| 1. |
- Anell, Birgitta, et al.
(författare)
-
Portfoliometoden
- 2000
-
Ingår i: Kom och läs. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127732445 ; , s. 12-19
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Fredriksson, Ulf, 1954-, et al.
(författare)
-
Flickor och pojkar i PISA-undersökningarna
- 2018
-
Ingår i: PISA under 15 år - resultat och trender. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127819818 ; , s. 131-146
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Fredriksson, Ulf, 1954-, et al.
(författare)
-
Läsförståelse i PISA
- 2018
-
Ingår i: PISA under 15 år – resultat och trender. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127819818 ; , s. 42-68
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Fredriksson, Ulf, et al.
(författare)
-
Svenska som andraspråk och kulturmöten.
- 2003
-
Ingår i: Barn utvecklar sitt språk. - Lund : Studentlitteratur. - 9144027931 ; , s. 292-
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kulturmötet är för många barn en viktig del av den kontext i vilken de utvecklar sitt språk. Många skäl talar för att barns språkliga och kulturella bakgrund påverkar de förutsättningar de har för att lära sig svenska. Det finns också mycket som tyder på att en del av de skillnader som finns mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund samt mellan olika grupper av elever med invandrarbakgrund är beroende på skillnader i elevernas sociala och ekonomiska levnadsförhållanden. I detta sammanhang är det viktig att vara försiktig så att inte kulturella skillnader tillåts skymma sociala skillander. Det är av central betydelse att lärarna har en grundläggande respekt för elevernas språk och kultur. Ytterligare en viktig utgångspunkt är att varje elev med invandrarbakgrund är unik. Beroende på invandring samt språklig och kulturell bakgrund ställs barn med invandrarbakgrund inför olika utmaningar och svårigheter. De flesta invandrarföräldrar är mycket måna om att deras barn får en bra skolgång, men kan vara osäkra om vad som är bäst för deras barn. Lärare som arbetar med många elever med invandrarbakgrund måste vara beredda att ge råd till föräldrar. Föräldrarna måste få veta att hemmet spelar en viktig roll för barnets språkutveckling. Inte minst handlar det om att ge barnet mycket språkligt stöt i hemmet.
|
|
| 7. |
- Göhl-Muigai, Ann-Kristin
(författare)
-
Talet om ansvar i förskolans styrdokument 1945-1998 : en textanalys
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- With the overall aim of "analysing and comparing the language that was used during the period 1945-1998 in pre-school documents with regard to the duty of promoting the development of children into responsible persons and citizens", the thesis studies seven authoritative government texts for pre-schools. The goal documents form an intertextual chain whose first link was published under the auspices of the National Swedish Bord of Health and Welfare, when the number of institutions for the care and education of the youngest children was still very limited. The goal document which make up the latest link in the chain serves as an indication of the altered status of pre-schools caused by their becoming a part of the educational system. - Starting out from curriculum theory the thesis makes a text analysis where the methodology has been inspired by Quentin Skinner's histiorical-pragmatic and intertextual approach and by John Austin's speech act theory. The source texts are contextualised by means of parliamentary reports, government bills, and other contemporary texts. - Since 'ansvar' ('responsibility') is a contingent concept, the context has a decisive importance for the meaning. The analyses of the pre-school goal documents reveal certain differences from the usual lexical definitions of 'ansvar' ('responsibility'), which are 'punishment', 'answer' and duty, and which are used in law, moral philosophy and political science. The authority and adulthood implied by the standard meanings, and the weight, seriousness and negative axiological sense associated with these, are changed when in a "new" context, the pre-school context, the issue is children's development of responsibility. - When the goal documents refer to the youngest members of society as having the ability to take and show responsibility, this indicates not only that the sense, reference and speech act potential of the word have changed, but also that the underlying perception of children has changed. - "New", positively axiological senses of 'ansvar' ('responsibility') appering in several of the pre-school goal documents are that the children are expected to "respond to" other people and "show consideration" and a "democratic responsibility" - an interpretation which has been caused by the advocacy that children should participate and share the responsibility and also have a real influence on the everyday life of pre-schools.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
