| 1. |
|
|
| 2. |
- Rejnö, Åsa, 1970-, et al.
(författare)
-
"StrokeSverige" lär i webbaserad kompetensutbildning
- 2018
-
Ingår i: VILÄR Abstraktbok. - Trollhättan : Högskolan Väst. - 9789187531460 - 9789187531477 ; , s. 4-5
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BakgrundVerksamhetsintegrerat lärande omfattar lärande som sker integrerat mellan akademi och arbetsliv. Ofta är integrationen sådan att arbetslivet integreras i akademin. Det omvända är inte lika vanligt. Strokeenhetsvård är sedan 1980-talet ett internationellt evidensbaserat vårdkoncept som minskar mortalitet, institutionsboende och beroende i ADL efter stroke. För att en verksamhet ska få kalla sig strokeenhet ingår att vården ska bedrivas av ett multidisciplinärt team med expertkunnande inom stroke och rehabilitering. Strokekompetensutbildning med både teoretiska och praktiska moment som ger detta expertkunnande ges sedan av STROKE Riksförbundet och drivs lokalt. Antalet som genomgår utbildningen minskar på grund av vårdens pressadef örhållanden vilket gett svårigheter att organisera och driva utbildningen lokalt. Från centralt håll har oro uttryckts då strokekompetensen genom detta minskar vilket potentiellt leder till sämre vård. Syftet med presentationen är att visa hur lokalt drivna utbildningar i arbetslivet kan webbaseras i samarbete med akademin för att möjliggöra personalgruppers möjlighet till kompetenshöjning.MetodUtbildningen har digitaliserats för att ge förutsättningar för jämlik vård. Alla teoretiska moment har gjorts som filmade föreläsningar av personer med spetskompetens inom sitt område och en tredelad examination har tagits fram som säkerställer att utbildningen ger jämn och hög kvalitet.ResultatUtbildningen som använder det flippade klassrummet som teoretisk modell är nu en poänggivande högskoleutbildning som ges av Umeå universitet där teambased learning och constructive alignment varit ledord för uppbyggnaden. Utbildningen omfattar filmade föreläsningar, quiz och webbaserad examination som genomförs via lärplattformen, samt material för träffar där praktiska moment ingår som ordnas lokalt av respektive verksamhet, liksom material för såväl individuell examination som gruppexamination. Utöver detta finns länkar till referensmaterial samt fördjupningsmaterial.DiskussionMed noggrann planering, förankring och tydliga pedagogiska utgångspunkter kan utbildning utvecklas i samarbete mellan offentlig sektor och universitet/högskolor. Utbildningen är exempel på ett initiativ från arbetslivet där akademin är tydligt integrerad för att möjliggöra lärande för personer i arbetslivet. Genom digitaliseringen ges möjlighet för verksamheter att erbjuda personal utbildning inommer flexibla ramar och på tider som passar dem jämfört med traditionella kurser inom högre utbildning. Konceptet kan potentiellt användas för många verksamheter och visar på möjligheterna med digitalisering av högre utbildning för att nå ut till arbetslivet
|
|
| 3. |
- Rejnö, Åsa, et al.
(författare)
-
"StrokeSverige" lär i webbaserad kompetensutbildning
- 2018
-
Ingår i: VILÄR Abstraktbok. - Trollhättan : Högskolan Väst. - 9789187531460 - 9789187531477
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Verksamhetsintegrerat lärande omfattar lärande som sker integrerat mellan akademi och arbetsliv. Ofta är integrationen sådan att arbetslivet integreras i akademin. Det omvända är inte lika vanligt. Strokeenhetsvård är sedan 1980-talet ett internationellt evidensbaserat vårdkoncept som minskar mortalitet, institutionsboende och beroende i ADL efter stroke. För att en verksamhet ska få kalla sig strokeenhet ingår att vården ska bedrivas av ett multidisciplinärt team med expertkunnande inom stroke och rehabilitering. Strokekompetensutbildning med både teoretiska och praktiska moment som ger detta expertkunnande ges sedan av STROKE Riksförbundet och drivs lokalt. Antalet som genomgår utbildningen minskar på grund av vårdens pressadef örhållanden vilket gett svårigheter att organisera och driva utbildningen lokalt. Från centralt håll har oro uttryckts då strokekompetensen genom detta minskar vilket potentiellt leder till sämre vård. Syftet med presentationen är att visa hur lokalt drivna utbildningar i arbetslivet kan webbaseras i samarbete med akademin för att möjliggöra personalgruppers möjlighet till kompetenshöjningMetod: Utbildningen har digitaliserats för att ge förutsättningar för jämlik vård. Alla teoretiska moment har gjorts som filmade föreläsningar av personer med spetskompetens inom sitt område och en tredelad examination har tagits fram som säkerställer att utbildningen ger jämn och hög kvalitet.Resultat: Utbildningen som använder det flippade klassrummet som teoretisk modell är nu en poänggivande högskoleutbildning som ges av Umeå universitet där teambased learning och constructive alignment varit ledord för uppbyggnaden. Utbildningen omfattar filmade föreläsningar, quiz och webbaserad examination som genomförs via lärplattformen, samt material för träffar där praktiska moment ingår som ordnas lokalt av respektive verksamhet, liksom material för såväl individuell examination som gruppexamination. Utöver detta finns länkar till referensmaterial samt fördjupningsmaterial.Diskussion: Med noggrann planering, förankring och tydliga pedagogiska utgångspunkter kan utbildning utvecklas i samarbete mellan offentlig sektor och universitet/högskolor. Utbildningen är exempel på ett initiativ från arbetslivet där akademin är tydligt integrerad för att möjliggöra lärande för personer i arbetslivet. Genom digitaliseringen ges möjlighet för verksamheter att erbjuda personal utbildning inommer flexibla ramar och på tider som passar dem jämfört med traditionella kurser inom högre utbildning. Konceptet kan potentiellt användas för många verksamheter och visar på möjligheterna med digitalisering av högre utbildning för att nå ut till arbetslivet
|
|
| 4. |
- Rejnö, Åsa, 1970-, et al.
(författare)
-
WebbSKU – Nätbaserad nationell stroketeamutbildning
- 2020
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Stroke är en folksjukdom som drabbar 25000 svenskar årligen. Vårdkedjan innefattar omhändertagande före ankomst till sjukhus, under sjukhusvistelse samt efter utskrivning och sköts av interdisciplinära team. En utmaning är det stora behovet av kunskap hos all personal, speciellt i senare skede. Hösten 2018 sjösattes därför en ny nationell utbildning utvecklad för alla strokevårdsteam i Sverige. Den tidigare utbildningen som genomfördes lokalt på många enheter var mycket resurskrävande, hade en trend av minskat deltagande och spretigt innehåll samt skilde sig avseende examinationen (Rejnö, 2016) Målbilden för utbildningen, benämnd WebbSKU (WebbStrokeKompetensUtbildning, 2020) som ges som uppdragsutbildning (3,0 hp) inom Umeå universitet, var att öka antalet deltagare, säkra kvaliteten samt göra utbildningen nationellt enhetlig. Utbildningen skulle även vara lättillgänglig och flexibel samt stärka teamkänslan. En nationell grupp bildades som enades om kursinnehåll och en mindre grupp som arbetade med genomförandet. Tydliga pedagogiska utgångspunkter var centralt. Med utgångspunkt i konstruktiv länkning har det flippade klassrummet använts genomgående. Utbildningen ska pågå under minst ett år och ske parallellt med arbete i den egna strokeverksamheten. De teoretiska delarna sker via nätet som förberedelse för kursens fyra obligatoriska teamträffar där teambaserat lärande är den pedagogiska utgångspunkten. Deltagarna ska komma förberedda och bearbeta olika problem gemensamt i teamet (Michaelsen & Sweet, 2008). För produktion av kursmaterial inbjöds expertis från hela strokekedjan. Totalt producerades 66 filmer omfattande totalt ca 700 minuter film med tillhörande flervalsfrågor som instuderings- och examinationsfrågor. För teamträffarna skapades case, diskussionsfrågor samt praktiska övningar. Examinationen består av tre delar. En del sker i form av ett individuellt test i kursens webbplattform. De två andra delarna sker under sista fysiska sammankomsten; individuell skriftlig examination samt teamexamination. Aktivt deltagande vid de fysiska teamträffarna krävs. Kursen har nu drygt 1000 deltagare från sjukhusens strokeenheter, primärvård och kommun spridda över landet och 300 har slutfört utbildningen. Utbildningens pedagogiska upplägg har utvärderats med gott resultat. Framgångsfaktorer har varit att innehåll, genomförande och pedagogiska utgångspunkter varit tydliga. Kanske mest centralt har varit att det funnits nyckelpersoner som drivit processen framåt och lyckats förankra arbetet i alla led. Svårigheterna var att enas om gemensamt innehåll passande för samtliga yrkeskategorier samt att skapa en struktur för hur materialet ska produceras på enhetligt sätt. Lärdomarna är att med bra förankring och planering samt tydliga pedagogiska utgångspunkter är det fullt möjligt att ta fram en helt ny flexibel nationell utbildning som bygger på en tydlig idé om arbetsintegrerat lärande både i framtagande och genomförande.
|
|
| 5. |
- Andersson, Per, 1961-, et al.
(författare)
-
"One day, one problem" : endags PBL-undervisning
- 2015
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015. - Umeå : Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet. ; , s. 10-11
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Andersson, Per, et al.
(författare)
-
“One day, one problem” : applying SOTL on a course about teaching in higher education
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- At the Centre for Teaching and Learning at Umeå University, we are responsible for the development of university teachers’ pedagogical competence. One of the main purposes of our courses is to help teachers develop an array of teaching methods – including a sound basis for their decisions about which method to use. We work with teaching methods for student active learning that develop sustainable knowledge (Hattie, 2009), for example Problem Based Learning, PBL. Our problem is that this usually takes a lot of time on our short courses. So we asked ourselves: How can we use SoTL to describe, develop and evaluate a method that gives key transitions in the university teachers’ journey towards pedagogical competence, both theoretically and practically (Dietz-Uhler and Bishop-Clark, 2012)? We wanted a group of teachers on one of our courses to learn more about PBL and to be active while doing this. We also wanted a meta-didactic discussion about it afterwards. We found a method called “One day, one problem” (O’Grady, 2012) that we wanted to try. We had to redesign the method slightly to fit our context, by writing a relevant scenario in line with our expected learning outcomes. Apart from this we followed the suggested process in the article. We carried out formative and summative evaluations, and we as teachers documented the activity. Our preliminary analysis shows that this method gave us what we wanted since the learners were positive towards working this way, and the self- evaluated learning process and product was given high grades. Our preliminary results and conclusion is that this method is a useful way to both teach about the PBL process and to work with course content. We also saw that SoTL, systematically searching, finding, developing and evaluating a new teaching method is a good way to develop both our own and our students’ pedagogical competence.
|
|
| 7. |
- Andersson, Per, et al.
(författare)
-
Pedagogical development in higher education with a focus on teaching methods
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pedagogical development in higher education with a focus on teaching methodsP. Andersson and M. Wester, Umeå University, SwedenABSTRACT The theme of the presentation is teaching methods and how the educational developer’s choice of teaching methods can affect the development of teaching and learning in higher education. The starting point is a study and survey of the teaching methods used at one university teaching development unit, and how and why these methods were chosen. The survey consisted of a systematic review of teaching methods used on fourteen courses, in various fields and levels in teacher professional development in higher education. Both a description of how the survey was conducted and the results will be presented.The survey also included information on the background and reasons why these methods were chosen. Another aim of the study was to find ways for systematic method development and two concrete examples will be presented. We will also discuss the role and importance the choice of teaching methods has for university teaching development, both at the individual and unit level.[1] Another aspect addresses the role of the educational developer as a role model with a wide range of teaching methods and an ambition for constant development.[2]In the study we also address responses to the development initiative. We proposed to our colleagues that the whole unit should work systematically with the development of teaching methods. In general, the responses were positive, but we do not yet know what the result of this will be for the unit as a whole.[3]ReferencesArnold-Garza, Sara (2014), The Flipped Classroom Teaching Model and Its Use for Information Literacy Instruction, in Communications in Information LiteracyBaume, David & Popovic, Celia (red) (2016), Advancing Practice in Academic Development. Routledge, New YorkEntwistle, Noel (2009), Teaching for understanding at university, Houndmills, Basingstoke: Palgrave MacmillanTimmermans, Julie A. (2014), Identifying threshold concepts in the careers of educational Developers, International Journal for Academic Development, Vol 19, No 4, pp 305-317[1] Arnold-Garza, 2014; Entwistle, 2009[2] Timmermans, 2014[3] Baume et al (red), 2016
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Murray, V., et al.
(författare)
-
The molecular basis of thrombolysis and its clinical application in stroke
- 2010
-
Ingår i: Journal of Internal Medicine. - : Wiley. - 0954-6820 .- 1365-2796. ; 267:2, s. 191-208
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The rationale for thrombolysis, the most promising pharmacological approach in acute ischaemic stroke, is centred on the principal cause of most ischaemic strokes: the thrombus that occludes the cerebral artery, and renders part of the brain ischaemic. The occluding thrombus is bound together within fibrin. Fibrinolysis acts by activation of plasminogen to plasmin; plasmin splits fibrinogen and fibrin and lyses the clot, which then allows reperfusion of the ischaemic brain. Thrombolytic agents include streptokinase (SK) and recombinant tissue-type plasminogen activator (rt-PA) amongst others under test or development. SK is nonfibrin-specific, has a longer half-life than tissue-type plasminogen activator (t-PA), prevents re-occlusion and is degraded enzymatically in the circulation. rt-PA is more fibrin-specific and clot-dissolving, and is metabolized during the first passage in the liver. In animal models of ischaemic stroke, the effects of rt-PA are remarkably consistent with the effects seen in human clinical trials. For clinical application, some outcome data from the Cochrane Database of Systematic Reviews which includes all randomized evidence available on thrombolysis in man were used. Trials included tested urokinase, SK, rt-PA, pro-urokinase, or desmoteplase. The chief immediate hazard of thrombolytic therapy is fatal intracranial bleeding. However, despite the risk, the human trial data suggest the immediate hazards and the apparent substantial scope for net benefit of thrombolytic therapy given up to 6 h of acute ischaemic stroke. So far the fibrin-specific rt-PA is the only agent to be approved for use in stroke. This may be due to its short half-life and its absence of any specific amount of circulating fibrinogen degradation products, thereby leaving platelet function intact. The short half-life does not leave rt-PA without danger for haemorrhage after the infusion. Due to its fibrin-specificity, it can persist within a fibrin-rich clot for one or more days. The molecular mechanisms with regards to fibrin-specificity in thrombolytic agents should, if further studied, be addressed in within-trial comparisons. rt-PA has antigenic properties and although their long-term clinical relevance is unclear there should be surveillance for allergic reactions in relation to treatment. Although rt-PA is approved for use in selected patients, there is scope for benefit in a much wider variety of patients. A number of trials are underway to assess which additional patients - beyond the age and time limits of the current approval - might benefit, and how best to identify them.
|
|
| 10. |
|
|
