SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Taube Jill) ;hsvcat:3"

Sökning: WFRF:(Taube Jill) > Medicin och hälsovetenskap

  • Resultat 1-10 av 15
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Martinsen, Egil W., et al. (författare)
  • Fysisk aktivitet vid depression : Forskning pågår
  • 2017
  • Ingår i: Fysioterapi. - 1653-5804. ; :5, s. 34-39
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vi har nöjet att publicera kapitel 2.8 Fysisk aktivitet vid depression ur  Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2017  med tillstånd av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA). Detta kapitel samt  ytterligare drygt 30 kapitel ur FYSS 2017 kan laddas ner från www.fyss.se.  Samtliga 53 kapitel är samlade i boken FYSS 2017 utgiven av Läkartidningen förlag AB.SAMMANFATTANDE REKOMMENDATION •  Personer med depression bör rekommenderas aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska depressiva symtom. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++). •  Fysisk aktivitet reducerar depressiva symtom i liknande grad som antidepressiva läkemedel eller KBT vid lindrig och måttlig depression. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++). •  Om enbart muskelstärkande fysisk aktivitet väljs i syfte att behandla depression, bör den kompletteras med aerob fysisk aktivitet för att minska risken för kardiovaskulär sjukdom, eftersom denna risk är förhöjd vid depression.
  •  
2.
  • Duberg, Anna, 1976-, et al. (författare)
  • Dans som skydd mot psykisk ohälsa
  • 2015
  • Ingår i: Kultur och Folkhälsa. - Hägersten : Tolvnitton förlag. - 9789187724046 ; , s. 209-218
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
3.
  • Taube, Jill, et al. (författare)
  • Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna
  • 2017
  • Ingår i: Dagens medicin. - : Bonnier.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • ”Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna”Vi är kritiska till att Socialstyrelsens olika riktlinjer tillåts krocka med varandra, skriver sju debattörer. Publicerad: 2017-03-23 07:00 Skriven av: Jill Taube, Ingibjörg H Jonsdottir, Bengt Kjellman, Anders Hovland, Carl Johan Sundberg, Eva Andersson och Egil W MartinsenDetta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna. Fysisk aktivitet som prevention och behandling har varit en naturlig del av hälso- och sjuk­vården sedan början av 2000-talet. År 2011 breddade Socialstyrelsen detta med riktlinjer för sjukdoms­förebyggande metoder där tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet inbegreps. Personer med psykisk ohälsa har här prioriterats av flera skäl, då man löper en stor risk för kroppslig ohälsa och förkortat liv.Nu uppdaterar Social­styrelsen riktlinjer om behandling av depression och ångest och uppmärksammar samsjuklighet som hjärt-kärlsjukdom och diabetes, men nämner inte levnadsvanor som en nödvändig del i omhändertagandet, vilket är olyckligt.Betydelsen av råd om fysisk aktivitet som en del av behandlingen av patienter med depression, framkommer tydligt i andra länder såsom Storbritannien med expertmyndigheten Nice. Här ses fysisk aktivitet som en viktig bas, oberoende av övrig behandling.“Här ses fysisk aktivitet som en viktig bas, oberoende av övrig behandling.”Riktlinjer från 2010 gav stöd för fysisk aktivitet som behandling av mild till måttlig depression. I de nya riktlinjerna som publicerades i december 2016, är detta i stort sett borta.Vi menar att det är kontra­produktivt att Social­styrelsen inom ramen för ett riktlinjearbete inte ser till övrigt arbete inom myndigheten.Socialstyrelsens föreslagna riktlinjer krockar med vad vi har redovisat i den helt nyligen upp­daterade versionen av Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Fyss, avseende behandling av depression. I vårt arbete har ett stort antal vetenskapliga artiklar och meta-analyser granskats. I Social­styrelsens underlag redovisas endast sex vetenskapliga referenser.Vi är inte heller ensamma om att rikta kritik mot de nya rikt­linjerna. Skarp kritik framfördes också av tre sakkunniga inom psykoterapiområdet som själva varit en del av riktlinjearbetet. Där beskriver man en icke-transparent arbetsorganisation som i mycket hög grad har präglats av partiskhet till förmån för vissa insatser. Personer med kunskap om annat än KBT och läke­medels­behand­ling var i extrem minoritet, vilket påverkade omröstnings­förfarandet. Vi saknar insikt om hur denna process gått till, men blir oroade över den kritik som framförts.Sammanfattningsvis är vi kritiska till att Socialstyrelsens olika riktlinjer tillåts krocka med varandra. Socialstyrelsen bör ta ett större grepp och även integrera råd om levnadsvanor i de föreslagna nya riktlinjerna, gärna i samråd med andra myndigheter. Vi ifrågasätter också prioriteringsgruppens slutsats av evidensen för fysisk aktivitet som behandlingsalternativ för mild till måttlig depression.Vi har framfört dessa syn­punkter direkt till Social­styrelsen, i ett detaljerat remissvar. Vi hoppas att vårt inlägg ska upp­fattas som ett sätt att fortsätta den konstruktiva dialog vi redan har med myndigheten och därmed sakfrågan framåt. Jill Taube, specialistläkare i psykiatri, Ingibjörg H Jonsdottir, professor, institutionen för kost och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, Bengt Kjellman, docent, specialist­läkare i psykiatri, Karolinska institutet och Akademiska sjukhuset i Uppsala, Anders Hovland, försteamanuens, psykolog, Solli distriktspsykiatriske senter och institutionen for klinisk psykologi, Universitetet i Bergen, Carl Johan Sundberg, professor, läkare, institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska institutet, Stockholm, Eva Andersson, docent, läkare, idrottslärare, Gymnastik- och idrottshögskolan och institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm, Egil W Martinsen, professor, specialistläkare i psykiatri, Universitetssjukhuset i Oslo. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/03/23/levnadsvanor-bor-integreras-i-de-nya-riktlinjerna/ 
  •  
4.
  • Andersson, Eva, 1958-, et al. (författare)
  • Fysisk aktivitet vid depression
  • 2021. - 4
  • Ingår i: FYSS 2021. - : Läkartidningens förlag. - 9789198509823 ; , s. 319-324
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
5.
  •  
6.
  • Andersson, Eva, et al. (författare)
  • Improved Physical Capacity in a Project with Guided Physical Activity for Persons with Depression or Anxiety.
  • 2010
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Background: Higher physical capacity is correlated with increased health. Knowledge in this area regarding psychiatric diseases is sparse.  Purpose: The aim was to study aerobic and several strength capacities in a physical activity project for persons with depression or anxiety. Methods: Eighty-four persons (56 women and 28 men) with depression or anxiety were recruited from psychiatric out-patient clinics in Stockholm. Their mean age and BMI was 46 (21-80) years and 26 (17-41) kg/m2, respectively. 50% were sick-listed. 50% had BMI>25. Aerobic and strength tests were chosen by each subgroup´s project leaders. Directed physical activity was given, in groups 10-15, 1 hour twice/week during 8-12 weeks. Results: Significant changes (p<0.05, of all n=84) between pre- and post tests were seen in submaximal cycle test (11% enhanced values, n=56) and distance of 6 minutes walk test (16%, n=15) as well as in strength tests for the back for the back (i.e. time in static horizontal belly-back, 40%, n=44), abdominal and hip flexors (i.e. number of hip flexion sit-ups, 45%, n=38), leg (i.e. standing with 90O in hips and knees, 48%, n=56) and arm with shoulder muscles (i.e. number of raising weights alternately with the arms, 46%, n=32). Hand grip tests, BMI or blood pressure values did not change significantly. Conclusions: Directed 8-12 weeks physical activity programs can improve physical fitness in individuals with depression or anxiety.
  •  
7.
  • Duberg, Anna, 1976-, et al. (författare)
  • Dans kan ge unga skydd mot psykisk ohälsa
  • 2013
  • Ingår i: Läkartidningen. - Stockholm : Läkartidningen förlag AB. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 110:36, s. 1539-1541
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)
  •  
8.
  •  
9.
  • Hovland, Anders, et al. (författare)
  • Fysisk aktivitet vid ångestsyndrom
  • 2016
  • Ingår i: FYSS 2017. - : Läkartidningen förlag. - 9789198171129 ; , s. 632-643
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sammanfattande rekommendationPersoner med panikångest bör rekommenderas aerob fysisk aktivitet för att minska ångest. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Ett enstaka aerobt träningspass på hög intensitet minskar risken att utlösa panikångest. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Fysisk aktivitet kan användas som kompletterande behandling vid all form av ångest, då det finns grund för att förvänta en viss symtomreduktion både akut och på längre sikt.Den fysiska aktiviteten bör utformas och individanpassas av medicinskt utbildad personal i samråd med individen.Personer med ångest, oavsett typ, bör även rekommenderas muskelstärkande fysisk aktivitet enligt de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet.
  •  
10.
  • Kjellman, Bengt, et al. (författare)
  • Depression
  • 2008
  • Ingår i: FYSS 2008 - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. - : Statens folhälsoinstitut. - 9789172575431 ; , s. 281-291
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Fysisk aktivitet har positiv effekt vid depression både för att förhindra depressionsepisoder och för att behandla sådana, såväl akut som på längre sikt. Den fysiska träningen sker med fördel parallellt med sedvanlig behandling med mediciner och samtal. Även om många studier har metodologiska brister och att det fortfarande finns få långtidsstudier, har fysisk träning vid lätt och måttlig depression klart vetenskapligt stöd när det gäller akut behandling och som ett medel att minska risken för återfall. En preventiv effekt har konstaterats vid epidemiologiska studier och vid långtidsstudier med uppföljning upp till tio år. Övriga hälsoeffekter av fysisk aktivitet är också viktiga, då depression ofta samvarierar med kroppsliga sjukdomar. Fysisk aktivitet är en stor vinst, både för den enskilda och för samhället.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 15

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy