SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Toivanen Susanna) ;pers:(Harter Griep Rosane)"

Sökning: WFRF:(Toivanen Susanna) > Harter Griep Rosane

  • Resultat 1-5 av 5
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • de Oliveira, Thais Lopes, et al. (författare)
  • The Brazilian Longitudinal Study of Adult Health (ELSA-Brasil) : Factors Related to Smoking Cessation
  • 2022
  • Ingår i: International Journal of Behavioral Medicine. - : SPRINGER. - 1070-5503 .- 1532-7558.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background Smoking cessation is not an easy accomplishment. However, the benefits are several for those who do it, such as cardiovascular risk reduction 1 year after quitting smoking. This study aimed to verify the factors related to smoking cessation in civil servants of The Brazilian Longitudinal Study of Adult Health (ELSA-Brasil). Methods This study had a longitudinal design using data from a prospective cohort of civil servants (ELSA-Brasil). Our variable of interest was smoking cessation. The relationship between socio-demographic characteristics, job stress, health-related variables, legislation, and smoking cessation was analyzed by Cox proportional hazard models. The analyses were stratified by gender. Second-hand smoke exposure, age, education, excessive alcohol consumption, common mental disorder, and smoking control law were the variables considered in the final model. Results Information of 2020 women and 2429 men was analyzed. Individuals without second-hand smoke exposure, with up to 49 years of age, with higher education, without excessive alcohol consumption, without common mental disorders, and who initiated smoking in 1989 or after the smoking control law had a higher risk of stopping smoking. The risks magnitudes were higher for women. Conclusions Our study reinforces the necessity of alcohol consumption regulation, the relevance of Public Health Policies, and the need for more smoking cessation measures focused on men, on people with mental disorders, alcoholism, and older adults. Also, our results did not show significant risks regarding the psychosocial working environment.
  •  
2.
  •  
3.
  • Griep, Rosane Harter, et al. (författare)
  • Gender, work-family conflict, and weight gain: four-year follow-up of the Brazilian Longitudinal Study of Adult Health (ELSA-Brasil)
  • 2022
  • Ingår i: Cadernos de Saúde Pública. - : FapUNIFESP (SciELO). - 0102-311X .- 1678-4464. ; 38:4
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This study sought to analyze the effect of work-to-family conflict (demands from work that affect one’s family/personal life), family-to-work conflict (demands from family/personal life that affect work), and lack of time for self-care and leisure due to professional and domestic demands on the incidence of weight gain and increase in waist circumference by gender in the Brazilian Longitudinal Study of Adult Health (ELSA-Brasil). Our study included 9,159 ELSA-Brasil participants (4,413 men and 4,746 women) who attended baseline (2008-2010) and the first follow-up visit (2012-2014). Weight gain and increase in waist circumference were defined as an annual increase ≥ 75th percentile, i.e., ≥ 1.21kg/year and ≥ 1.75cm/year, respectively for women; and ≥ 0.96kg/year and ≥ 1.41cm/year respectively for men. Associations were estimated by Poisson regression applying robust variance with the R software. Analyses were stratified by gender and adjusted for socioeconomic variables. Adjusted models showed a higher risk of weight gain among women who reported family-to-work conflict frequently and sometimes (relative risk - RR = 1.37 and RR = 1.15, respectively) and among those who reported frequent lack of time for self-care and leisure (RR = 1.13). Among men, time-based work-to-family conflict (RR = 1.17) and strain-based work-to-family conflict (RR = 1.24) were associated with weight gain. No associations were observed between work-family conflict domains and increase in waist circumference. These findings suggest that occupational and social health promotion programs are essential to help workers balance work and family life to reduce weight gain.
  •  
4.
  • Toivanen, Susanna, et al. (författare)
  • Hospitalization due to stroke or myocardial infarction : are there any differences between self-employed individuals and employees?
  • 2016
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The aim was to examine hospitalization due to stroke and acute myocardial infarction, respectively, and to analyze differences between the self-employed and paid employees in the same industries. Data and methods: Data from Statistics Sweden's population register (2003) was linked to National Board of Health and Welfare’s hospital admission register and cause of death register (2004-2008). More than 4.7 million people (7% self-employed) were included in the analyses. Individuals were classified on the basis of their occupational status as self-employed persons or employees. The self-employed were further classified as sole proprietors or limited liability company owners according to the legal form of self-employment. Based on the Swedish Standard Industrial Classification (SNI 2002) eight industries were distinguished. Diagnoses of hospitalization were classified as stroke (intracerebral hemorrhage I61, cerebral infarction I63, and unspecified acute cerebrovascular disease I64) and acute myocardial infarction (I21) based on the international classification of diseases (ICD-10). Stroke and Myocardial Infarction (MI) hospitalization incidence rate ratios (IRR) and 95% confidence intervals (CI) were estimated using negative binomial regression models adjusted for pre-specified potential confounding covariates. Effect modification by occupational status, industrial sector, and gender was investigated with two and three-way interaction terms.
  •  
5.
  • Toivanen, Susanna, et al. (författare)
  • Sjukhusinläggningar till följd av akuta hjärt-kärlsjukdomar: finns det skillnader mellan egenföretagare och anställda inom samma bransch?
  • 2016
  • Ingår i: Book of abstracts - FALF 2016. - Östersund : Mittuniversitetet. ; , s. 42-43
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Bakgrund: Både bättre och sämre hälsa har tidigare rapporterats hos egenföretagare jämfört med anställda. Egenföretagare rapporterar oftast bättre livs- och arbetstillfredsställelse trots att de arbetar mer, tar kortare semester, är mer sällan sjukskrivna och oftare sjuknärvarande än anställda. Företagsform och bransch påverkar egenföretagares dödsrisk, även i jämförelse med anställda. Vad gäller sjukhusinläggningar till följd av akuta hjärt- kärlsjukdomar är kunskapen om skillnader mellan egenföretagare och anställda begränsad. Syftet var att undersöka sjukhusinläggningar till följd av akut hjärtinfarkt och stroke, var för sig, och analysera skillnader mellan egenföretagare och anställda inom samma branscher. Data och metod: Data från Statistiska centralbyråns befolkningsregister (2003) länkades till Socialstyrelsens patientregister och dödsorsaksregister (2004-2008). Drygt 4,7 miljoner individer (7 % egenföretagare) ingick i studien. Individer klassificerades utifrån yrkesställning som anställda, egenföretagare eller egenföretagare med aktiebolag. Utifrån Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 2002) klassificerades åtta branscher.Diagnos för sjukhusinläggning klassificerades som akut hjärtinfarkt (I21) och stroke (I61 intracerebral blödning; I63 cerebral infarkt; I64 ospecificerad akut cerebrovaskulär sjukdom) utifrån internationell klassificering av diagnoser (ICD-10). Sjukhusinläggningstal (incidens rate ratio, IRR med 95 % konfidensintervall, KI) estimerades med multipel Negative Binomial regressionsanalys. Två- och trevägsinteraktioner testades mellan yrkesställning, bransch och kön. Resultat: Risken för sjukhusinläggning till följd av akut hjärtinfarkt (IRR 0,92; KI 0,85-0,99) var signifikant lägre bland egenföretagare med aktiebolag jämfört med anställda, och högre i de flesta branscher (IRR 1,15 – 1,25) jämfört med jordbruk, skogsbruk och fiske (JSF). Förhöjd risk för sjukhusinläggning till följd av stroke fanns i samtliga branscher (IRR 1,19 – 1,48) jämfört med JSF, däremot fanns inga skillnader utifrån yrkesställning. Tvåvägsinteraktionen mellan yrkesställning och bransch var signifikant för hjärtinfarkt (p=0,0019). Jämfört med anställda hade egenföretagare förhöjd risk för sjukhusinläggning inom handel, restaurang och transport (IRR 1,22; KI 1,09-1,38) samt lägre risk inom JSF (IRR 0,81; KI 0,68-0,97) och i icke specificerade branscher (IRR 0,79; KI 0,67- 0,93).
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-5 av 5

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy