| 1. |
- Arnqvist, Anders, et al.
(författare)
-
En kunskapsbas : Sätt att organisera för att individanpassa skolgången
- 2010
-
Ingår i: I rättan tid. - Stockholm : Fritzes. - 9789138234471 ; , s. 67-87
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De överväganden och förslag som redovisas i detta betänkande har tagits fram med utgångspunkt i en kunskapsbas. Kunskapsbasen består av dels översikter över aktuella forskningsresultat inom ett antal områden som har bäring på frågan om flexibel skolstart i grundskolan, dels några internationella utblickar. Vetenskapligt förankrade kunskapsöversikter har för utredningens räkning sammanställts av fyra forskare, nämligen professor Anders Arnqvist, Karlstads universitet, professor Sven Persson, Malmö högskola, fil dr Monika Vinterek, Umeå universitet och fil lic Helena Ackesjö, Linnéuniversitetet. Var och en har haft i uppdrag att inom respektive område redogöra för resultat inom svensk och internationell forskning från mitten av 1990-talet och senare. I uppdraget har ingått att uppmärksamma eventuella skillnader mellan olika elevgrupper samt effekter på både elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling. I detta kapitel redovisas forskarnas egna sammanfattningar av forskningsöversikterna. Dessa återges i sin helhet i bilagorna 2–5. Av dem framgår också de frågeställningar och områden med bäring på flexibel skolstart som forskarna finner behov av att följa upp, utvärdera och beforska. Kunskapsbasen innehåller även en internationell utblick. I den återges hur barn på Nya Zeeland börjar skolan successivt på sin födelsedag och hur barn i England kan börja skolan vid fler tillfällen under läsåret. Lite mer utförligt redovisas dessutom diskussionen inför och införandet av rullande skolstart i Danmark och flexibel skolstart i Norge.
|
|
| 2. |
- Borg, Farhana, et al.
(författare)
-
Children's learning for a sustainable society : influences from home and preschool
- 2017
-
Ingår i: Education Inquiry. - : Taylor & Francis. - 2000-4508. ; 8:2, s. 151-172
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although parents and preschool play important roles in developing children?s behavior and attitudes, little is known about their influences on children?s learning of environmental, social and economic aspects of sustainability. This study investigated the influences of home- and preschool-related practices and factors on children?s declarative and functional knowledge of sustainability issues, and the extent to which eco-certified preschools promote beneficial practices. ?Eco-certified preschools? refers to schools that explicitly work with education for sustainability. Children (n=53), aged five to six years, and the directors (n=7) at six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed, while guardians (n=89) and teachers (n=74) filled out questionnaires. Children?s responses were categorized and classified using SOLO Taxonomy. Multivariate analyses were performed in SIMCA P + 14. The findings indicate a positive relationship between children?s declarative and functional knowledge of sustainability issues and the involvement of teachers and guardians in sustainability-related discussions and activities. Teachers? verbal interaction with children about sustainability issues, and the perceived high value of these issues among teachers and directors seem to be more beneficial for children?s declarative knowledge than their functional knowledge. No statistically significant differences between eco- and non-eco-certified preschools in terms of children?s declarative and functional knowledge were found.
|
|
| 3. |
- Borg, Farhana, et al.
(författare)
-
Preschool children's knowledge about the environmental impact of various modes of transport
- 2019
-
Ingår i: Early Child Development and Care. - Abingdon : Taylor & Francis. - 0300-4430 .- 1476-8275. ; 189:3, s. 376-391
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study explored Swedish preschool children’s knowledge about theenvironmental impact of various transport modes, and investigatedwhether or not eco-certification has any role to play in relation to thisknowledge. Additionally, this study examined children’s perceivedsources of knowledge. Using illustrations and semi-structured questions,53 children, aged five to six years, from six eco-certified and six non-eco-certified preschools were interviewed. Qualitative and quantitative datawere analysed using content analysis and Orthogonal Partial LeastSquares Discriminant Analysis (OPLS-DA), respectively. Findings revealedthat most of the children had acquired some knowledge about theenvironmental impact of various transport modes, although somechildren were not familiar with the word‘environment’. Although thecomplexity of children’s justifications for the environmental impact ofdifferent modes of transport tended to be higher at eco-certifiedpreschools compared to non-eco-certified preschools, no statisticallysignificant differences were found. Parents were reported to be a majorsource of knowledge.
|
|
| 4. |
- Borg, Farhana, Lektor, 1967-, et al.
(författare)
-
Principals´ Views on and Descriptions of Preschool Education for Sustainable Development
- 2020
-
Ingår i: Journal of Applied Technical and Educational Sciences jATES. - 2560-5429. ; 10:2, s. 18-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Principals have an important role to play when it comes to making decisions on organizational reforms and priorities in preschool; however, there has been little focus on their views on education for sustainable development (ESD) at the preschool level, which is a reform that needs to be prioritized. Furthermore, there is little insight into similarities and differences when it comes to how different types of preschools incorporate ESD, especially from the point of view of management. For this reason, this study aims to find out about the views on ESD that principals of eco-certified and non-eco-certified preschools have. A further aim is to examine whether there are any differences between the two types of preschools – eco-certified and non-eco-certified – as made evident in the principals’ descriptions of ESD. This qualitative study applies a cross-sectional design. Seven principals, who headed a total of 22 preschools located in six municipalities in Sweden were interviewed: these interviews were audio-recorded and transcribed, and a thematic analysis was conducted. The findings demonstrate that the principals consider ESD to be crucial in early childhood education and feel ESD needs to be integrated into preschool education. Going by the principals’ descriptions, it seems that the eco-certified preschools prioritize ESD in their daily educational practices more than non-eco-certified preschools do. Further studies are needed to explore the attitudes and actions of principals when it comes to heading ESD in preschool, since attitudes guide both actions and behavior.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Elin, 1980-
(författare)
-
Undervisning med stöd av förproducerade material : Ett närmande av naturvetenskap i förskolan
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis aims to develop an understanding of the possibilities and challenges pre-produced teaching materials present to teachers and the learning opportunities children are offered in teaching that uses such materials. To do this a study of preschool teachers and children from three preschool departments in Sweden was carried out. The study focuses on the preschool teachers’ descriptions of their planned teaching as well as their realization of their teaching when they use the pre-produced teaching material titled “Science and Technology for All”. The teacher guides to this material, used by the preschool teachers, are also examined. The study is based on a qualitative analysis of interviews, video observations and the teacher guides. The theoretical foundation is based on a pragmatic view from the ideas of John Dewey and the theoretical concepts ultimate and proximate purposes and continuity is used in the analysis.The results of the thesis show that, even though the preschool teachers drew on the same teaching material, they displayed three different teaching practices, each of which created different opportunities to learn natural science for the participating children. The results highlight specific teaching actions that appear to either promote or hinder children's opportunities for learning natural science. The results also show that the teacher guides are vague and ambiguous, thus opening the possibility of different interpretations regarding what should be focused on in the teaching. The study concludes by stressing the importance of clear and unambiguous teacher guides. The results of the study are relevant for teaching in preschool, and other early-years educational settings for example the early school years. The results also have a general validity across a wide range of subject areas.
|
|
| 6. |
-
International perspectives on teaching rival histories : pedagogical responses to contested narratives and the history wars
- 2017. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Contested narratives and disputed histories have long been an important issue in history teaching all over the world, and has been described as "history" or "culture wars." In this book, authors from different parts of the world ponder the question "what can teachers do (and what are they doing) when there are conflicting narratives of the same past in circulation?" The volume presents a survey of approaches to dealing with rival histories in the classroom and it puts an epistemological issue at the center of discussion: what does it mean for the epistemology of history to teach more than one narrative? Divided into three sections that deal with historical cultures, multicultural societies and multiperspectivity, the chapters of the book showcase that how to deal with rival histories is very much contextually dependent. Diverse teaching traditions and societal debates makes for different contexts where the ability for teachers to engage in the teaching of rival narratives are very different.
|
|
| 7. |
- Lindgren Eneflo, Elisabeth, 1956-
(författare)
-
Dokumentationens dilemman : förskollärare samtalar om pedagogisk dokumentation
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pedagogical documentation is a certain procedure for documenting that, in recent years, has been embraced in several Swedish preschools. Teachers document children’s actions and conversations usually by photos or video recordings. This documentation is to be used for a pedagogical purpose. However, studies and governmental inspections have shown that pedagogical documentation gives rise to many questions among preschool teachers. The purpose of this study is to gain insight into what is being expressed when preschool teachers discuss pedagogical documentation, focusing on themes of content and on the participants’ expressions of their points of view. The data is comprised of transcriptions from audio recordings of discussions conducted in a research circle. The participants are eight preschool teachers that met over the course of one year. Each meeting focused on the documentation provided by a different participant. In that way the contents of the discussions were framed by the teachers own questions and narratives. Theoretically, the study departs from Social Constructionism and Discursive Psychology. The preschool teachers’ utterances have been analyzed using concepts of interpretative repertoires and ideological dilemmas. The results show the main themes to be: Knowledge content in a preschool setting, children’s learning, the teacher’s role and implementation of pedagogical documentation. The participants’ joint position is that the knowledge content at the preschool level is defined by the curriculum for the preschool. Concerning children’s learning and the teacher’s role, two main standpoints are disclosed. Ideologically those standpoints derive from two opposing theories of education. Based on how the standpoints have been expressed I have called them ”predetermined learning” versus ”non-predetermined learning”. One main distinction between the standpoints is that predetermined learning emphasizes the results of learning, while non-predetermined learning emphasizes the processes of learning. The participants’ utterances show that teachers tend to subscribe to the idea that there is only one acceptable way of working with pedagogical documentation. This sometimes creates performance anxiety and feelings of not succeeding and has led to arguments advocating an alternate approach; pedagogical documentation can be done in many ways. The ideological dilemmas within the discourse can be perceived as resources by which the participants argue about knowledge, learning, teaching and about the implementation of pedagogical documentation.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nygren, Thomas, 1972-, et al.
(författare)
-
Promoting a Historiographic Gaze Through Multiperspectivity in History Teaching
- 2017
-
Ingår i: International perspectives on teaching rival histories. - London : Palgrave Macmillan. - 9781137554314 - 9781137554321 ; , s. 207-228
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this chapter, Nygren, Vinterek, Thorp, and Taylor show how a limited educational effort may support students’ historiographic gaze—the ability to identify, learn from, and critically reflect upon divergent perspectives and popularized representations of the past. This is a rare and constructive example of implementing multiperspectivity in secondary schools. Findings show how students’ understanding of divergent historical perspectives and critical attitudes toward popular historical writing can be affected by processing and problematizing historians’ conflicting perspectives on the causes of World War One. This exploratory study also highlights differences between Swedish and English students’ historical understanding and critical attitudes and raises questions about gender differences and how history in schools may support multiperspectivity among students, not least students with lower grades.
|
|
| 10. |
-
Se skolan : forskningsmetoder i pedagogiskt arbete
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok visar en spännvidd av forskningsmetoder som går att använda i undersökningar i pedagogiskt arbete. En rad forskare bidrar med exempel från sin egen forskning och delar med sig av sina erfarenheter, för att ge en levande bild av hur olika metoder kan tillämpas. På detta sätt ges också en möjlighet till ökad förståelse för hela arbetsprocessen och de olika överväganden och modifieringar som ofta krävs. Samtidigt hoppas vi att forskningsexemplen i sig ska ge värdefull kunskap om frågor med anknytning till pedagogiskt verksamhet.Den vetenskapliga undersökningen kräver både kreativitet i planerings- och idéstadiet och systematik i själva genomförandet. Om man inte har någon tidigare erfarenhet av att göra vetenskapliga undersökningar är det kanske lätt att börja arbetet med att fundera över vilken metod man ska använda sig av, eftersom metoden kan förefalla konkret och gripbar. Många studenter har tidigt en föreställning om att de vill göra exempelvis en intervjustudie, men har samtidigt inte formulerat något forskningsproblem. Att för en forskare välja metod eller metoder före själva forskningsproblemet blir dock lika bakvänt som för en byggmästare att välja verktyg innan hon/han bestämt sig för vad som ska byggas. Därför är boken strukturerad utifrån själva forskningsproblemet – som ju är forskningens kärna – istället för att utgå från metoden som enbart är ett medel för att uppnå målet. Eftersom vi vill visa metodanvändning i autentiska forskningsarbeten går det inte heller att helt och hållet renodla metoderna. Ofta behöver forskaren använda flera olika metoder för att kunna få svar på en och samma forskningsfråga.Forskningsexemplen i boken är förankrade i olika forskningstraditioner och skiljer sig åt med avseende på ontologiska utgångspunkter och vilken typ av frågor som ställs. Framställningarnas olika språkliga karaktär är bland annat en konsekvens av att forskarna skolats inom olika traditioner. Inom vissa traditioner är till exempel det direkta tilltalet vanligt, ofta med ett väl synligt "författarjag" och inom andra traditioner är det brukligt att formulera sig i passiva satser. Vi har medvetet valt att inte redigera bort sådana skillnader, eftersom vi ser en poäng i att visa läsaren på olika sätt att formulera sig i vetenskapliga framställningar.De flesta författare har beskrivit relationen mellan teori och vald metod i sina respektive kapitel. Forskning kan utgå från både teoribaserade och teorigenererande metodansatser. I boken finns ett flertal exempel på forskningsmetoder som startar i en eller flera specifika teorier, men det finns även exempel på motsatsen där forskarens ambition istället är att generera teorier genom sina studier. En viktig aspekt, som även avspeglar sig i de olika kapitlens underrubriker, är skillnaden mellan insamlingsmetod och analysmetod. Den här boken behandlar både insamlings- och analysmetoder, men kapitlen fokuserar i olika utsträckning det ena eller andra.I några kapitel berörs frågan om kvantitativ kontra kvalitativ forskning och vi hoppas att de olika belysningar frågan får kan bilda utgångspunkt för funderingar och diskussioner om det lämpliga eller möjliga i en sådan uppdelning. I diskussionen kring kvalitativ och kvantitativ är det dock nödvändigt att hålla isär om det handlar om själva metoden, typ av data eller om man rent av rubricerar hela studien som det ena eller andra.Även om de olika forskningsexemplen är hämtade från specifika skolformer, olika åldersgrupper och varierande ämnen, kan de inspirera till andra forskningsområden inom pedagogiskt arbete. Det går med andra ord att dra nytta av en beskrivning som exempelvis berör svenskämnet i grundskolans tidigare år, även för den som tänker undersöka något som rör ett annat ämne på gymnasiet.
|
|
