| 1. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Den goda utbildningen
- 2014
-
Ingår i: Bergström, A, Ohlsson, J (red). Brytningstider. - Göteborg : SOM-institutet Göteborgs universitet. - 9789189673311 ; , s. 135-160
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Hur läser vi den lokala morgontidningen idag?
- 2013
-
Ingår i: Vägskäl : 43 kapitel om politik, medier och samhälle : SOM-undersökningen 2012 / Lennart Weibull, Henrik Oscarsson och Annika Bergström (red). - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673274 ; , s. 425-442
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 3. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Litar vi på medierna?
- 2017
-
Ingår i: Larmar och gör sig till. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. ; , s. 97-112
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det här kapitlet fokuserar frågan om människors förtroende för nyhetsmedier och deras innehåll. Forskning har visat att förtroendenivåerna har legat relativt stabilt under 2000-talet, både för medier som samhällsinstitution och för enskilda medieföretag. Trots det pågår en intensiv debatt om en förmodat pågående förtroendekris. Och kanske finns det visst fog för oron. Det tyder åtminstone några av resultaten i det här kapitlet på. För när förtroendet bryts ned på olika ämnesområden framträder betydande skillnader i förtroendenivåerna beroende på vad nyhetsrapporteringen handlar om. Graden av mellanmänsklig tillit och partisympati är två centrala förklaringsfaktorer till dessa skillnader. Men även synen på sanning spelar roll för hur stort eller litet förtroende människor känner för nyhetsrapporteringen. Analysen baseras på resultat från den nationella SOM-undersökningen och Medborgarpanelen, vilka båda drivs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet
|
|
| 4. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Polariserat medieförtroende
- 2018
-
Ingår i: Sprickor i fasaden. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. ; , s. 71-92
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det här kapitlet fokuserar på den övergripande frågan hur stort förtroende människor har för medierna och hur förtroendet har förändrats över tid. Resultatet pekar mot fortsatt stabila förtroendenivåer med avseende på medier som institutioner och som organisationer, åtminstone på övergripande nivå. Störst är förtroendet för radio-tv, då specifikt för public servicemedierna. Lägst är förtroendet för kvällstidningarna. Under ytan kan dock skönjas en successiv polarisering i förtroendet för de traditionella medierna, framför allt för public service. Å ena sidan har det skett en åldersförskjutning, där förtroendet bland de yngre har minskat samtidigt som det har ökat något bland de äldre. Å andra sidan har de partipolitiska skillnaderna i synen på förtroendet ökat, där förtroendet bland dem som betraktar sig som ideologiskt till höger har minskat.
|
|
| 5. |
- Arkhede, Sofia, 1990, et al.
(författare)
-
Utlandssvenskars institutionsförtroende
- 2016
-
Ingår i: Svenska utlandsröster. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673342 ; , s. 151-172
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Syftet med kapitlet är att undersöka samhällsförtroende bland utlandssvenskar. Det är framför allt två – delvis olika, delvis sammanfallande – perspektiv som står i centrum för studien. Det första ställer frågan om vad som kännetecknar utlandssvenskarnas förtroende för svenska institutioner i jämförelse med dem som bor i Sverige. Genom att studera utlandssvenskarnas förtroende får vi möjlighet att bredda horisonten.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Karlsson, David, 1974, et al.
(författare)
-
Solidarity or self-interest? Public opinion in relation to alcohol policies in Sweden
- 2020
-
Ingår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs. - : SAGE Publications. - 1455-0725 .- 1458-6126. ; 37:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: The aim of this article is to study how people sometimes accept policies that could in a narrow sense be seen as in conflict with their own self-interest. Design: The study is based on survey data relating to public opinion on alcohol policy in Sweden targeted at people aged 16–85 years 2016–2017. Among the 3400 people questioned, the response rate was 52%. Results: The results show that people’s perception of the problematic societal consequences of alcohol, in combination with ideological norms regarding the responsibility of individuals, is much more important in explaining public opinion than self-interest factors. It is the view that there is a problem at the societal level, rather than at the personal level, that is most essential for explaining opinions on alcohol restrictions. General knowledge of alcohol-related matters has some effect, whereas personal experiences of close affiliates excessive drinking does not seem to color the opinions expressed. Conclusion: Support for restrictive alcohol policies in Swedish public opinion is mainly founded on norms of solidarity and astute problem analyses at the societal level, and to a much lesser extent on egoism and personal experiences.
|
|
| 10. |
- Leimar, Per, et al.
(författare)
-
Public opinion and alcohol policy in Sweden, 1990-2012
- 2013
-
Ingår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs. - : SAGE Publications. - 1455-0725 .- 1458-6126. ; 30:6 2013, s. 473-490
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We analyse the association between public opinions and political decisions on alcohol policy in Sweden during the last decades. Methods Reviews of existing Swedish surveys on public opinion and recent data on the opinion of decision-makers. Results Restrictive alcohol policy measures have much support in Sweden and this support has increased in the last decade. The opinions of the public and their elected representatives correspond fairly well but the relation between these opinions and policy decisions are not always straightforward. Conclusions There is little support for the idea that public opinion has been a major influence on alcohol policy formation in the period of 1990–2012.
|
|
