| 1. |
- Asklund, Helen, 1975-, et al.
(författare)
-
Fiktionsläsning för social förståelse och breddade perspektiv : Utveckling av ett undervisningskoncept
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitetsutbildningar som leder till arbete inom relationsbaserade yrken behöver förbereda studenterna för de etiska dilemman och möten med människor i svåra situationer som de i yrkeslivet kan ställas inför. Vi behöver därför fråga oss hur studenterna i undervisningen bäst kan ges förutsättningar för att utvecklas som kritiskt tänkande och socialt ansvarstagande individer. Vid flera svenska lärosäten används idag exempelvis skönlitteratur som pedagogiskt material i läkar- och socionomutbildningar för att ge träning i kritisk reflektion, perspektivtagande och empatisk förmåga. Några av de användningsområden som i detta sammanhang har lyfts fram är att fiktionen kan illustrera och applicera teorier, bidra till att se andras villkor samt utveckla personliga egenskaper och förmågor (Ottelid 2015). Fiktionens potential att gestalta livsfrågor ur olika perspektiv (se exempelvis Pettersson 2009; Brewer & Hogarth 2015) är ytterligare en aspekt av fiktionaliteten som bidrar till att skönlitterär läsning har en funktion att fylla i undervisningssammanhang. Den pedagogiska potentialen förstärks ytterligare av att denna träning i föreställningsförmåga utgör en viktig förutsättning för empati, ett inom relationsbaserade yrken betydelsefullt förhållningssätt (Bernhardsson, Nilsson & Palm 2015). Syftet med vår pågående pilotstudie är tudelat, med lärare och studenter på det rehabiliteringsvetenskapliga programmet vid Mittuniversitetet som målgrupp. För det första arbetar vi för att öka kompetensen hos lärarkollegiet om hur de kan arbeta med skönlitteratur som ett pedagogiskt redskap. För det andra utarbetar vi en modell för att använda skönlitterära texter i undervisningen som ett medel för att utveckla ovan beskrivna förmågor och därmed bidra till att studenterna upparbetar ett kritiskt helhetstänkande och en djupare social förståelse (Rosenblatt 1995). Genom att projektet fokuserar på både utveckling av kursinnehåll och undervisningsmetoder samt på utveckling av den pedagogiska diskussionen i lärarkollegiet menar vi att det bidrar till ett hållbart lärande. Genomförandet inleds med att lärarna gemensamt läser ett urval skönlitterära texter. Därefter följer en reflekterande diskussion ledd av projektledaren om hur lärarna upplevde den lästa boken och tänker sig att den didaktiskt ska användas i undervisningen. Diskussionsanteckningar utgör insamlad data. Efter läsningen av varje bok reflekterar varje lärare skriftligt över boken och dess pedagogiska potential, innan den eventuellt förs in som kurslitteratur. De erfarenheter som slutligen ges från den pedagogiska tillämpningen av skönlitteraturen samlas in i form av en öppen enkät till studenterna och som anteckningar från ansvarig lärare. 86 Då studien pågår finns ännu inga färdiga resultat, men avsikten är att sammanställa och analysera insamlat data för publicering i en högskolepedagogisk tidskrift.
|
|
| 2. |
- Asklund, Helen, 1975-, et al.
(författare)
-
Pedagogiskt meriterad, men sen då? : meriteringsnätverk som forum för kollegialt lärande
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Strategier för att uppnå kollegialt lärande är viktigt i det utvecklingsarbete med koppling till pedagogisk meritering som just nu sker på Mittuniversitetet. Att kollegialt lärande kan leda till kvalitetsutveckling av högre utbildning (Bolander Laksov & Scheja, 2020; Hargreaves & O´Connor, 2019) är också en utgångspunkt i detta arbete. Som ett led i att skapa goda förutsättningar för att pedagogisk meritering ska bli en angelägenhet inte bara på individ- utan även på grupp- och organisationsnivå, har sedan ett knappt år ett nätverk för pedagogiskt meriterade lärare etablerats där lärare kan arbeta tillsammans med att synliggöra och kritiskt analysera pedagogiska praktiker samt skapa nya förhållningssätt kring lärande och högskolepedagogiska frågor. Nätverket utgör inte en begränsad insats, utan det handlar om ett pågående arbete och en värdeskapande process med potentiell betydelse för hela lärosätet. Syftet är att undersöka hur ett nätverk för meriterade lärare kan motivera till vidare pedagogisk utveckling och kollegialt lärande även efter meritering samt vilka organisatoriska ramar som behövs. Människor handlar ofta mot bakgrund av en tydlig motivation. För att motivera till utveckling, är det viktigt att skapa förutsättningar för detta (Janson & Laninge, 2017). Exempelvis kan motiverande faktorer för att som enskild lärare ansöka om pedagogisk meritering bestå i såväl ära som lönepåslag. I ett nätverk som vårt innebär processen att lärare motiveras av att lära av varandra, vilket ger ökad kvalitet i den professionella utvecklingen och upphov till helt nya möjligheter och samverkan mellan olika ämnen och institutioner på sätt som tidigare var närmast otänkbara. I nätverket pågår nämligen en lärprocess där organisationen får en kunskapsutveckling genom ett utforskande kollegialt lärande. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det tar tid innan man kan förvänta sig mätbara resultat av en akademisk organisatorisk insats (Olsson & Roxå, 2013). Att det på organisatorisk nivå finns utmaningar avseende vad som ska ske efter meritering blev tydligt i samband med att nätverket för meriterade lärare sjösattes. Om dessutom målet för den enskilde läraren endast är att meritera sig ser vi därför en risk att kvalitetsutvecklingen avstannar. Studiens empiri har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med prefekter och meriterade lärare vid Mittuniversitetet. Det förväntade resultatet bidrar till kunskap om hur kollegialt lärande kan leda till ökad kvalitetsutveckling för universitetet och för det livslånga lärandet, där lärare hela tiden behöver lära sig för att sedan kunna lära ut. ReferenserBolander Laksov, K. & Scheja, M. (2020) Akademiskt lärarskap. Stockholm: Sveriges universitetslärare och forskare. Hargreaves, A. & O´Connor, M. T. (2019). Professionell kollegialitet: om att utveckla lärares samarbete. Lund: Studentlitteratur. Janson, A. & Laninge, N. (2017). Beteendedesign: psykologin som förändrar tankar, känslor och handlingar. Stockholm: Natur & Kultur Akademiska. Olsson, T. & Roxå, T. (2013) Assessing and rewarding excellent academic teachers for the benefit of an organization. European Journal of Higher education, 3:1, 40-61.
|
|
| 3. |
- Göransson, Karina, 1965-, et al.
(författare)
-
Increased learning for all, a universal design perspective on co-creation with students
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Research shows that students are increasingly active when being included (Bovill & Bulley, 2011), therefore co-creation and interaction are essential for increased student learning. Inclusion in course design is an important factor, to offer students support in forms of inclusion when it comes to learning in digital environments like course platform and other digital medias as well as on campus (Förstudierapport, 2022). Regarding active student participation, an inclusive teaching environment is important in order to facilitate deep and transformative learning and to increase student engagement. In an exploration of co-creation with learners from a universal design perspective, it is essential to integrate a norm-critical approach which stands for diversity thinking in order to achieve societal development. With equality in focus patterns of norm-deviation are increasingly challenged (Hedvall, 2022). In universal design key words are flexibility, proactivity and intersectionality (Hedvall, 2022). The starting point when co-creating with learners should be the students who have the most difficulties. If a course design works for those with special needs and educational support, it should work for everyone. Universal design principles could be used as a tool in designing a course or a course platform. Inequality is the starting point, learning from a universal design perspective can be about creating a flexibility to meet students differences. Also, learning is created in co-creation with the target group, instead of only with the perspective of the expert, the teacher. Dunne and Zandstra (2011) talk about how students can become agents of change, but believe that there are challenges for both staff and students. They believe that students should be involved in co-creation because then they have an understanding of the requirements for learning from a student perspective. At Mid Sweden University there are different projects exemplifying this trend, for example BLAD (needs-driven learning through adapted participation) which is about developing forms of lifelong learning and distribution of skills development, adapted to the requirements and needs that societal and technological development places on public organizations. Students need different forms of support to feel secure when it comes to digital education, also the digital tools are getting more common. There is a need to further develop course design in digital environments to create the best opportunities for student learning also regarding their expectations of future learning environments. The purpose is to explore how a universal design perspective and co-creation with learners could be the basis for increased learning and active student engagement and participation in curriculum design. In this way, social sustainable development is integrated into course design through designing in co-creation with the students. The method used is a qualitative content analysis. The preliminary results show that universal design could have a positive effect on active student participation in curriculum design and a learning experience more open, inclusive and equitable. The contribution of this study is knowledge in how to use a universal design perspective in course design together with the students to design sustainable course design approaches that work for everyone in different higher education contexts.ReferencesBovill, C., and Bulley, C.J. (2011) A model of active student participationin curriculum design: exploring desirability and possibility. In: Rust, C.(ed.) Improving Student Learning (ISL) 18: Global Theories and LocalPractices: Institutional, Disciplinary and Cultural Variations. Series:Improving Student Learning (18). Oxford Brookes University: OxfordCentre for Staff and Learning Development, Oxford, pp. 176-188. ISBN9781873576809Dunne, E., & Zandstra, R. (2011). Students as Change Agents. New Ways of Engaging with Learning and Teaching in Higher Education. Bristol: Escalate. Förstudierapport: Framtidens arbetssätt och campus (2022). Diarienummer: 2021/1405Hedvall, P-O. (2022). Framväxten av universell utformning – en kulturomdaning i Arnell-Szurkos (red) Kunskap för framgångsrik inkludering, ISBN: 978-91-979508-1-7.
|
|
| 4. |
- Göransson, Karina, et al.
(författare)
-
Positiv respons och återkoppling i samband med vetenskapligt skrivande
- 2018
-
Ingår i: NU2018: Det akademiska lärarskapet. Västerås, 9-11 oktober, 2018. ; , s. 136-136
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract: 752 Session: B2 Format: Pitcha en idéPOSITIV RESPONS OCH ÅTERKOPPLING I SAMBAND MED VETENSKAPLIGT SKRIVANDEKarina Göranson (karina.goranson@miun.se), Monica Ulin (monica.ulin@miun.se)Inom Mittuniversitetets utbildningsstrategi, aktivitet 4, har det under våren 2018 pågått ett pedagogiskt utvecklingsprojekt med rubriken “Hur kan man lära ut konsten att läsa och skriva akademiska texter”. Några slutsatser i detta projekt är vikten av att ge studenter positiv återkoppling i samband med vetenskapligt skrivande. Vi vill utveckla dessa idéer och, med ett vetenskapligt förhållningssätt, skapa en modell för positiv återkoppling och respons med syfte att höja kvaliteten på det vetenskapliga skrivandet hos studenterna.En utbredd missuppfattning bland många studenter och lärare är att studenterna i första hand behöver veta vad som är fel för att bli bättre. För att bli en bra skribent är det istället viktigt att samla på sig ett förråd av goda exempel (egna och andras) för att skaffa sig en god språklig repertoar och vid varje skrivtillfälle ha många uttryckssätt att välja emellan (Sigrell, 2008; Pelger & Santesson, 2012). Dessutom, om man vill att studenterna ska se förtjänster i varandras texter, måste läraren visa hur positiv respons ser ut (Pelger & Santesson, 2012). Lärarens respons blir stilbildande när studenten själv ska ge respons. Människor som upplevs som auktoriteter blir effektiva modeller, vilket gör att studenter tar efter lärare (Karlsson, 2012).Det är av vikt att försöka förstå funktionen bakom ett beteende. Då kommer de “beteenden vars konsekvenser är belönande” att öka i antal (Janson & Laninge. 2017, 91). Människor handlar ofta på den motivation som driver handlingen. Om man vill att ett beteende ska öka i frekvens är det därför bättre att fokusera på att göra det enkelt att utföra beteendet snarare än att försöka sporra till en viss handling. Man bör alltså hellre motivera genom positiv förstärkning (Janson & Laninge. 2017, 108, 153). Istället för att lägga ner tid på att tala om för studenterna vad de inte ska göra och vad som är fel, bör man istället leda dem i rätt riktning med hjälp av positiva knuffar, så kallad nudging. Nudging handlar om processen att komma fram till en lösning och att börja i att specificera det underliggande problemet (Janson & Laninge. 2017, 45). Det är en utmaning för lärare att hitta vilka “triggers” som kan bidra till att studenterna motiveras att höja nivån på det akademiska skrivandet. Detta vill vi skapa en modell för.ReferenserJanson & Laninge. (2017). Beteendedesign: psykologin som förändrar tankar, känslor och handlingar. Förlag: Natur & Kultur Akademiska.Karlsson, L. (2012). Psykologins grunder. Lund: Studentlitteratur.Pelger, S & Santesson, S (2012). Retorik för statsvetare. Förlag: Studentlitteratur.Sigrell, A. (2008). Retorik för lärare: konsten att välja språk konstruktivt. Åstorp: Retorikförlaget.Thaler, R., H. och Sunstein, C., R (2008). Nudge. lmproving Decisions About Health, Wealth, and Happiness. Library of Congress Cataloging-in-Publication Data.
|
|
