| 1. |
- Davidsson, Johan, 1967, et al.
(författare)
-
Analys av kollisioner vid hockeyspel med hjärnskakning som utfall
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt får anses utgöra en pilotstudie som visar på både möjligheter och svårigheter med att analysera hjärnskakningar hos hockeyspelare utifrån tillgängliga videofilmer, RTP och blodprovsdata. Att konstruera en modell som ger mer detaljerad information om orsaken till hjärnskakning och dess omfattning bedöms som möjlig men svårt. Med tillgång till fler kameravinklar och deras exakta positioner i förhållande till isen kan en bildanalys utföras mycket mer exakt. Man bör också ta i beaktning de relativt få spelare som analyserades. Data från fler spelare bedöms som en framkomlig väg även ifall insamlingsmetoderna och analysen förblir den samma som i den här studien. Ytterligare data skulle sannolikt medföra att analysen av korrelationer med RTP och HUC gav tydligare svar. Även om inte de planerade numeriska modellerna av spelarna gick att förverkliga gav kinematikanalysen användbara resultat; bland annat kollisionshastigheten. Försök att korrelera kollisionshastigheten med RTP gjordes men någon korrelation förelåg inte. Andra faktorer; som hur våldsam rotationen av huvudet var vid kollisionen har känd större inverkan på risken för hjärnskakning än ingångshastigheten. Noterbart är att de erhållna kollisionshastigheterna beror på manuell utplacering av referenspunkter som lagt grunden för koordinatsystemet. Utifrån detta koordinatsystem har sedan hastigheterna erhållits; små fel vid skapandet av koordinatsystemet påverka kollisionshastigheterna stort. Den utförda analysen är baserad på HUC. Den har utförts något annorlunda än på det sett som utvecklarna av HUC avsåg. Fyra bedömare har utfört analysen och det blev uppenbart att några faktorer var svårbedömda. Inför framtida studier där film från kollisioner karakteriseras med hjälp där HUC bör några av beskrivningarna av faktorerna kompletteras. Resultaten i korthet: I stort sätt alla analyserade kollisionerna uppstår i kontakt mellan två spelare. De vanligaste kontakterna var mellan huvud och opponentens axelskydd och mellan huvud och armbåge; 58% respektive 21% av de analyserade kollisionerna. Den drabbade träffades i 66% av kollisionerna i huvudet och 25% i överkroppen. Vanligast var träffar framifrån. Den resulterande huvudrörelsen var oftast komplex alternativt begränsad till sagittalplanet. Efter den första träffen följde det minst en andra huvudträff i 44% av kollisionerna. Hälften av dessa andra träffar var med isen och andra hälften med ringsargen. Kollisionerna skedde i alla zoner och på öppen is samt i närheten av sargen. Lika många av spelarna bedömdes varit medvetna om att en tackling väntade som de som var omedvetna. Straff utdelades som en följd i 34% av kollisionerna; trots att 75% av tacklingarna bedömdes planerade. Kollisionshastigheten varierade mellan 5,0 m/s och 11,6 m/s. RTP är inte en funktion av ålder, riktningen på huvudaccelerationen eller kollisionshastigheten. Resultaten indikerar att RTP var högre när den drabbade blev träffad av en axel relativt av en armbåge. RTP var högre för de spelare som bedömdes omedveten om den förstående tacklingen. RTP var mycket högre för planerade tacklingar i jämförelse med tacklagar som var en följd i en situation där tacklingen är en del i en oplanerad kollision. För varaktiga symptom, d.v.s. för de fyra spelare som inte återgick till spel på elitnivå efter kollisionen, var 75% träffade av motståndarens axel och lika stor andel träffade i huvudet. I alla fyra fallen ansågs den drabbade ej ha kunnat förutse tacklingen samt opponenten bedömdes ha planerat tacklingen. Medelkoncentrationen av blodmarkören NFL sjunker vid mätningarna vid 12 h och vid 36 h relativt 1 h men ökar något vid 144 h relativt 1 h. Medelvärdet av parade NFL-koncentrationerna förblir i stort sätt oförändrade över tiden förutom vid 144 h då det förekommer en icke statistiskt signifikant ökning. Det går att skönja en svag korrelation mellan RTP och förändringen av NFL vid 12 h, 36 h och 144 h i relation till värdena vid 1 h; högre RTP för högre NFL NFL-värden för gruppen RTP ≥ 9 dagar skiljer sig inte signifikant mot värden för gruppen RTP < 9 dagar vid 12h, 26 h eller vid 144 h efter kollisionen. NFL-värdena kan prediktera RTP men resultaten är inte signifikanta. Parade koncentrationer av blodmarkörerna NSE, S100B och tau sjunker signifikant vid 12 h i relation till nivåerna vid 1h efter trauma. Dessa förändringar var inte förväntade. Koncentrationsändringarna av NSE, S100B och tau för gruppen RTP ≥ 9 dagar skiljer sig inte signifikant mot värden för gruppen RTP < 9 dagar vid 12h, 26 h eller vid 144 h efter kollisionen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Karlsson, Annacarin, et al.
(författare)
-
Use of economic instruments in Nordic environmental policies 2018-2021
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The report contains two parts. Part 1 summarizes the most significantdevelopments in the use of economic instruments in the environmental policies inthe Nordic countries. It provides an overview of new instruments or major changesto existing instruments from 2018 to 2021 a detailed country-by-countrydescription of these developments and a cross-country comparison andassessment. Part 1 also provides “raw data” for further analysis by policymakersand other stakeholders, and presents other findings, including policy priorities andgood practices. Part 2 provides an overview overview of policies and instrumentsthe Nordic countries have used to promote clean technologies.
|
|
| 4. |
- Karlsson, Mikael, et al.
(författare)
-
Utbytbar natur? : Etiska och rättsliga aspekter på ekologisk kompensation : Slutrapport från ett forskningsprojekt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varken frivilliga insatser eller officiell naturvårdspolitik räcker för att nå målen för biologisk mångfald. Förstörelse och fragmentering av många livsmiljöer fortgår och därför tas nya naturvårdsredskap i användning. Ett av dessa är ekologisk kompensation, som blir allt mer vanligt. Redskapet handlar i korthet om att förluster av naturvärden som kvarstår efter undvikande, minimering och återställande av skada ska kompenseras med minst lika stor naturvårdsnytta på annat sätt. Användning av ekologisk kompensation ställer dock en rad etiska och juridiska frågor på sin spets, frågor som detta forskningsprojekt har grävt djupare i.Det övergripande syftet med projektet har varit att utveckla kunskaper som i ökad grad kan bidra till att göra det svenska systemet för ekologisk kompensation etiskt godtagbart, socialt acceptabelt samt rättsligt verksamt och effektivt i relation till uppställda miljökvalitetsmål. Studierna belyser exempelvis vilka etiska överväganden som kan behöva göras i arbetet med ekologisk kompensation och om dessa överväganden exempelvis bör leda till begränsningar av redskapets användning. Parallellt med sådana etiska överväganden har projektet undersökt vilka rättsliga instrument som kan användas eller som kan behöva utvecklas för att stärka genomförandet av ekologisk kompensation. Etiskt och juridiskt träffsäkra instrument kan även bidra till ökad social acceptans.En rad delstudier och andra aktiviteter har genomförts inom ramen för projektet. Denna slutrapport sammanfattar delstudierna på ett lättillgängligt sätt, med beslutsfattare och praktiker på olika nivåer som målgrupp. Resonemang och resultat i delstudierna beskrivs i respektive del i denna rapport, men framförallt mynnar den ut i en diskussion som syntetiserar projektets olika delstudier.En övergripande slutsats är att lagstiftningen behöver utvecklas på flera punkter, utöver den statliga Kompensationsutredningens förslag, inte minst i syfte att säkerställa ekologisk kompensation över längre tidsrymder och för att skapa ökad delaktighet i sociala processer. Det finns också ett behov av utvecklade regler som bättre motverkar risken för att riktigt höga naturvärden exploateras med ekologisk kompensation som legitimerande grund. Med ett utvecklat regelverk kan ekologisk kompensation bli ett mer verksamt, effektivt och legitimt redskap i naturvårdsarbetet. Men det gäller att utbytet av natur sker inom etikens ramar och har ett tydligt rättsligt stöd.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
