| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Weihed, Pär, 1959-
(författare)
-
En gång var snöbollsjorden
- 2008
-
Ingår i: Geologiskt forum. - 1104-4721. ; 53, s. 26-29
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Weihed, Pär, 1959-
(författare)
-
Guldådror, guldfeber och guldålder
- 2005
-
Ingår i: Geologiskt forum. - 1104-4721. ; :47, s. 36-41
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Weihed, Pär
(författare)
-
Människans behov av metaller
- 2006
-
Ingår i: Geologiskt forum. - 1104-4721. ; :51, s. 24-31
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Med undantag för några få naturfolk som fortfarande lever avskilda från det moderna samhället kan man med fog säga att dagens människor mer eller mindre helt är beroende av utvinning av metaller, mineral, energiråvaror (kol, olja, gas) och ballastmaterial (grus, sand, makadam). Trots detta är det få verksamheter som har fått utstå så hård kritik under senare år som gruvindustrin. Ibland har kritiken varit befogad, men oftare har den varit felaktig och tendentiös och utpekat gruvindustrin som jordens miljöskurkar nummer ett. I denna artikel hoppas jag att nyansera bilden av den råvaruproducerande industrin något och att var och en, efter att ha läst artikeln, begrundar sin egen inställning till råvaruutvinning och hur man ur ett hållbarhetsperspektiv kan se på människans behov av metaller.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Weihed, Pär, 1959-
(författare)
-
Sverige har fått guldfeber
- 1999
-
Ingår i: Forskning & Framsteg. - 0015-7937. ; :3, s. 14-20
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Inget annat land i Västeuropa har ett så guldrikt urberg som Sverige. Hos oss bryts nära 7 ton guld per år. De geologiska processer som skapade de svenska guldfyndigheterna skedde så långt tillbaka i tiden som för 2 500 till 1 650 miljoner år sedan och på ett djup av 20-30 kilometer ner i jordskorpan. Under årmiljonernas lopp har urbergsskölden eroderat så mycket att fyndigheterna nu kommer i dagen. Först på 1980-talet började forskarna förstå malmernas ursprung. Då hade undervattenstekniken utvecklats så mycket att det blivit möjligt att ta sig ner i världshavens djup för att undersöka bottnarna. Till stor förvåning upptäckte man då att det finns heta källor många kilometer under havsytan vilka spyr ut mörkt sulfidhaltigt vatten. Dessa lösningar innehåller stora mängder metaller. Kontakten med det kalla havsvattnet gör att metallerna fälls ut och bildar mäktiga lager av metallhaltigt svart slam på bottnen. I slammet finns, förutom koppar, zink och bly, även stora mängder guld och silver. Skelleftefältets s k massiva sulfidmalmer har i hög grad sitt ursprung just i sådana metallrika mattor som bildades på havsbottnar för oerhört länge sedan. Ordet "malm" är egentligen en ekonomisk term för brytvärda koncentrationer av en eller flera metaller. För att en guldfyndighet ska vara brytvärd i dag måste metallen vara koncentrerad 500 till 1 000 gånger jämfört med genomsnittshalten i jordskorpan. Sverige är ett av Europas främsta länder när det gäller produktion av guld, silver, zink, koppar, bly och järn. Trots att antalet gruvor har minskat drastiskt, bryter vi mer malm än någonsin. På tre undantag när är brytningen koncentrerad till ett fåtal större gruvor i Norr- och Västerbotten. Aldrig tidigare har heller letandet efter nya mineralfyndigheter varit så omfattande som just nu. Årligen satsas ungefär 250 miljoner kronor på prospektering i Sverige.
|
|
