| 1. |
- Linda, Palla, et al.
(författare)
-
”One size doesn´t fit all” : Om takt och otakt i specialpedagogik och specialpedagogisk didaktik i förskola
- 2021
-
Ingår i: Child and Youth Studies Conference University West November 4-5 2021 THE CONVENTION OF THE RIGHTS OF THE CHILD. - 9789189325043
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Med utgångspunkt i utmaningar och möjligheter relaterade till barns barns rätt till likvärdig utbildning i förskola vill vi med en filmad föreläsning (med Linda Palla som berättare) presentera ett timslångt kompetensutvecklande inslag. Denna föreläsning flätar samman delar av vår forskning på ett lättillgängligt och konkret vis. Teoretiska begrepp presenteras och exemplifieras i ett tydligt förskolerelaterat sammanhang. Presentationen kan knytas till diskussioner om varje barns rätt till utbildning, med fokus på specialpedagogik och specialpedagogisk didaktik som stöd för utveckling av utbildning och undervisning i förskola. Detta fokus kopplas till de delar av FN:s konvention om barnets rättigheter (1990/2018) där konventionsstaterna erinrar om att Förenta nationerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna proklamerat att barn har rätt till särskild omvårdnad och hjälp. Både artikel 29 och artikel 23 blir på så vis relevanta. För utveckling av förskollärares reflektionsförmåga, medvetenhet och handlingsutrymme erbjuds tanken om och utprövandet av ett flerstämmigt förhållnings- och arbetssätt där teori, forskningsbaserade och erfarenhetsbaserade kunskaper och insikter vävs samman. Andra begrepp som behandlas i föreläsningen är didaktisk modellering med didaktiska frågor och didaktisk triangel som beredskap för möten med och bemötande av olika individer och grupper i variationer av situationer och relationer. En diskussion förs om medvetna och planerade strategier och redskap, men också om mellanrummet och det oförutsägbara – om konsten att så att säga ”veta vad man ska göra när man inte vet vad man ska göra” - i en kontinuerlig strävan efter likvärdighet i förskolans utbildning och undervisning. Takt och otakt introduceras som fruktbara begrepp för utveckling av ett likvärdigt specialpedagogiskt och specialpedagogiskt didaktiskt arbete och ges ett särskilt utrymme i presentationen.Lästips (som nämns/utgås från i presentationen): Palla, L. (2021). Specialpedagogik i förskola: Grundläggande huvudsaker och reflekterande djupdykningar. Lund: Studentlitteratur. Vallberg Roth, A.-C. & Palla, L. (2020). Didaktisk (o)takt i förskolan: Exempel med didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik. Lund: Studentlitteratur. Palla, L. & Vallberg Roth, A.-C. (2020). ”Inclusive ideals and special educational tools in and out of tact: Didactical voices on teaching in language and communication in Swedish early childhood education.” International Journal of Early Years Education. https://doi.org/10.1080/09669760.2020.1733939 Palla, L. & Vallberg Roth, A.-C. (2020). ”Didaktiska stämmor om undervisande förskollärare: Chefers och förskollärares språkliga modelleringar om förhållningssätt, kunskaper och utövning i förskola”. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (2), 1-26. https://doi.org/10.24834/educare.2020.2.1
|
|
| 2. |
- Palla, Linda, et al.
(författare)
-
Characteristics of Preschool Teaching in Language, Communication and Multilingualism : Expressions From Ten Swedish Municipalities
- 2018
-
Ingår i: Problems of Education in the 21st Century. - : Scientia Socialis. - 1822-7864 .- 2538-7111. ; 76:2, s. 189-214
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet är att vidareutveckla kunskap om vad förskollärare och chefer från tio kommuner i Sverige skriftligen uttrycker kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet i förskola, år 2016. Vidare är frågan vilka spår av didaktiska nivåer och didaktiska frågor som kan uttolkas i relation till under¬visning i språk, kommunikation och flerspråkighet. Materialet består av skriftliga svar på en relativt öppen fråga. Frågan skickades till 243 förskollärare och chefer och 222 besvarade frågan (svarsfrekvens 91%). Didaktiskt orienterad analys genomfördes utifrån tre didaktiska nivåer: aktionsnivå, teoretisk nivå och metateoretisk nivå. Analysresultatet utfaller i utmärkande spår som tydligare refererar till praktiknära aktionsnivå än till teoretisk/ämnesdidaktisk nivå, eller metateoretisk nivå. Detta gäller såväl chefer som förskollärare i det undersökta materialet. Kännetecknande för språk, kommu-nikation och flerspråkighet är att barnen står i centrum för undervisningen, som både kan vara gränslös och avgränsad. Undervisningen sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen. Summerande kan framhållas att vaga och lågfrekventa spår av flerstämmighet kring flerspråkighet och särskilt stöd har gjort sig gällande. Flerstämmigheten som beskrivs stannar i huvudsak vid allmän undervisning av barn i förskola – en allmänt inriktad flerstämmighet.
|
|
| 3. |
- Palla, Linda, et al.
(författare)
-
Didaktiska stämmor om undervisande förskollärare : Chefers och förskollärares språkliga modelleringar om förhållningssätt, kunskaper och utövning i förskola
- 2020
-
Ingår i: Educare. - : Malmö universitet. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We usedidactic grounding to explore and develop knowledge regarding what might constitute a teaching preschool teacher. The research questions are 1)Which didactic components emerge in preschool teachers’ and managers’ written descriptions?and 2)How may these didactic components be interpreted and understood? In 2018, at the end of a 3-year-long project about teaching in preschool, we have analysed 160 written reflections by preschool teachers and managers from 10 Swedish municipalities through multi-vocal didactic modelling. Similar to previousresearch, this study indicates a linguistic shift as the preschool teachers and managers have embraced theconcept of “teaching” and, with their written descriptions, fill the picture of a “teaching preschool teacher” with didactic content and meaning. The results highlight characteristic components that can be understood as preschool teachers’ didactic approaches, knowledge, and practice. These components include aspects such as awareness, presence, reflection, theoretical knowledge, goal-oriented planning, implementation, and follow-up.
|
|
| 4. |
- Palla, Linda, et al.
(författare)
-
Inclusive ideals and special educational tools in and out of tact : didactical voices on teaching in language and communication in Swedish early childhood education
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Early Years Education. - : Taylor & Francis. - 0966-9760 .- 1469-8463. ; 30:2, s. 387-402
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this research is to highlight didactical voices on inclusive ideals and special educational tools noted in the written reflections of 178 preschool teachers in 10 Swedish municipalities. The research questions are as follows: How do preschool teachers signify inclusive ideals in written reflections of teaching in language and communication in preschools? Which special educational tools emerge in the written reflections about teaching in language and communication in preschool, and how are these tools said to be used? The material was analysed with multi-voiced didactic modelling and didactical tact as a theoretical base. The results show that there are didactical voices on inclusion in the analysed material. The core foundation of the teaching appears to be built upon inclusive ideals where all children are involved, included and part of the group. Utterances of a more individual character are sparingly present. In our interpretation, the (special) educational tools that are brought to the fore are described and used in an inclusive way and are didactically modelled into more general, rather than specialised, tools.
|
|
| 5. |
- Tallberg Broman, Ingegerd, et al.
(författare)
-
Presentation inom SKOLFORSK, Förskola : Tidig intervention
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidiga insatser i och genom förskola är av största vikt för barns utveckling, lärande och välbefinnande, framförallt för barn från socialt utsatta områden, förutsatt att kvaliteten på verksamheten är hög. I projektet belyses inledningsvis vilka frågeställningar som har varit framträdande i senare års forskning om förskola i norden. I fyra delprojekt kartlägger vi både nationell och internationell forskning om utvalda aspekter på kvalitetsarbete i förskola och gör en bedömning av dess relevans. Vi ställer frågor som: • Föräldrasamverkan som väg till ökad måluppfyllelse? • Vad kännetecknar bedömning och bedömningskompetens i förskola? • Vilken betydelse har inkluderande specialpedagogik i förskola som tidig intervention? • Pedagogiska relationers betydelse för barns lärande och utveckling? Vi inventerar, kartlägger och analyserar avhandlingar och artiklar publicerade i vetenskapliga peer-review tidskrifter med fokus på delområdenas frågor i skandinaviska/internationella databaser på förskoleområdet mellan åren 2006-2014. Projektet utvecklas i dialog mellan högskola, kommun och professionsföreträdare i avsikt att utforma en plattform/modell för att stärka och etablera praktiknära forskning. Preliminära resultat De vanligaste temana i NB-ECEC är inlärningsprocess, Interaktion, Lek, Policy och Social kompetens. Metodiskt tycks kvalitativt inriktade studier dominera men med ökning av andelen kvantitativa och mycket få longitudinella studier. Forskningen visar betydelsen av föräldrasamverkan och speciellt för barn i svårigheter. Studier om dokumentation i förskola är mer omfattande under senare år och bedömning karakteriseras av att vara mer inriktad mot verksamhet i nationella och nordiska studier medan de kan vara mer inriktade mot bedömning av läranderesultat (learning outcomes) på individnivå i internationell forskning. Studier om specialpedagogiska frågor i nordiska förskolor fokuserar i flera fall barns rätt till en inkluderande förskolemiljö. Interaktionen mellan förskolebarn och personal har visat sig vara en av de enskilt mest betydelsefulla faktorerna för barns lärande i förskolan.
|
|
| 6. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine, et al.
(författare)
-
Didaktisk (o)takt i förskolan : Exempel med didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik.
- 2020. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken tar upp didaktik i förskolan med fokus på didaktisk takt och otakt. Didaktik avser konsten att undervisa. Vi utgår inte från ”one size fits all”, utan boken bidrar med rikliga exempel på didaktisk takt och otakt i relation till ledarskap och nätverk som kan skapa förutsättningar för undervisning, liksom specialpedagogisk didaktik som är inriktad på såväl alla som varje barn.Exempel i boken hämtas från material som ingår i två forsknings- och utvecklingsprogram, ett med beteckningen ”Undervisning i förskolan” (UndiF) och ett med titeln ”Flerstämmig undervisning i förskola” (FundiF).Boken kan med fördel utgöra en kursbok i förskollärarutbildning, men också i fortbildning av verksamma förskollärare, rektorer och specialpedagoger i förskola. Den kan läsas självständigt men också ses som en vidareutveckling av böckerna "Professionell yrkesutövning i förskola: kontinuitet och förändring" (Rubinstein Reich, Tallberg Broman & Vallberg Roth, 2017) och "Didaktik – flerstämmig undervisning i förskolan" (Vallberg Roth, Holmberg, Löf & Stensson, 2020). Medan den här boken särskilt tar upp didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik, behandlar de tidigare böckerna såväl allmänt inriktad didaktik som innehålls- och ämnesinriktad didaktik i förskolan.
|
|
| 7. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine, et al.
(författare)
-
Flerstämmig didaktisk modellering i förskolan
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten baseras på forskningsdelen i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, chefer och forskare, beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning i förskola. Detta görs i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i cirka 130 förskolor/avdelningar belägna i tio kommuner i Sverige, mellan åren 2016 och 2018. Sammantaget har 5 236 samtyckt att medverka i forskningsdelen av programmet. Metoden kan beskrivas i termer av en ”praxiografisk samverkansmetod” som avser analys av registrerad praktik. Designen utgörs av parallella och prövande serier av teoriinformerade undervisningsupplägg. Materialet består av cirka 870 samplaneringar, cirka 700 samvärderingar och cirka 110 filmtimmar över genomförd undervisning. Analysen är didaktiskt orienterad och kan beskrivas i termer av abduktiv analys. Resultatet indikerar att undervisning modelleras genom sambedömning. Det framträder flerstämmiga spår relaterat till didaktiska frågor och didaktiska nivåer i de teoriinformerade undervisningsuppläggen. Sammantaget fogas analysen samman och prövas i en kommunicerbar helhet genom begreppet ”flerstämmig didaktisk modellering”.
|
|
| 8. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine, et al.
(författare)
-
Multivocal Didaktik Modelling in Early Childhood Education : For a Sustainable Future in a World of Change
- 2023
-
Ingår i: Children. - Basel, Switzerland : MDPI. - 2227-9067. ; 10:8, s. 1-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In times of democratic decline, unanimous choices and approaches and the idea of a singular best practice may be less conducive to democracy and sustainability. Therefore, the aim of this study is to suggest a multivocal approach to education and teaching by studying the question of what may characterise teaching in preschool for a sustainable future. The knowledge contribution and originality of the article is evident in the introduction, method, and results. In abductive analyses, models can summarize what we need to know and teach in pursuit of the creation of open life chances for every child. The results show that didaktik models are open and can provide support for teachers and leaders to consider and base informed decisions on, as well as to motivate their didaktik choices based on scientific foundations and proven experiences. Multivocal didaktik mo-delling intends to open up teaching—cultivating collaboration in preschool for a sustainable future in a world of change. In conclusion, we recommend cultivating an orientation (1) between knowledges, values and didaktik/education/special education in the pursuit of the creation of conditions for good education for all children; (2) between teaching realities and scientific foundations, which are founded in a critical–reflective didaktik, with a choice of direction in relation to an uncertain future; and (3) between continuity, progression and teaching adventures—which can include consolidating, deepening, broadening, raising, and cultivating knowledge and values for multivocality, democracy and sustainability in teaching realities. In the future the concept of multivocal didaktik modelling can be studied in relation to complex teaching realities as in a teaching universe or a teaching multiverse.
|
|
| 9. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine, et al.
(författare)
-
Undervisning och sambedömning i förskola : Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten belyser förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning inom ramen för FoU-programmet Undervisning i förskolan. Frågorna besvarades i anslutning till programstarten år 2016 och avslut år 2018. I rapporten analyserar vi ”tecken på förändringar” i beskrivningarna mellan 2016 och 2018. Relativt öppna fritextfrågor skickades till alla medverkande i programmet via e-post. Svarsfrekvensen blev 91 % år 2016 och 70 % år 2018. Sammantaget omfattar materialet cirka 89 800 ord. Fritextfrågorna var formulerade enligt följande: 1. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? 2. Vad kan känneteckna undervisning i • musik • matematik • språk-kommunikation/flerspråkighet 3. Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare? 4. Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor? 5. Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? Analys: Didaktiskt orienterad textanalys med kvantitativa inslag har genomförts utifrån omväxlande empirinära och teorinära tolkningsled. Analysen kan beskrivas som abduktiv – en process där empiri och teori omtolkats i ljuset av varandra. Resultat: Det finns tecken på förändring mellan spåren i materialet 2016 och 2018. En påtaglig skillnad är att det 2016 fanns tydliga spår av avståndstagande till undervisning. År 2018 framträder inga explicita spår av avståndstagande, men dock ett ”vet ej”-svar. År 2016 uttolkas en påtaglig stämma med barncentrerad undervisning (Vallberg Roth, 2018). Tecken på förändring kan utläsas i materialet 2018 med framträdande spår av undervisning som kan röra sig mellan barn-, lärar- och innehållsinriktad undervisning.
|
|
| 10. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine, et al.
(författare)
-
Undervisning och sambedömning i förskola : Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten beskrivs en inledande del av ett projekt som bedrivs inom ramen för forsknings- och utvecklingsprogrammet ”Undervisning i förskolan”. Rapporten belyser förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning som besvarades i anslutning till programstarten år 2016. Det föreligger stora behov av att klargöra hur undervisning kan bedrivas i förskola och det har framträtt betydande olikheter i hur förskolor arbetar med det pedagogiska uppdraget (Skolinspektionen, 2016a, 2016b, 2017a, 2017b). Tidigare forskning har varit mer inriktad mot lärande än undervisning i förskola (Vallberg Roth, 2017b). Därigenom framträder något av en ”lärifierad didaktik” (jfr Biesta, 2017). Forskningsprojektet syftar till att, i samverkan mellan verksamma förskollärare, förskolechefer, förvaltningsrepresentanter och forskare, vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning med dess relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i cirka 130 förskolor och/eller avdelningar belägna i tio kommuner i Sverige, mellan 2016 och 2018. Vidare syftar projektet specifikt till att utpröva begreppet "flerstämmig undervisning och sambedömning". Enligt Arfwedsson (1998) finns det ”faktiskt ingen teori som kan innesluta den totala undervisningssituationen” (s. 131). I projektet knyter vi an till skiftande teoretiska ingångar. Övergripande relateras till Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer: aktionsnivå, teoretisk nivå och metateoretisk nivå. Vi utprövar begreppet ”Flerstämmig undervisning och sambedömning” i relation till Kansanens didaktiska nivåer. Med flerstämmig avses flera röster i många stämmor, vilket kan översättas till flera infallsvinklar och variation av närmanden. Dysthe, (1993) lanserade ”det flerstämmiga klassrummet”, med inspiration från Bakhtin med framträdande sociolingvistisk och sociokulturell grund. Begreppet flerstämmig undervisning och sambedömning kan inspireras av Dysthe samtidigt som ett mer expansivt närmande kan utprövas som avser att inrymma flera vetenskapliga grunder, såväl teoretiskt som metateoretiskt. Materialet för delrapporten generades, som nämnts, inför starten av projektet år 2016. Relativt öppna frågor skickades via e-post till 243 medverkande och 222 besvarade dokumentet (svarsfrekvens 91%). Sammantaget omfattar materialet cirka 53 380 ord. Frågorna var formulerade enligt följande: 1. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? 2. Vad kan känneteckna undervisning i • musik • matematik • språk-kommunikation/flerspråkighet 3. Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare? 4. Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor? 5. Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? Didaktiskt orienterad textanalys med kvantitativa inslag har genomförts utifrån omväxlande empirinära och teorinära tolkningsled. Analysen kan beskrivas som abduktiv – en process där empiri och teori omtolkats i ljuset av varandra. ”Sammandrag från resultatet” Exempel på genomgripande ord och spår som är utmärkande och högfrekventa i materialet för alla delfrågorna har följande fokus: • Barncentrering – Barns intresse, följa barnen • Lärande • Vid och vag undervisning • Mer pedagog än förskollärare − Inkluderande personalbegrepp – ”vi-pedagoger” • Tid, tydliga ledare och lärande organisationer − ”Tid för att göra sitt arbete.” • Vaga spår av explicit vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet − Begreppsparet vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är ännu inte förankrat i någon större utsträckning i materialet. − Teoretiska spår är mer inriktade på lärande än undervisning I analysen använder vi termen "spår" istället för exempelvis "kategorier". Spår är en term som analytiskt kan vara förenlig med olika grunder och infallsvinklar som rör sig mellan kvalitativa och postkvalitativa närmanden och sätt att förhålla sig till och bearbeta data. Utmärkande och högfrekventa spår för respektive fråga: ”Vad kan känneteckna undervisning i förskola?” I den första frågan finns spår av avståndstagande från begreppet undervisning av typen ”I förskolan använder vi oss inte av begreppet undervisning”. Spår av en ”vid och vag undervisning” framträder också, exempelvis i termer av att undervisning är ”allt som sker under dagen på förskolan”, eller ”Allt lärande kan kännetecknas som undervisning”. Vidare framträder ett högfrekvent spår av barncentrerad undervisning som ”utgår från barnens intressen”. ”Vad kan känneteckna undervisning i musik?” Kännetecknande för musik är de hantverksmässiga momenten, att sjunga, spela instrument och dansa, vilket kan ske både spontant och planerat. Det finns spår av en utforskande och prövande hållning och att musik ska handla om uttryck och upplevelse. Vid planering och genomförande lyfts förskollärarens kunnande samt barnens intresse fram. Kännetecken för undervisning i musik handlar också om glädje och samhörighet. ”Vad kan känneteckna undervisning i matematik?” Undervisning i matematik i förskola utmärks av att barns matematiserande ofta görs i samspel och interaktion med förskollärare och andra barn utifrån barnens intresse och pågående aktivitet. Utformandet av miljöer och tillgång till material är viktigt i sammanhanget. Matematik förklaras med att ”allt är matematik”, undervisning i matematik kan ske både i lek och i rutinsituationer. Att räkna är framträdande men språket är också viktigt i matematik-undervisningen och många uttrycker att det är viktigt att ge barnen ”rätt” ord för matematiska begrepp. ”Vad kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet?” Kännetecknande för språk, kommunikation och flerspråkighet är att barnen står i centrum för undervisningen. Denna barncentrering fokuserar barn som grupp snarare än barn som individer. Ett annat kännetecken är att undervisningen beskrivs både som gränslös och avgränsad. Undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen. ”Vad kan känneteckna en undervisande förskollärare?” En undervisande förskollärare kännetecknas av att vara lyhörd och närvarande, medveten och medforskande. Hen innehar kunskap och planerar, reflekterar och lyssnar in barnen. Kunskapen understryks mer av cheferna, som också hänvisar mer till styrdokument och forskning. Förskollärarna framhåller återkommande att det är barns intresse och barns behov som är utgångspunkterna för den undervisande förskolläraren. ”Vad kan känneteckna en organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning i förskolor?” En organisation och ett ledarskap som verkar för undervisning kännetecknas framför allt av tydlighet. Detta är både förskollärare och chefer helt överens om. Cheferna framhåller vikten av tydliga mål, kompetens och kvalitetsarbete, medan förskollärarna också betonar att ha tid. Tid för reflektion, planering, genomförande, uppföljning och kompetensutveckling. En tydligare förskollärarroll betonas av cheferna, medan förskollärarna framhåller vikten av stöd och legitimitet för utveckling av förskollärares uppdrag och ansvar. Vikten av behörig personal och av att anställa förskollärare framhålls av båda grupperna. ”Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola?” I den avslutande frågan finns spår av avståndstagande från bedömning av typen ”I förskolan gör vi inga bedömningar”. Högfrekventa spår av pedagogisk dokumentation och verksamhetsinriktad bedömning framträder också, exempelvis i uttryck som ”Att se barns lärande och utveckling kräver dokumentation och att ge dokumentationen tillbaka till barnet gör dokumentationen pedagogisk” och ”Bedömning ska alltid vara av verksamheten”. Vidare framträder spår av sambedömning på mikro¬- och institutionsnivå i termer av att ” Sambedömning kännetecknas av att förskollärare diskuterar tillsammans och tar fram gemensamma kriterier för bedömning i syfte att skapa likvärdighet på förskolan”. ”Samlad analys – genomgripande spår i relation till didaktiska nivåer” I förhållande till Kansanens (1993) tre didaktiska nivåer kan vi uttolka tydligare och mer flerstämmiga spår på en praktiknära aktionsnivå än spår som explicit kan hänföras till teoretisk eller metateoretisk nivå. De (meta)teoretiska spåren är vaga och lågfrekventa i hela materialet. Vaga spår kan också framträda på aktionsnivå när exempelvis undervisning påstås vara ”allt som sker under dagen på förskolan”. Sammantaget kan analysen i förhållande till syfte och frågor sammanfogas och prövas i en kommunicerbar helhet genom begreppet ”vagt flerstämmig undervisning och sambedömning”. I förhållande till Kansanens didaktiska nivåer avser ”vagt flerstämmig undervisning och sambedömning” spår i materialet som dels indikerar flerstämmighet, dels vaghet och otydlighet på de didaktiska nivåerna. ”Analysreflektion” I rapporten görs inga anspråk på att vara heltäckande med fullständig förteckning över teoretiska och metateoretiska riktningar. Det kan snarare ses som en skissartad diskussion av vissa tendenser gällande undervisning och sambedömning baserad på (meta)teoretisk variation som uttolkats i materialet. Vidare har förskollärare och chefer sannolikt tankar om undervisning som inte utfallit i ord i materialet. Förskollärare och chefer kan exempelvis vara teoretiskt informerade även om de inte explicit refererar till teorier
|
|
