroidectomy (P < 0.01) in parallel with a dip in diastolic function (peak filling rate, P < 0.05) and a falling trend in systolic function (LVEF, P = 0.08). The postoperative percentage changes in circulating NT-proBNP and total oestradiol correlated positively (P < 0.05). CONCLUSIONS: Patients with mild PHPT and normal renal function may have high levels of circulating NT-proBNP despite the absence of symptomatic heart disease. Cure of the parathyroid disease is followed by a further increase in NT-proBNP secretion in parallel with ERNA measures, indicating subclinical changes in heart function. These results are in line with data indicating an association between PHPT and increased risk of premature death.
|
|
| 2. |
- Belitsky, Victor, 1955, et al.
(author)
-
Facility Heterodyne Receiver for the Atacama Pathfinder Experiment Telescope
- 2007
-
In: Proceedings of Joint 32nd International Conference on Infrared Millimeter Waves and 15th International conference on Terahertz Electronics, Sept 3-7, 2007, City Hall, Cardiff, Wales, UK. ; , s. 326-328
-
Conference paper (peer-reviewed)
|
|
| 3. |
- Carlsson, Georg, et al.
(author)
-
Artrika vallar ger hållbar energiråvara och gynnar den biologiska mångfalden
- 2015
-
In: LTV-fakultetens faktablad.
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- Detta faktablad utgör slutrapport för projektet "Användning av outnyttjade gräsmarker för biodiversitet och bioenergi - nätverk och fältförsök", som har genomförts under 2011-2014. Projektet har fört samman många aktörer med intresse för jordbruk, naturvård och bioenergi, och visat att nyetablering och extensiv hävd av artrika vallar kan generera värdefulla synergieffekter mellan minskad klimatpåverkan, minskad övergödning och ett rikt odlingslandskap.
|
|
| 4. |
- Carlsson, Georg, et al.
(author)
-
Perennial species mixtures for multifunctional production of biomass on marginal land
- 2017
-
In: GCB Bioenergy. - : Wiley. - 1757-1693 .- 1757-1707. ; 9:1, s. 191-201
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Multifunctional agriculture provides noncommodity functions and services along with food, feed and bioenergy feedstocks, for example by preserving or promoting biodiversity, improving soil fertility, mitigating climate change and environmental degradation, and contributing to the socio-economic viability of rural areas. Producing biomass for bioenergy from low-input perennial species mixtures on marginal land has the potential to support biodiversity and soil carbon sequestration in synergy with greenhouse gas mitigation. We compared biomass production in species-rich mixtures of perennial grasses, legumes and forbs with pure-stand grasses and relatively species-poor mixtures under different nitrogen fertilization regimes. Field experiments were performed on different types of marginal land, that is agricultural field margins and land with poor soil fertility, at four sites in southernmost and western Sweden. Biomass production was measured for three years in perennial grasses grown as pure stands, in legume-grass mixtures, and legume-grass-forb mixtures across a species richness gradient. In unfertilized species-rich mixtures, average biomass yields per experimental site and year were in the range from 3 to 9 metric ton DM ha−1 yr−1. While the most productive pure-stand grasses fertilized with 60–120 kg N ha−1 yr−1 often produced higher biomass yields than unfertilized mixtures, these differences were generally smaller than the variations between years and sites. Calculations of climate impact using the harvested biomass for conversion to biogas as vehicle fuel showed that the average greenhouse gas emissions per energy unit were about 50% lower in unfertilized systems than in treatments fertilized with 100–120 kg N ha−1 yr−1. Our findings thereby show that unfertilized species-rich perennial plant mixtures on marginal land provide resource-efficient biomass production and contribute to the mitigation of climate change. Perennial species mixtures managed with low inputs thus promote synergies between productivity and biodiversity in the perspective of climate-smart and multifunctional biomass production.
|
|
| 5. |
- Gissén, Charlott, et al.
(author)
-
Comparing energy crops for biogas production Yields, energy input and costs in cultivation using digestate and mineral fertilisation
- 2014
-
In: Biomass & Bioenergy. - : Elsevier BV. - 1873-2909 .- 0961-9534. ; 64, s. 199-210
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Analyses of six crops grown in southern Sweden for biogas production (hemp, sugar beet, maize, triticale, grass/clover ley, winter wheat) showed varying performance regarding methane yield per hectare and energy input and costs in the production and supply of crops as biogas feedstock. The highest biomass and biogas yield was observed for sugar beet. Crops with lower risk of negative environmental impact in cultivation, such as ley and hemp, produced less than half the methane energy yield per hectare. Triticale, also having less risk of negative environmental impact, gave an energy yield similar to that of winter wheat grain and maize. Replacing most of the mineral fertiliser with biogas digestate did not, with the exception for hemp, influence crop yields per hectare, but energy input in cultivation decreased by on average 34% for the six crops tested. For hemp and sugar beet the biogas feedstock costs for the freshly harvested crop per GJ methane were close to that of the economic reference crop, winter wheat grain. For maize, beet tops and first and second year ley, the feedstock costs were lower, and for triticale much lower. When ensiled crops were used for biogas the feedstock costs increased and only those of triticale silage remained slightly lower than the cost of dried wheat grain. However, all feedstock costs were so high that profitable biogas production based solely on ensiled crops would be difficult to achieve at present Swedish biogas sales prices. (c) 2014 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 6. |
- Gustavsson, Carl Gunnar, et al.
(author)
-
Thrombotic occlusion of all left coronary branches in a young woman with severe ulcerative colitis
- 2011
-
In: ISRN Cardiology. - : Hindawi Limited. - 2090-5580 .- 2090-5599.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background. The thrombosis risk is increased in active ulcerative colitis. The limited number of reported complications have predominantly been cerebrovascular but other vessel territories may also be affected. Patient. During a severe attack of ulcerative colitis a 37-year-old woman suffered occlusion of all left coronary artery branches. Serial angiographies showed progressive recanalisation of the coronary arteries during anticoagulation, but no atherosclerotic stenosis. The cause of infarction was thus considered to be an extensive coronary thrombosis. However, a large battery of blood tests failed to identify any procoagulant abnormality. Conclusion. Evidence is now accumulating that the increased thrombosis risk also may involve the coronary arteries, even in young patients. To the best of our knowledge this is the third reported case ofmyocardial infarction despite angiographically normal coronary arteries in a patient with active ulcerative colitis. The extent of affected myocardiumwas in this case exceptionally large.
|
|
| 7. |
- Gustavsson, Karl-Erik, et al.
(author)
-
Different types of organic pop-up fertilizers in carrot cultivation: Effects on the concentrations of polyacetylenes and sugars
- 2018
-
In: Scientia Horticulturae. - : Elsevier BV. - 0304-4238 .- 1879-1018. ; 230, s. 126-133
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The effects on the concentration of falcarinol-type of polyacetylenes and sugars at harvest and after storage of carrots after application of different types (powder, digestate, two micro-granular) of organic pop-up fertilizer, where the fertilizer was placed in small amounts together with the seeds, were studied. Both groups of investigated compounds reflect important sensory attributes of the carrots, while polyacetylenes are considered as potentially health-promoting compounds. Results showed that the type of pop-up organic fertilizer as well as the dose can affect the concentrations of polyacetylenes and sugars. The dose of nitrogen applied did not seem to alone affect the concentration of polyacetylenes in carrots, while low amounts of applied phosphorus could be related to higher amounts of falcarindiol. The liquid digestate resulted in the highest concentrations of poly acetylenes in two of the treatments, even though the applied doses of digestate contained among the lowest amounts of nutrients. Storage resulted in both increases and decreases of total polyacetylenes, falcarindiol and falcarinol, while falcarindiol-3-acetate generally increased during storage. The sugars showed less variation due to the type or dose of fertilizer applied, as compared with the polyacetylenes.
|
|
| 8. |
- Heiden, Marina, 1974-, et al.
(author)
-
Mismatch between actual and preferred extent of telework: cross-sectional and prospective associations with well-being and burnout
- 2023
-
In: BMC Public Health. - : Springer. - 1471-2458. ; 23
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: This study aimed to determine whether telework mismatch, i.e., lack of fit between actual and preferred extent of telework, is cross-sectionally and prospectively associated with well-being and burnout.Methods: A questionnaire was sent to employees in a Swedish manufacturing company in November 2020 (baseline) and September 2021 (follow-up). It contained questions about well-being (WHO-5 Well-Being Index) and burnout (Copenhagen Psychosocial Questionnaire III), as well as the preferred extent of telework and extent of telework performed. Telework mismatch was calculated as the difference between the actual and preferred extent of telework. Change in mismatch over time was categorized as 1) less mismatch at follow-up than at baseline, 2) more mismatch at follow-up, and 3) identical levels of mismatch at baseline and follow-up. Multivariate and univariate analyses of variance were used to determine the effects of mismatch and change in mismatch over time on baseline ratings and changes in ratings of well-being and burnout. All analyses were performed with and without adjustment for age, sex, marital status, children, type of employment, commuting time and extent of telework performed.Results: The response rate was 39% at baseline (n=928, 67% men, mean(SD) age: 45(11) years) and 60% at follow-up (n=556, 64% men, mean(SD) age: 46(11) years). A cross-sectional association was found between telework mismatch and well-being, showing that employees who teleworked more than they would like reported worse well-being than those who teleworked less than they would like. No statistically significant association was found between telework mismatch and burnout. The ability of telework mismatch at baseline to predict changes in well-being or burnout over 10 months was small and non-significant. No association was found between change in telework mismatch over the 10-month period and corresponding changes in well-being or burnout.Conclusion: Our results suggest that telework should be thoughtfully practiced in companies/organizations to avoid negative consequences for employees who already telework more than they prefer. Studies are needed to determine how long-term changes in match between preferred and actual extent of telework is associated with employee well-being, including how the association is modified by the nature of the job and the work environment.
|
|
| 9. |
- Johansson, Christina, et al.
(author)
-
Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs : rapportering för åren 2007 och 2008
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det långsiktiga målet för projekt ”Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs” är att visa på hållbara metoder för produktion av fleråriga energigräs på energiåkrar som gödslas med trekammarbrunnsslam. Uppnås projektets långsiktiga mål innebär det en mer hållbar odling av energigräs för produktion av fordonsbränsle (biogas och bioetanol) eller fastbränsle. I större skala innebär det en ökad återföring av växtnäring från samhället till jordbruket, via trekammarbrunnsslam från landsbygden. Det innebär en minskad användning av fossil energi genom minskade transporter av trekammarbrunnsslam till reningsverk, minskat behov av konstgödsel vid odling av energigräsen och genom att energigräsen kan ersätta fossil energi. Växtnäringen i trekammarbrunnsslammet uppgraderas via odling och användning av energigräsen som biogassubstrat alt. som fastbränsle när de växtnäringsrika restprodukterna (biogödsel eller aska) blir så rena att de kan användas som gödselmedel vid livsmedels- och foderproduktion. Se rapportens framsida som schematiskt visar hur trekammarbrunnsslam kan ingå i ett kretslopp. Det kortsiktiga målet för projektet är att utvärdera möjligheterna att nyttiggöra trekammarbrunnsslam som en växtnäringsresurs vid odling av fleråriga energigräs såsom rörflen och biogasvall på energiåkrar i jämförelse med ett nytt högavkastande energigräs Szarvasi-1. Detta sker genom odlingsförsök med energigräsen, analyser och värdering av dessa för olika energiändamål, hygieniska studier på trekammarbrunnsslammet samt kemiska analyser av åkermarken och av trekammarbrunnsslammet som används i odlingsförsöken. I denna rapport redovisas resultat från 1)Etablering av energigräsen i odlingsförsök 2)Utvärdering av trekammarbrunnsslammet som en växtnäringsresurs 3)Utvärdering av hygienisering av trekammarbrunnsslammet med tillsats av urea 4)Studier av produktion av bioetanol och biogas baserad på energigräs. Trekammarbrunnsslammet har en betydligt sämre kvalitet ur växtnärings- och metallsynpunkt än både nötflytgödsel och klosettvatten från slutna avloppstankar. Koppar- och zinkhalterna i trekammarbrunnsslam kan överskrida gränsvärdena enligt reglerna för spridning av avloppsslam på åkermark. Hygienisering med 0,6 % urea i 3 månader visade sig ge en acceptabel hygienisk kvalitet för användning av trekammarbrunnsslam i energiodling. Halterna av miljöstörande organiska ämnen ligger långt under riktvärdena för avloppsslam. Kombinerad produktion av etanol och biogas från ångbehandlad hampa gav i labskala 20-25% högre bruttoproduktion av drivmedel jämfört med att endast göra biogas från finhackad hampa. Det som återstår att studera är: a)Hygieniseringens effektivitet på indikatororganismerna vid olika doser av urea b)Hygieniska gränsvärden vid spridning av trekammarbrunnsslam i växande energigröda c)Energigräsens potential för produktion av bioetanol och biogas vid olika skördetidpunkter d)Energigräsens potential som stråbränsle vid olika skördetidpunkter e)Gödslingseffektiviteten och energibalansen vid olika användningar av energigräsen f)Eventuell ackumulation av metaller och organiska föroreningar i energiåkern. The long-term objective of the project ‘Plant nutrients from three-chamber septic tanks in sustainable production of energy grass’ is to demonstrate sustainable methods for the production of perennial grass leys on arable land dedicated to energy crops fertilised with sewage sludge from three-chamber septic tanks. Achievement of this long-term objective will allow more sustainable production of energy grass for use as vehicle fuel (biogas and bioethanol) or solid fuel. On a larger scale it will increase recycling of plant nutrients from society to agriculture via three-chamber septic tank sludge from rural homes. That will decrease the use of fossil energy indirectly by decreasing the need for mineral fertilisers and for sludge transport to sewage plants, and directly through biofuel made from the energy grass replacing fossil energy. The plant nutrients in the sludge are upgraded through the cultivation of energy grass and its use as a biogas substrate or solid fuel, since the nutrient-rich residues (biodigestate or ash) are so well-sanitised that they can be used as a fertiliser in food and feed production. The diagram on the front cover shows how three-chamber septic tank sludge can be incorporated into nutrient recycling. The short-term objective of the project was to assess the potential for utilising three-chamber septic tank sludge as a plant nutrient resource in the cultivation of perennial energy grasses such as reed canarygrass and biogas leys on arable land dedicated to energy crops, in comparison with the high-yielding energy grass Szarvasi-1. This was achieved through cropping trials with the energy grasses, analyses and evaluations of these for different energy purposes, hygiene studies on the three-chamber septic tank sludge and chemical analyses of the soil and the sludge used in the cropping trials. This report presents results on: 1)Establishment of energy grass in cropping trials. 2)Evaluation of three-chamber septic tank sludge as a plant fertiiser. 3)Evaluation of sludge sanitation through the addition of urea. 4)Preliminary studies of bioethanol and biogas production based on energy grass The three-chamber septic tank sludge is of much lower quality from a nutrient and metal perspective than cattle manure or blackwater from holding tanks. The copper and zinc concentrations in the sludge can exceed the permissible values for spreading sewage sludge on arable land. Sanitation with 0.6% urea for three months was shown to give acceptable hygiene quality for use of the three-chamber septic tank sludge in energy crops. The concentrations of organic environmental pollutants were well below the permissible values for sewage sludge. The next phase of the project will examine: a)The efficacy of sanitation at different doses of urea. b)Permissible hygiene values for spreading three-chamber septic tank sludge in growing energy grass. c)The potential of energy grasses for production of bioethanol and biogas at different harvesting times. d)The potential of energy grasses as a solid fuel at different harvesting times. e)The fertiliser efficiency and energy balance for energy grass. f)The incidence of metal and organic pollutant accumulation in energy grass fields.
|
|
| 10. |
- Johansson, Christina, et al.
(author)
-
Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En slutsats som dragits inom projektet är att själva kretsloppet för växtnäringsinnehållet i trekammarbrunnsslam inte är den viktigaste frågan ur hållbarhetssynpunkt vid odling av energigräs, eftersom återföringen av växtnäring med trekammarbrunnsslam, främst fosfor och kalium, är mycket begränsad. I stället är själva nyttjandet av energigräset som råvara för produktion av förnybara drivmedel mycket viktigare ur hållbarhetssynpunkt. Hållbarheten i systemet ligger i att energigräset kan omvandlas till förnybara drivmedel, såsom biogas och bioetanol, vilka ersätter bensin och diesel, som har en mycket stor klimatpåverkan. Enligt litteraturuppgifter ger en vallgröda på ca 9 ton torrsubstans (ts) per ha och år, en reduktion av växthusgasemissioner med ca 6 ton CO2-ekv. per hektar och år, under förutsättning att fordonsgas i form av metan produceras av vallgrödan och biogödseln, som kvarstår efter rötningen av vallgrödan, ersätter mineralgödsel på produktiv åkermark. Inom projektet har vi uppnått skördar på 5 - 15 ton ts per ha och år beroende på odlingslokal och vilket energigräs som odlats, om gräset varit gödslat eller ogödslat samt om baljväxter ingått i ”biogasvallen”. Skördenivåer i detta intervall tyder på att man kan uppnå ett hållbart system för produktion av biogas baserat på energigräs, enligt EU:s nuvarande hållbarhetskriterier (en CO2-reduktion på minst 35 %) för förnybara drivmedel, oberoende om gräset gödslas med trekammarbrunnsslam eller ej. Särskilt stor klimatnytta uppnås vid användning av biogasvallar som innehåller både gräs och baljväxter, eftersom dessa ger hög biomassaavkastning helt utan kvävegödsling. Biogaspotentialen hos de energigräs och biogasvallar som studerats i projektet ligger normalt i intervallet 250 – 350 l CH4 per kg VS, beroende på skördetidpunkt och förbehandlingsmetod. Att använda energiåkrar för odling av fleråriga energigräs där biomassan används för produktion av biogas, bioetanol eller fastbränsle innebär flera miljövinster, mest påtagligt genom minskad klimatpåverkan, eftersom fossil energi ersätts, men även genom att fleråriga grödor har lägre behov av insatser i form av jordbearbetning och ogräsbekämpning och lagrar in mer kol i rötterna och marken än ettåriga grödor. Ytterligare miljövinster kan erhållas om biomassa skördas på ogödslade energiåkrar nära känsliga vattenmiljöer, eftersom man då kan transportera bort växtnäring till produktiv åkermark, som annars skulle kunna orsaka övergödning. Vid användning av energigräs som biogassubstrat kan biogödseln, som blir kvar efter rötningen, användas som ett värdefullt gödselmedel inom ekologisk eller konventionell odling. Biogödseln innehåller lättillgänglig växtnäring och om den används för gödsling av livsmedelsgrödor på åkermark sker en stor miljövinst genom ersättning av mineralgödsel. För att trekammarbrunnsslam skall kunna användas som ett gödselmedel till energigräs så krävs det en hygienisering genom t.ex. tillsats av minst 0,6 % urea och lagring i minst 3 månader. Hygienisering med urea medför dock att trekammarbrunnsslammet får ett relativt högt kväveinnehåll i jämförelse med andra viktiga växtnäringsämnen, såsom fosfor och kalium. Detta innebär att fosfor och kalium måste tillföras med andra gödselmedel för att energiåkern inte skall lida brist på dessa växtnäringsämnen på längre sikt. Tillförseln av tungmetaller med det hygieniserade trekammarbrunnsslammet till energiåkern bedöms vara något större jämfört med om källsorterat klosettvatten eller nötflytgödsel används som gödselmedel till energigräsen. Halterna av miljöstörande organiska ämnena i trekammarbrunnsslam ligger dock långt under riktvärdena för avloppsslam enligt slamöverenskommelsen. Allt detta visar att hygieniserat trekammarbrunnsslam kan användas som en växtnäringsresurs vid odling av energigräs eller biogasvallar på energiåkrar, men att hygieniserat klosettvatten skulle vara ett väl så bra alternativ.
|
|
