1. |
|
|
2. |
|
|
3. |
|
|
4. |
|
|
5. |
|
|
6. |
|
|
7. |
|
|
8. |
|
|
9. |
|
|
10. |
- Westergren, Albert, 1967-, et al.
(författare)
-
Långvarig och akut smärta : hos patienter och boende: en studie genomförd av studenter på sjuksköterskeprogrammet
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien var att kartlägga smärta och smärtbehandling hos patienter på sjukhus och hos boende i särskilt och ordinärt boende. Metod: Datainsamlingen utfördes av sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning på sjukhus och i särskilt/ordinärt boende våren 2009. Även kliniska adjunkter/kliniska lärare var behjälpliga vid datainsamlingen. Studenterna fick genom datainsamlingen träning i att ge information till personal och patienter/boende, sammanställa resultatet från enheten, samt att återrapportera och reflektera över resultaten. Studien genomfördes ej som en totalundersökning, m.a.o. det är ett urval av respondenter som kommit att ingå i resultatet. Resultat: Totalt genomfördes 419 stycken smärtbedömningar. Av respondenterna uppgav 35% att de hade långvarig smärta och 14% att de hade akut smärta. Personer med långvarig smärta var äldre (76 år respektive 69 år), oftare kvinnor (67% respektive 53%) och bodde i störst utsträckning i särskilt/ordinärt boende (37% respektive 17%) än de med akut smärta. Respondenterna med akut smärta angav oftare att personalen frågade om de hade ont (84% respektive73%) medan personerna med långvarig smärta i större utsträckning angav att de i det längsta försökte låta bli att visa att de hade ont (akut smärta: 43%, respektive långvarig smärta 59%). De vanligaste strategierna vid akut smärta var att be om något för smärtan (84%), lägga sig och vila (78%), eller att försöka tänka på något annat (64%). De vanligaste strategierna vid långvarig smärta var att lägga sig och vila (83%), be om något för smärtan (73%) eller att försöka tänka på något annat (70%). Av de studenter som utvärderade sin medverkan (n=51) upplevde 74% att de fick bättre vetenskaplig förståelse 51% ett ökat intresse för smärtbedömning och 55% ökade kunskaper om ämnet smärta. Konklusion: Långvarig smärta var vanligast förekommande hos kvinnor och bland äldre personer. Strategierna för hur personer gör personalen uppmärksam på att man har värk/smärta och för hur man hanterar sin smärta skiljer sig åt beroende på om man har akut eller långvarig smärta. Att delta i datainsamling och andra forskningsaktiviteter har en positiv effekt för sjuksköterskestudenters förståelse av forskning och även för deras intresse för området som studeras.
|
|