| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Försäkringsmedicin
- 2013. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken beskriver centrala försäkringsmedicinska begrepp ur ett både principiellt och kritiskt perspektiv samt ger en överblick över gällande regelverk. I boken framgår hur personförsäkringar utvecklats med tonvikt på svenska förhållanden men här finns även en jämförelse med andra närliggande länder. Försäkringsmedicinens medicinska och juridiska bedömningar belyses liksom dess kopplingar till juridiken och särskilt till skadeståndsrätten. Försäkringarnas innehåll och hur enskilda ärenden handläggs har förändrats varför flera områden, särskilt inom socialförsäkringen, är föremål för diskussion. Boken innehåller en kritisk analys av vissa sådana aspekter, bl.a. olika etiska perspektiv. Regelverken förändras i snabb takt och aktuella regler hämtas i dag framför allt via webben. Boken innehåller de viktigaste reglerna, framför allt inom socialförsäkringen, på en övergripande nivå.Syftet är att ge läsaren en fördjupad förståelse för de medicinska och juridiska principer som är centrala inom försäkringsmedicinen. Den innehåller också en övergripande beskrivning av gällande regelverk i Sverige och vissa andra länder.Boken vänder sig till personer som behöver en fördjupad förståelse för försäkringsmedicinska frågor, t.ex. läkare och annan sjukvårdspersonal, jurister och handläggare av personförsäkringar.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 8. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 9. |
- Persson Waye, Kerstin, et al.
(författare)
-
Genusperspektiv på arbetsskada vid bullerexponering och hörselskada
- 2016
-
Ingår i: Book of abstracts. - : Mittuniversitetet. ; , s. 27-27
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett inkluderande och hållbart arbetsliv bör vara könsneutralt och genusmedvetet vid bedömning av riskexponeringar och hälsorisker. Forskning inom Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, indikerar att personal inom kvinnodominerade yrken såsom skola, hälso- och sjukvård rapporterar hörselskador av annan karaktär än vad som kan förväntas. En möjlig orsak är att ljudmiljön inom dessa kvinnodominerade yrken till skillnad från t ex industribuller orsakas av mänsklig aktivitet, är kommunikationsintensiv och mycket oregelbunden med plötsliga starka ljud. Pågående analyser visar att rapportering av hyperakusis är fördubblad för förskollärare jämfört med en kontrollgrupp. Vetenskaplig evidens för samband mellan buller och hörselskada är till stor del baserad på forskning inom mansdominerade yrken. Det är troligt att den typ av bullerexponering som återfinns inom traditionellt manliga yrken och de symptom som rapporteras av exponerade i dessa miljöer utgör normen för hur en bullerskada bedöms. Det föranleder frågeställningen om bedömning av arbetsskadeanmälningar som rör hörselskada skiljer sig åt mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Projektet utgår från tesen att beviljande av arbetsskada utgör en viktig signal om skadans betydelse och kostnader för individ och samhälle. En låg beviljningsgrad leder till negativ återkoppling för individen och på sikt berörda yrkeskategorier som minskar incitament till att anmäla. Vi tror även att förekomst av anmälningar är en viktig påverkansfaktor för intensitet av det systematiska arbetsmiljöarbetet och tillsynen. Hypotesen är att beviljande av arbetsskada påverkas av kunskap men även av informella strukturer. Vi planerar undersöka om och i sådant fall vilka skillnader i beviljandegrad för hörselrelaterade sjukdomar och symptom som finns mellan kvinnor och män, med hänsyn tagen till yrke. Kvaliteten i bedömningsunderlaget från arbetsplatsinspektioner och medicinskt underlag granskas med avseende på underlagets omfattning och grad av vetenskaplig evidens. Vidare undersöks om det i huvudsak är exponeringsbedömning, symptombedömning eller samband däremellan som föranleder avslag på arbetsskadeanmälan.
|
|
| 10. |
- Söderberg, Mia, 1977, et al.
(författare)
-
En rapport om studiemiljö, stress och hälsa bland Sahlgrenska akademins studenter
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporter från både Göteborgs universitets Akademihälsa och Sahlgrenska akademin Studentkår har uppmärksammat en hög förekomst av överbelastning och psykisk ohälsa bland studenter vid Sahlgrenska akademin. Därför beslöt Sahlgrenska akademins dåvarande dekan Olle Larkö, att utföra en studie om upplevd stress, studiemiljö och hälsa bland Sahlgrenska akademins studenter. Uppdraget att genomföra studien tilldelades Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin & Göteborgs universitet. Det övergripande syftet var att undersöka studiemiljöns betydelse för studenternas grad av upplevd stress och hälsa som underlag för förebyggande åtgärder. Övriga frågeställningar var om det fanns skillnader avseende sådana variabler mellan könen eller mellan studenter på olika program. Frågeställningarna undersöktes via en webenkät som skickades till alla studenter som under HT-2016 aktivt studerade vid något grundutbildningsprogram vid Sahlgrenska akademin. Enkäten mätte företrädelsevis olika psykosociala aspekter i studiemiljön, såsom studieintensitet, möjligheter till inflytande, socialt klimat och hur man upplevde föreläsare och kursledare. Som utfall utvärderades grad av utmattning, ångest- och depressionssyndrom, om man sökt vård pga. sina studier eller starkt övervägt att avbryta sin utbildning. Utav 3961 tillfrågade, besvarades enkäten av 2398 studenter, vilket innebär en svarsfrekvens på 61%. Svarsfrekvenserna skiljde sig mycket mellan olika program, vilket man bör ha i åtanke när man tolkar resultaten för enskilda program. De deskriptiva resultaten visade att de flesta studenter var stolta över sitt framtida yrkesval, blev stimulerade av sina studier och kände att man blev väl förberedd för sin yrkesroll. Det var också tydligt att det fanns en god och stöttande social stämning studenter emellan. Ungefär en tredjedel av alla studenter upplevde dock en anspänd studiesituation, dvs. stor arbetsbelastning, men med begränsade möjligheter att påverka sin studiesituation, en typ av psykosocial miljö som är starkt kopplat till psykisk ohälsa. Många kände också en hög grad av oro inför framtida höga stressnivåer och stort ansvar inom det blivande yrket. Det fanns en utbredd förekomst av psykisk ohälsa, ungefär en tredjedel rapporterade nivåer över de standardiserade cut-off värdena för hög grad av utmattning eller ångestsymtom som kan indikera en ångeststörning. Andel personer som sökt vård pga. studierelaterad ohälsa låg på 15%, och ungefär en tredjedel av alla studenter hade någon gång starkt övervägt att avbryta sina studier. Vid jämförelse med andra grupper som besvarat samma typ av frågeformulär går det att se att Sahlgrenska akademins studenter rapporterar högre grad av utmattning, ångest- och depressionssymtom, än t.ex. svenska lärarstudenter eller unga vuxna i den svenska allmänbefolkningen. Noterbara skillnader fanns även mellan könen. Resultaten visade t.ex. att kvinnor lade fler studietimmar per vecka på sina studier och i högre utsträckning hade en anspänd studiesituation, jämfört med männen. Kvinnor rapporterade också en högre förekomst av psykisk ohälsa, avseende både grad av utmattning och ångestsymtom. Det fanns även skillnader mellan olika utbildningsprogram, där de stora programmen, apotekar-, läkar-, tandläkare- och sjuksköterskeprogrammen, utmärker sig avseende variabler såsom hög arbetsbelastning och förekomst av psykisk ohälsa. Den högsta andelen personer som sökt vård pga. studierelaterad ohälsa återfanns bland de kvinnliga läkarstudenterna (27%). Detta kan jämföras med vårdbehov hos manliga läkarstudenter (9%) eller den grupp av kvinnliga studenter med näst högst reliabel förekomst av vårdbehov, kvinnliga tandläkarstudenter (15%). Sambandsanalyserna visade att en av de starkaste riskfaktorerna för utmattning, vårdsökande och övervägandet att avbryta sina studier, var en anspänd studiemiljö (höga krav och låg kontroll). En sådan studiesituation var förknippad med en tredubbelt så hög risk för hög grad av utmattning och dubbelt så högt vårdbehov, jämfört med de som hade låga studiekrav och högt inflytande. Brister från fakulteten, såsom otydliga kursmål eller bristande feedback, var också associerat till en fördubblad risk för hög grad av utmattning och övervägande att avbryta sina studier. Därutöver var oro inför framtida kapacitet och emotionella krav på verksamhetsförlagd utbildning kopplat till psykisk ohälsa. Ett annat intressant resultat var att könsdiskriminering var associerat till att man sökte vård, däremot fanns det inga signifikanta samband mellan att söka vård, och utmattning eller ångest. Mindre förvånande var att den starkaste faktorn för att överväga att avbryta sina studier, var ett bristande engagemang för sin utbildning och kommande yrket. Resultaten visade även samband till viktiga friskfaktorer. Som tidigare påvisats i flera studier, var fysisk aktivitet kopplat till lägre nivåer av utmattning. En annan betydelsefull faktor, som var associerad till både minskad utmattning och ångestsymtom, var tid till återhämtning, vilket också är konsekvent med tidigare forskning. Sammanfattningsvis, trots många positiva aspekter såsom engagemang, stimulans och bra social gemenskap, rapporterade Sahlgrenska akademins studenter en hög förekomst av krävande och stressande studieförhållanden och en utbredd psykisk ohälsa. Studenterna vid Sahlgrenska akademin går på krävande utbildningar som ska förbereda dom för yrken med högt tempo och stort ansvar gentemot andra människor. Detta kräver god stresstålighet, men också att man kan känna igen mekanismer som kan orsaka stress och att man har kunskap om hur man kan skydda sin hälsa. Idag läggs stort ansvar för den egna hälsan på studenterna själva. Man bör diskutera huruvida inte universitet bör ha en tydligare och mer ansvarstagande roll i att minska förekomst av skadliga studieförhållanden och stärka studenternas förmåga att hantera krävande förhållanden och därmed bättre förbereda dom inför arbetslivet. Förslagna åtgärder bör därför fokusera på utökad tillgång till stresshanteringsprogram, förändra kulturer där stress och att må psykiskt dåligt ses som en svaghet, schemaläggning som gynnar tid för återhämtning och lyfta positiva och hälsofrämjande aspekter av fysisk aktivitet.
|
|
