| 1. |
- Dalingwater, Louise, et al.
(författare)
-
Policies on marginalized migrant communities during Covid-19 : migration management prioritized over population health
- 2023
-
Ingår i: Critical Policy Studies. - : Routledge. - 1946-0171 .- 1946-018X. ; 17:2, s. 316-336
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Migration management policies in many states have marginalized significant numbers of individuals on the basis of their precarious residency status, negatively impacting their health. This article looks at how three European states with high levels of contagion - France, Sweden, and the United Kingdom - adapted their migration management policies to the changed circumstances during the Covid 19 pandemic in which there was new pressure for prioritizing population health over other concerns. The analysis compares globally-recognized 'best practices' for migrant health during the pandemic with policies adopted by France, Sweden, and the UK - selected as prominent migrant-hosting states and that experienced high rates of Covid-19. The article draws on supplementary evidence through interviews with civil society organizations working directly with migrants living on the margins of society - what are termed here 'marginalized migrants' (MMs). As the article concludes, the national policies often fell below international 'best practices' such that migration management was often prioritized over population health despite the crisis. The perspective developed in this paper is important for understanding where migration control policies have been prioritized over public health.
|
|
| 2. |
- Dalingwater, Louise, et al.
(författare)
-
The well-being of marginalized migrants in Europe duing the Covid-19 epidemic: evidence from France, Sweden, and the UK
- 2022
-
Ingår i: The Unequal Costs of Covid-19 on Well-being in Europe. - Cham : Springer Nature. ; , s. 177-202
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- International guidance set forth recommendations to protect marginalized migrant populations during Covid-19 given the significant inequalities in terms of social and economic well-being reported in the literature. However, a cross-country study of three European countries with high rates of Covid-19 infections and deaths has shown that migrant well-being has significantly decreased since the outbreak of Covid-19 in Europe from March 2020 and that policy measures to help those marginalized populations have been insufficient. The conclusions on migrant well-being during Covid-19 draw on interviews with prominent civil society organizations in all three countries that work specifically on migrant health and welfare. All interviews were semi-structured and conducted between October and November 2020. The analysis mainly focuses on objective/material measures of well-being related to access to health care, information on prevention of infection, housing and exclusion by host population.
|
|
| 3. |
- Mangrio, Elisabeth, et al.
(författare)
-
A qualitative study of refugee families’ experiences of the escape and travel from Syria to Sweden
- 2018
-
Ingår i: BMC Research Notes. - : BioMed Central (BMC). - 1756-0500. ; 11:594
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Research shows that, depending on the route of travel during the escape, the journey presents the refugees with different health risks. Traumatic events during flight may have long-lasting physical and psychological effects on the refugee children. Therefore, it is important to illuminate the experiences that refugee families arriving in Sweden have endured during their flight. A qualitative study was conducted through interviews with fifteen recently arrived Syrian refugee families. Results: The parents described different reasons as to why they as families had to escape the war. Some families had lost jobs and loved ones in the war and did not want their children to die as well. They mentioned that the journeys varied between 10 and 40 days and were usually filled with struggles and threats. The escape to Sweden was expressed as an emotionally trying journey. Many parents talked about the fear and terror the children felt. Traumatic events during the escape, such as separation from family, death of family members, sexual violence, kidnapping or extortion may have long-lasting physical and psychological effects on the refugee children and their families. Therefore, health care workers meeting and caring for these families after arrival must pay close attention to that.
|
|
| 4. |
- Mangrio, Elisabeth, 1978-, et al.
(författare)
-
Antimicrobial Resistance & Migrants in Sweden : Poor Living Conditions Enforced by Migration Control Policies as a Risk Factor for Optimal Public Health Management
- 2021
-
Ingår i: Frontiers In Public Health. - : Frontiers Media S.A.. - 2296-2565. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Infectious diseases exacerbated by Antimicrobial Resistance (AMR) are of increasing concern in Sweden, with multi-drug resistant strains associated with new resistance mechanisms that are emerging and spreading worldwide. Existing research has identified that sub-optimal living conditions and poor access to healthcare are significant factors in the spread and incubation of AMR strains. The article considers this linkage and the effort to control the spread of AMR in relation to migrants, highlighting deficiencies in public policy where such individuals are often increasingly exposed to those conditions that exacerbate AMR. In many of the richest countries, those conditions are not accidental, but often direct goals of policies designed with the goal of deterring migrants from staying within host countries. Without engaging with the politics around migration control, the article points to urgent need for more holistic assessment of all public policies that may, however unintentionally, undermine AMR control through worsening living conditions for vulnerable groups. The consequences of prioritizing policies meant to deliberately worsen the living conditions of migrants over avoiding those conditions that accelerate AMR spread, are today made ever apparent where new AMR strains have the potential to dwarf the societal effects of the current Covid-19 pandemic.
|
|
| 5. |
- Mangrio, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Crowded living and its association with mental ill-health among recently-arrived migrants in Sweden : a quantitative study
- 2018
-
Ingår i: BMC Research Notes. - : BioMed Central (BMC). - 1756-0500. ; 11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective Housing and neighbourhood conditions are widely acknowledged important social determinants of health and health inequalities that persist in developed countries despite general improvements in health outcomes across populations. Previous research has investigated what effect crowded living conditions have on mental health and concluded that women living in crowded conditions were more likely to suffer from depression. In contrast, men living in the same conditions responded with withdrawal or aggression. To the best of our knowledge, only a few studies have examined the association between recently-arrived migrants living in crowded conditions and poor mental health. The aim of this study was to investigate the association between crowded living conditions among recently-arrived migrants in Sweden and mental ill-health. The result is based on 681 migrants who completed and returned questionnaires in 2015-2016. Results The analyses, independent of gender, resulted in a significant unadjusted odds ratio of 1.46 (95% CI 1.05-2.03); even after adjustments were made, the association remained significant OR 1.47 (1.05-2.07). When adding stability in housing into the adjustment-model, the OR did not remain significant OR 1.40 (0.99-1.99), p-value 0.061.
|
|
| 6. |
- Mangrio, Elisabeth, 1978-, et al.
(författare)
-
Kartläggning av nyligen nyanländas hälsa, levnadsvanor, sociala relationer, arbetsmarknad och boendemiljö efter etableringen. : Delrapport från MILSA 2.0
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- BakgrundAtt som flykting etablera sig i ett nytt samhälle är ofta en långvarig process. Den börjar med att ansöka om asyl, orientera sig i och förstå det nya samhället, lära sig språket och komplettera tidigare utbildning eller utbilda sig på nytt i strävan efter etablering på arbetsmarknaden. Det svenska samhället har sedan 2010 ett strukturerat och individbaserat etableringsstöd som pågår under en period på cirka 24 månader efter beviljat uppehållstillstånd. Frågan vi genom studien ställt oss är hur väl rustade nyanlända efter genomgången etablering är för att ta sig an alla de utmaningar som väntar under den första tiden efter etableringsprocessen. Hur har situationen utvecklats, hur ser den fysiska och psykiska hälsan ut, vilken uppfattning har de av etableringen samt vidare om de fått ett arbete eller hur de ser på sina möjligheter att få ett. Dessa frågor är viktiga att få kunskap om i syfte att fortsatt kunna erbjuda ett behovsanpassat stöd i processen att etablera sig i Sverige.SyfteSyftet med undersökningen har varit att studera hälsa och hälsorelaterade faktorer bland vuxna nyanlända i Skåne som nyligen genomgått etableringsprocessen men även att undersöka om etableringsinsatserna bidragit till ökad delaktighet i samhället och ett närmande till arbetsmarknaden.Material och metodTillvägagångssättet för undersökningen har varit att utveckla ett övergripande frågeformulär på arabiska med fokus på olika frågor gällande hälsa, vårdbehov, boende, sociala relationer, våld, levnadsvanor, migrationsspecifika frågor, arbete och delaktighet samt sexuell hälsa. Urvalet som baseras på ett obundet slumpmässigt urval bestod av 10 000 individer boende i Skåne med födelseland Syrien eller Irak och beviljat uppehållstillstånd mellan 2012.09.01 och 2016.08.31. Vid beviljat uppehållstillstånd var de i åldern 20 till 64 år och bosatta i Skåne. Undersökningen utfördes under hösten 2018. Frågeformuläret skickades ut till respondenterna i form av pappersenkät med möjlighet att fylla i enkäten digitalt. Totalt antal svarande blev 3208, vilket innebär en svarsfrekvens på 33%.11SlutsatsUppehållstillstånd är mestadels beviljat under det första året. Kunskaper i det svenska språket är bristfälliga för många. Den självrapporterade hälsan är i linje med den övriga befolkningen i länet och den egna insatsen för att bevara god hälsa bedöms vara betydelsefull. En väsentlig andel upplever otillfredsställda läkar-eller tandläkarvårdbehov. Hälsorelaterade levnadsvanor som rökning och fysisk inaktivitet samt brist på tillit ligger högre än genomsnittet i den övriga befolkningen. Bristande förtroende förekommer för olika samhällsinstanser. Störst förtroende upplevs för barnavårdscentralen. Nästintill alla har haft en etableringsplan inklusive samhälls- och hälsokommunikation. Vad gäller etableringsplanen generellt höll majoriteten med eller delvis med om att planen innehöll relevanta aktiviteter. De utmaningar som observerades var aktiviteternas kvalitet och att dessa inte är utformade med hänsyn till respondenternas situation samt att aktiviteterna krockar med varandra. Avsaknad av socialt nätverk och bristande språkkunskaper ansågs av många som hinder för att komma in på arbetsmarknaden. Att komma in på den svenska arbetsmarknaden är en fortsatt utmaning för många.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Mangrio, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Newly arrived refugee parents in sweden and their experience of the resettlement process : A qualitative study
- 2020
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health. - : Sage Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 48:7, s. 699-706
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims: The Swedish public support system for integration and establishment of newly arrived refugees includes an individualized introduction plan, containing language, civic and health information classes. As the plan requires active involvement, the simultaneous establishment of childcare and school start for children risks creating additional challenges and frustrations. The aim of the study was to explore the experience of adjustment among newly arrived refuge parents in the resettlement process, so as to understand how this risk may be mitigated. Methods: A qualitative study conducted with 24 Syrian refugee parents participating in the resettlement process and having received asylum status. Results: Parents experienced stress due to long waiting times for residence permits and the struggle to find stable housing. The parents established themselves by enrolling in language studies and looking for employment. They also faced challenges adjusting socially since they were mainly meeting people from their own country and therefore felt excluded from the Swedish society. Conclusions: The parents describe the experiences of having escaped from a war-torn country and arrived in new surroundings as mainly challenging for their current situation. Feelings of uncertainty arise as families struggle with daily life while waiting for residence permits, finding stable housing, learning a language and adjusting to new social circumstances. Having this in mind, we conclude that this group of refugees is exposed to health risks in the near future and as such is in need of additional support.
|
|
| 9. |
- Mangrio, Elisabeth, 1978-, et al.
(författare)
-
Nyanlända flyktingars upplevelse av hälsa under etableringen i Sverige : Delrapport från MILSA 2.0
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- BakgrundMigration överlag är en faktor som kan leda till ökade stressnivåer bland migranter vilket ofta kan bero på de omständigheter som förekommit kring själva flykten. Efter att de nyanlända anlänt till värdlandet väntar ofta en period av osäker väntan på uppehållstillstånd vilket har tydligt visat sig korrelera negativt med den psykiska hälsan. I samband med beviljat uppehållstillstånd påbörjas en rad stödinsatser för etablering i samhället. I Sverige erbjuds alla nyanlända att delta i etableringsprocessen vilken innebär ett individanpassat stöd för den nyanländes etablering i samhället. En grundförutsättning för ett aktivt deltagande i etableringsprocessen är en god hälsa samt en stabil tillvaro i form av en trygg boendesituation. En särskilt utsatt grupp bland de nyanlända är familjer med barn där utmaningarna med etableringen är betydligt mer skiftande jämfört med de ensamstående. Dessutom utgör nyanlända kvinnor av olika anledningar en särskilt utsatt grupp. Det är därmed av vikt att närmare belysa hur de nyanlända familjerna och särskilt de nyanlända kvinnorna ser på sin hälsa och sin situation under etableringsprocessen i Sverige.SyfteSyftet med studien var att belysa nyanlända familjers upplevelse av hälsa under det att de deltar i etableringsprocessen samt att särskilt belysa nyanlända kvinnors situation under etableringen.Material och metodFöreliggande rapport utgörs av två delstudier genomförda med kvalitativ forskningsmetod. Båda delstudierna har baserats på insamlat material genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har baserats på semi-strukturerade frågescheman som innebär att ett antal övergripande frågor eller teman använts som utgångspunkt vid intervjuerna. Totalt genomfördes 26 intervjuer varav 15 med fokus på familjer och 11 med fokus på kvinnornas situation. Det insamlade materialet har i den första delstudien bearbetats med Attride-Stirlings metod i form av ett tematiskt nätverk och i den andra delstudien med Burnards metod för innehållsanalys. Eftersom det förekommer svårigheter med språket så tidigt inpå flykten till Sverige genomfördes intervjuerna med hjälp av auktoriserade tolkar. Alla intervjuer utfördes i Skåne län.SlutsatsNyanlända familjer i etableringen kämpade med väntan på ett erhålla uppehållstillstånd och utmanades även av att hitta ett stabilt boende för sina familjer. Barnen trivdes bra i skolan och föräldrarna drevs av att lära sig det svenska språket samt att komma in på arbetsmarknaden. Detta upplevdes dock10som en utmaning. En del av föräldrarna led även av att ha familjemedlemmar kvar i hemlandet och utmanades av den nya sociala situationen i Sverige. Vad gäller kvinnornas situation specifikt framkom det att återföreningen med familjemedlemmar var viktig eftersom saknaden efter dem ansågs kunna påverka den psykiska hälsan negativt. Kvinnorna i studien verkade vara ivriga till att lära sig språket och att komma in på arbetsmarknaden.Sammanfattningsvis är det viktigt att påpeka att föreliggande undersökning avsåg att studera upplevelsen av hälsa men att detta tema av respondenterna besvarades i relation till hälsans bestämningsfaktorer såsom arbetslöshet, delaktighet och svenskt socialt nätverk samt trygg boendesituation.
|
|
| 10. |
- Mangrio, Elisabeth, 1978-, et al.
(författare)
-
Rapport #2 PHED-kommissionen för framtiden för hälso-och sjukvård efter Covid-19 : allmän hälso- och sjukvård för en gemensam framtid. Baserad på offentliga seminarier som hållits mars - juni 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten ger en sammanfattning av de seminarier som organiserades under våren 2021 av PHEDKommissionen för framtiden för hälso- och sjukvården efter covid-19, som bjöd in till vittnesmål från hälso- och sjukvårdspersonal, tjänstemän, tankesmedjor, forskare, civilsamhället och andra intresserade parter baserat på de erfarenheter de fått och lärt sig av under pandemin. De vittnesmål som framfördes kom från många olika geografska platser och många olika nivåer, vilket gjorde dem relevanta både för Sverige och globalt. De fastställer fera centrala rekommendationer för att skydda och förbättra folkhälsan. Dessa rekommendationer både kompletterar och i hög grad utökar de rekommendationer som togs fram i den första rapporten, som var mer fokuserad på Sverige (”Ojämlikhet i samhället gör oss sårbara för pandemier”) och baserad på vittnesmål från hösten 2020, och som kan nås via: https://phed.uni.mau.se/. Den stora mängd erfarenheter som sammanfattas här går långt utöver pandemiperioden och tillhandahåller idéer och praktisk vägledning för att skydda och stärka människors hälsa så att den blir mer motståndskraftig inför framtida kriser.
|
|
