SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Vallberg Roth Ann Christine) "

Sökning: WFRF:(Vallberg Roth Ann Christine)

  • Resultat 1-10 av 70
  • [1]234567Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Rubinstein Reich, Lena, et al. (författare)
  • Att stärka den vetenskapliga grunden
  • 2017
  • Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola : Kontinuitet och förändring. - Studentlitteratur. - 978-91-44-11259-6
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I denna del av antologin "Professionell yrkesutövning i förskolan. Kontinuitet och förändring" behandlas begreppen vetenskaplig grund och vetenskapligt förhållningssätt. Senare års styrdokument för förskola och skola, liksom för lärarutbildning, framhåller vikten av att den vetenskapliga grunden stärks, och att verksamheten/utbildningen forskningsbaseras Efter inledande kapitel om de centrala begreppen så redovisas i två kapitel exempel på forskning om den svenska förskolan från åren 2008-2014. En professions- och praktiknära forskning har utvecklats allt mer de senare åren, genom framför allt forskande förskollärare/lärare och lärarutbildare.
  •  
2.
  • Vallberg Roth, Ann-Christine, et al. (författare)
  • Undervisning och sambedömning i förskola : Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I rapporten beskrivs en inledande del av ett projekt som bedrivs inom ramen för forsknings- och utvecklingsprogrammet ”Undervisning i förskolan”. Rapporten belyser förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning som besvarades i anslutning till programstarten år 2016. Det föreligger stora behov av att klargöra hur undervisning kan bedrivas i förskola och det har framträtt betydande olikheter i hur förskolor arbetar med det pedagogiska uppdraget (Skolinspektionen, 2016a, 2016b, 2017a, 2017b). Tidigare forskning har varit mer inriktad mot lärande än undervisning i förskola (Vallberg Roth, 2017b). Därigenom framträder något av en ”lärifierad didaktik” (jfr Biesta, 2017). Forskningsprojektet syftar till att, i samverkan mellan verksamma förskollärare, förskolechefer, förvaltningsrepresentanter och forskare, vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning med dess relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i cirka 130 förskolor och/eller avdelningar belägna i tio kommuner i Sverige, mellan 2016 och 2018. Vidare syftar projektet specifikt till att utpröva begreppet "flerstämmig undervisning och sambedömning". Enligt Arfwedsson (1998) finns det ”faktiskt ingen teori som kan innesluta den totala undervisningssituationen” (s. 131). I projektet knyter vi an till skiftande teoretiska ingångar. Övergripande relateras till Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer: aktionsnivå, teoretisk nivå och metateoretisk nivå. Vi utprövar begreppet ”Flerstämmig undervisning och sambedömning” i relation till Kansanens didaktiska nivåer. Med flerstämmig avses flera röster i många stämmor, vilket kan översättas till flera infallsvinklar och variation av närmanden. Dysthe, (1993) lanserade ”det flerstämmiga klassrummet”, med inspiration från Bakhtin med framträdande sociolingvistisk och sociokulturell grund. Begreppet flerstämmig undervisning och sambedömning kan inspireras av Dysthe samtidigt som ett mer expansivt närmande kan utprövas som avser att inrymma flera vetenskapliga grunder, såväl teoretiskt som metateoretiskt. Materialet för delrapporten generades, som nämnts, inför starten av projektet år 2016. Relativt öppna frågor skickades via e-post till 243 medverkande och 222 besvarade dokumentet (svarsfrekvens 91%). Sammantaget omfattar materialet cirka 53 380 ord. Frågorna var formulerade enligt följande: 1. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? 2. Vad kan känneteckna undervisning i • musik • matematik • språk-kommunikation/flerspråkighet 3. Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare? 4. Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor? 5. Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? Didaktiskt orienterad textanalys med kvantitativa inslag har genomförts utifrån omväxlande empirinära och teorinära tolkningsled. Analysen kan beskrivas som abduktiv – en process där empiri och teori omtolkats i ljuset av varandra. ”Sammandrag från resultatet” Exempel på genomgripande ord och spår som är utmärkande och högfrekventa i materialet för alla delfrågorna har följande fokus: • Barncentrering – Barns intresse, följa barnen • Lärande • Vid och vag undervisning • Mer pedagog än förskollärare − Inkluderande personalbegrepp – ”vi-pedagoger” • Tid, tydliga ledare och lärande organisationer − ”Tid för att göra sitt arbete.” • Vaga spår av explicit vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet − Begreppsparet vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är ännu inte förankrat i någon större utsträckning i materialet. − Teoretiska spår är mer inriktade på lärande än undervisning I analysen använder vi termen "spår" istället för exempelvis "kategorier". Spår är en term som analytiskt kan vara förenlig med olika grunder och infallsvinklar som rör sig mellan kvalitativa och postkvalitativa närmanden och sätt att förhålla sig till och bearbeta data. Utmärkande och högfrekventa spår för respektive fråga: ”Vad kan känneteckna undervisning i förskola?” I den första frågan finns spår av avståndstagande från begreppet undervisning av typen ”I förskolan använder vi oss inte av begreppet undervisning”. Spår av en ”vid och vag undervisning” framträder också, exempelvis i termer av att undervisning är ”allt som sker under dagen på förskolan”, eller ”Allt lärande kan kännetecknas som undervisning”. Vidare framträder ett högfrekvent spår av barncentrerad undervisning som ”utgår från barnens intressen”. ”Vad kan känneteckna undervisning i musik?” Kännetecknande för musik är de hantverksmässiga momenten, att sjunga, spela instrument och dansa, vilket kan ske både spontant och planerat. Det finns spår av en utforskande och prövande hållning och att musik ska handla om uttryck och upplevelse. Vid planering och genomförande lyfts förskollärarens kunnande samt barnens intresse fram. Kännetecken för undervisning i musik handlar också om glädje och samhörighet. ”Vad kan känneteckna undervisning i matematik?” Undervisning i matematik i förskola utmärks av att barns matematiserande ofta görs i samspel och interaktion med förskollärare och andra barn utifrån barnens intresse och pågående aktivitet. Utformandet av miljöer och tillgång till material är viktigt i sammanhanget. Matematik förklaras med att ”allt är matematik”, undervisning i matematik kan ske både i lek och i rutinsituationer. Att räkna är framträdande men språket är också viktigt i matematik-undervisningen och många uttrycker att det är viktigt att ge barnen ”rätt” ord för matematiska begrepp. ”Vad kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet?” Kännetecknande för språk, kommunikation och flerspråkighet är att barnen står i centrum för undervisningen. Denna barncentrering fokuserar barn som grupp snarare än barn som individer. Ett annat kännetecken är att undervisningen beskrivs både som gränslös och avgränsad. Undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen. ”Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare?” En undervisande förskollärare kännetecknas av att vara lyhörd och närvarande, medveten och medforskande. Hen innehar kunskap och planerar, reflekterar och lyssnar in barnen. Kunskapen understryks mer av cheferna, som också hänvisar mer till styrdokument och forskning. Förskollärarna framhåller återkommande att det är barns intresse och barns behov som är utgångspunkterna för den undervisande förskolläraren. ”Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor?” En organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning kännetecknas framför allt av tydlighet. Detta är både förskollärare och chefer helt överens om. Cheferna framhåller vikten av tydliga mål, kompetens och kvalitetsarbete, medan förskollärarna också betonar att ha tid. Tid för reflektion, planering, genomförande, uppföljning och kompetensutveckling. En tydligare förskollärarroll betonas av cheferna, medan förskollärarna framhåller vikten av stöd och legitimitet för utveckling av förskollärares uppdrag och ansvar. Vikten av behörig personal och av att anställa förskollärare framhålls av båda grupperna. ”Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola?” I den avslutande frågan finns spår av avståndstagande från bedömning av typen ”I förskolan gör vi inga bedömningar”. Högfrekventa spår av pedagogisk dokumentation och verksamhetsinriktad bedömning framträder också, exempelvis i uttryck som ”Att se barns lärande och utveckling kräver dokumentation och att ge dokumentationen tillbaka till barnet gör dokumentationen pedagogisk” och ”Bedömning ska alltid vara av verksamheten”. Vidare framträder spår av sambedömning på mikro¬- och institutionsnivå i termer av att ” Sambedömning kännetecknas av att förskollärare diskuterar tillsammans och tar fram gemensamma kriterier för bedömning i syfte att skapa likvärdighet på förskolan”. ”Samlad analys – genomgripande spår i relation till didaktiska nivåer” I förhållande till Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer kan vi uttolka tydligare och mer flerstämmiga spår på en praktiknära aktionsnivå än spår som explicit kan hänföras till teoretisk eller metateoretisk nivå. De (meta)teoretiska spåren är vaga och lågfrekventa i hela materialet. Vaga spår kan också framträda på aktionsnivå när exempelvis undervisning påstås vara ”allt som sker under dagen på förskolan”. Sammantaget kan analysen i förhållande till syfte och frågor sammanfogas och prövas i en kommunicerbar helhet genom begreppet ”vagt flerstämmig undervisning och sambedömning”. I förhållande till Kansanens didaktiska nivåer avser ”vagt flerstämmig undervisning och sambedömning” spår i materialet som dels indikerar flerstämmighet, dels vaghet och otydlighet på de didaktiska nivåerna. ”Analysreflektion” I rapporten görs inga anspråk på att vara heltäckande med fullständig förteckning över teoretiska och metateoretiska riktningar. Det kan snarare ses som en skissartad diskussion av vissa tendenser gällande undervisning och sambedömning baserad på (meta)teoretisk variation som uttolkats i materialet. Vidare har förskollärare och chefer sannolikt tankar om undervisning som inte utfallit i ord i materialet. Förskollärare och chefer kan exempelvis vara teoretiskt informerade även om de inte explicit refererar till teorier och teoretiska begrepp när de skriver om undervisning och sambedömning.
3.
  •  
4.
  • Holmberg, Ylva, et al. (författare)
  • Flerstämmig musikundervisning i förskola
  • 2018
  • Ingår i: Barn. - Norsk senter for barneforskning (NOSEB). - 0800-1669. ; 36:3-4
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Tidigare studier inom musik och förskola i nordisk och svensk förskoleforskning har oftare fokuserat lärande än undervisning (Vallberg Roth 2018). Inom området Eary Childhood Music Education råder det brist på forskning som berör själva processen att undervisa och teoretisering av den. I ett samverkansprojekt har didaktiska grundfrågor fått fungera som en bro mellan process och teoretisering. De didaktiska frågorna har även bidragit till att flytta fokus från lärande till undervisning i deltagande förskollärares musikundervisning. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om vad som kan känneteckna musikundervisning i förskola. Didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts av 349 skriftliga dokument och 63 filmtimmar från 121 förskolor/avdelningar i tio kommuner. Resultatet visar spår av flera infallsvinklar och variation av närmanden vilket leder till flerstämmig musikundervisning, dels utifrån musikens flera dimensioner (akustisk, emotionell, existentiell, motorisk-kinestetisk och strukturell), dels utifrån musikundervisningens flera aspekter (konst-, hantverks och vetenskapsorienterade).
5.
6.
  • Palla, Linda, et al. (författare)
  • Characteristics of preschool teaching in language, communication and multilingualism : expressions from ten Swedish municipalities
  • 2018
  • Ingår i: Problems of Education in the 21st Century. - Šiauliai University. - 1822-7864. ; 76:2
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Syftet är att vidareutveckla kunskap om vad förskollärare och chefer från tio kommuner i Sverige skriftligen uttrycker kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet i förskola, år 2016. Vidare är frågan vilka spår av didaktiska nivåer och didaktiska frågor som kan uttolkas i relation till under¬visning i språk, kommunikation och flerspråkighet. Materialet består av skriftliga svar på en relativt öppen fråga. Frågan skickades till 243 förskollärare och chefer och 222 besvarade frågan (svarsfrekvens 91%). Didaktiskt orienterad analys genomfördes utifrån tre didaktiska nivåer: aktionsnivå, teoretisk nivå och metateoretisk nivå. Analysresultatet utfaller i utmärkande spår som tydligare refererar till praktiknära aktionsnivå än till teoretisk/ämnesdidaktisk nivå, eller metateoretisk nivå. Detta gäller såväl chefer som förskollärare i det undersökta materialet. Kännetecknande för språk, kommu-nikation och flerspråkighet är att barnen står i centrum för undervisningen, som både kan vara gränslös och avgränsad. Undervisningen sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen. Summerande kan framhållas att vaga och lågfrekventa spår av flerstämmighet kring flerspråkighet och särskilt stöd har gjort sig gällande. Flerstämmigheten som beskrivs stannar i huvudsak vid allmän undervisning av barn i förskola – en allmänt inriktad flerstämmighet.
7.
  • Palla, Linda, et al. (författare)
  • Vad kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet?
  • 2018
  • Ingår i: Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016. - Malmö universitet.
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Vad kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet? Kännetecknande för undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet är att barnen står i centrum för undervisningen. Denna barncentrering fokuserar barn som grupp snarare än barn som individer. Ett annat kännetecken är att undervisningen beskrivs både som gränslös och avgränsad. Undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen.
8.
  • persson, Sven, et al. (författare)
  • Delstudie 4 : pedagogiska relationer i förskolan
  • 2015
  • Ingår i: Delrapport från SKOLFORSK-projektet : förskola tidig intervention. - Vetenskapsrådet. - 978-91-7307-278-6
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Föreliggande delstudie redovisar forskning som behandlar relationer mellan förskolepersonal och barn i förskolan. I delstudien kartläggs och analyseras forskning om relationers betydelse för barns lärande och utveckling. Syftet med denna forskningsöversikt är att få ny kunskap om relationers betydelse i förskolan och de villkor som påverkar dem. Särskild uppmärksamhet riktas mot de studier som a) belyser betydelsen av pedagogiska relationer för barns utveckling och lärande b) anlägger ett teoretiskt perspektiv för att förklara och förstå relationens kvalitet c) som formulerar vilka villkor som är viktiga för att utveckla de pedagogiska relationerna och förskolans kvalitet. Ambitionen är att utifrån en analys av dessa kunna formulera strategier för en utveckling av de pedagogiska relationerna i svensk förskola. Följande forskningsfrågor ska besvaras:  Vad säger forskningen om relationens betydelse för barns lärande och utveckling?  Vilka teoretiska perspektiv och begrepp används för att förstå relationen mellan förskolepersonal och barn?  Vad säger forskningen om villkoren för relationens kvalitet? Tidigt har forskningen konstaterat att nära kontakter mellan vuxna och barn i förskoleverksamhet har positivt samband med barnens självständighet, positiva uppfattningar om skola och hur de lyckas i skolämnen och att goda relationer mellan barn och förskolepersonal leder till färre beteende- och lärandeproblem senare i skolan. Denna forskningsöversikt bekräftar i stort dessa slutsatser. En hög processkvalitet - de pedagogiska relationerna mellan förskolans personal och barn - har stor betydelse för barns lärande och socio-emotionella utveckling, på kort och på lång sikt. Med de pedagogiska relationerna som kvalitetens brännpunkt ses strukturer (barngruppernas storlek, personaltäthet mm) som stödjande eller hindrande för förskolans och de pedagogiska relationernas kvalitet. Flera av de här refererade studierna poängterar att en förskola och pedagogiska relationer av hög kvalitet innebär en sammanflätning av omsorg och undervisning, oftast betecknat som Edu-Care i den internationella diskursen. Den övergripande frågan om varför de pedagogiska relationerna mellan förskolepersonal och barn har betydelse för barnets lärande och utveckling på kort och lång sikt har besvarats teoretiskt på olika sätt i de forskningsstudier som refererats här. Ett multiteoretiskt närmande beskrivs i forskningsöversikten för att förstå och förklara de kortsiktiga och långsiktiga effekterna. En teoretisk utgångspunkt inom den tillämpade utvecklingspsykologin är att barn som kan reglera sina impulser och öka sin uppmärksamhet har större möjligheter att lära. Självreglering och Self-efficacy är analytiska begrepp som används för att förstå betydelsen av dessa förmågor. Forskare som använder ett socio-kulturellt perspektiv på lärande menar att lärande är en betydelsefull aspekt av alla sociala praktiker. Lärande, tänkande och vetande är relationer mellan människor genom deras interaktiva aktivitet. Lärande blir då någonting som man gör i relation till varandra. Begreppen ”expansivt lärande” och ”delat hållbart tänkande” används för att analysera lärande som en pedagogisk process i dialog. Forskare poängterar också att barns utveckling får ses i relation till alla de miljöer som barn vistas i och de olika erfarenheter som barn får i olika miljöer. Begreppet Social ekologi, med inspiration från Bronfenbrenners ekologiska modell, tar just barns vardagserfarenheter som utgångspunkt för att förstå hur barns olika miljöer samvarierar och påverkar varandra. De kanske viktigaste villkoren för en hög kvalitet i de pedagogiska relationerna berör förskolepersonalens formella utbildning och möjlighet till kvalificerad fortbildning och kompetensutveckling. Forskningslitteraturen pekar på att förskolepersonalens kunskaper, pedagogiska medvetenhet, engagemang och förståelse av sitt uppdrag är relaterat till deras utbildning och möjlighet till kompetensutveckling. Andra villkor som forskningen indikerar som betydelsefulla för de pedagogiska relationerna är: organiseringen av barnens vardag, jämvikten mellan vuxenstyrda och barninitierade aktiviteter i förskolan samt barns och föräldrars inflytande. Sammanfattningsvis indikerar forskningen att strukturella faktorer som personaltäthet och barngrupper har störst betydelse för de yngsta barnen och för de utsatta barnen men att det måste sättas samman med andra parametrar. Slutsatsen blir att strukturella kvalitetsfaktorer kan ses som stödjande eller hindrande för utvecklingen av de pedagogiska relationerna. Slutligen sammanfattas forskningsöversikten i ett antal teser som konkluderar att förskolan har behov av att utveckla ett eget undervisningsbegrepp och att pedagogiska relationer innebär en sammanflätning av omsorg och undervisning.
9.
  • Tallberg Broman, Ingegerd, et al. (författare)
  • Att samverka för trygghet, omsorg, utveckling och lärande
  • 2017
  • Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola : Kontinuitet och förändring. - Studentlitteratur. - 978-91-44-11259-6
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I denna del av antologin "Professionell yrkesutövning i förskolan" behandlas bl. a trygghet i förskolan, delvis i perspektivet av den ökade andelen yngre barn i förskolan och då "trygghet" utgör det viktigaste, det mest prioriterade målet för barnens vårdnadshavare. Vidare behandlas samverkan med vårdnadshavarna, ett område som fått förstärkt ställning i styrdokumenten och som forskning visar har stor betydelse för hur förskola och skola når sina målsättningar. Området representerar också en del av förskollärares professionella yrkesutövning, som i utvärderingar framhålls behöver få betydligt mer uppmärksamhet i förskollärarutbildningen
  •  
10.
  • Tallberg Broman, Ingegerd, et al. (författare)
  • Debattinlägg: ”Förskoleklassen utgör ett mellanting, ett gränsland med osäker ställning och full av motsägelser.”
  • 2017
  • Ingår i: Sydsvenskan. - Sydsvenska Dagbladet. - 1652-814X. ; :2017-10-04
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • I debattartikeln behandlas den osäkra situationen för förskoleklassen. Den inrättades 1998 och har utretts vid flera tillfällen, dock utan beslut. Den har en svag ställning både i lärarutbildningarna och i skolväsendet. Artikeln vill väcka uppmärksamhet på frågan, som ska behandlas i riksdagen i november. De politiska blocken har olika syn på förskoleklassens framtid. Frågan är lite uppmärksammad.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 70
  • [1]234567Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy