| 1. |
|
|
| 2. |
- Barredo, José I., et al.
(författare)
-
Mapping and assessment of forest ecosystems and their services : Applications and guidance for decision making in the framework of MAES
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this report is to illustrate by means of a series of case studies the implementation of mapping and assessment of forest ecosystem services in different contexts and geographical levels. Methodological aspects, data issues, approaches, limitations, gaps and further steps for improvement are analysed for providing good practices and decision making guidance. The EU initiative on Mappingand Assessment of Ecosystems and their Services (MAES), with the support of all Member States, contributes to improve the knowledge on ecosystem services. MAES is one of the building-block initiatives supporting the EU Biodiversity Strategy to 2020.
|
|
| 3. |
- Enskär, Karin, 1962-, et al.
(författare)
-
Swedish mothers and fathers of children with cancer : perceptions of well-being, social life, and quality care.
- 2011
-
Ingår i: Journal of psychosocial oncology. - : Routledge. - 1540-7586 .- 0734-7332. ; 29:1, s. 51-66
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The overall aim was to describe and compare well-being, social life, and quality care among parents of children with cancer with respect to mothers versus fathers and whether the children were on versus. off treatment. The Life Situation Scale for Parents (LSS-P) was answered by 320 parents, comprising 85 mothers and 71 fathers of children on treatment, and 93 mothers and 71 fathers of children off treatment. The results show that the well-being of parents of children with cancer is affected by their child's situation, and that they experience such things as economic strain and a sense of being dependent on the care provided, especially during the child's treatment phase. Mothers whose children are receiving treatment see their life situation as less satisfying, and report being sadder and having lower self-esteem.
|
|
| 4. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(författare)
-
Young adults' use of emotional food memories to build resilience
- 2017
-
Ingår i: Appetite. - : Elsevier BV. - 0195-6663 .- 1095-8304. ; 112, s. 210-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The overall aim of this study is to specifically investigate how young adults make use of emotional relational food memories related to "significant others" during childhood when trying to build resilience and solve developmental tasks in this period of life. A theoretical sample of three semi-structured interviews drawn from a larger sample of 30 interviews with young adults in Sweden formed the basis for analysis, guided by the steps of a phenomenologically oriented critical narrative analysis. The results illustrate three different overall directions in how the relationship to food can evolve throughout life among young adults: a relationship dominated by 1) positive emotional food memories associated with the use of food as a secure base and 2) negative emotional food memories associated with either a) being emotionally preoccupied with food orb) dismissing food. The results suggest that internalised memories related to food associated with positive emotions can be used to build resilience, by helping young people to adapt and better manage developmental stress. Internalised food memories related to negative emotions can cause vulnerability, but also become the object of a person's reconstruction. The implications and potential risks of using food practice for developing resilience and a healthy lifestyle are discussed. (C) 2017 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 6. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 7. |
- von Essen, Elisabeth
(författare)
-
Ekologisk mat och hållbar livsstil ger mening och framtidshopp för unga vuxna
- 2013
-
Ingår i: Sankt Lukas. - 2000-6551. ; , s. 13-14
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För många medvetna unga vuxna är en ekologisk hälsosam livsstil en förutsättning för att de ska känna sig levande som personer och nöjda med sina livsval. Livsstilen utgår ifrån sökandet efter ett kroppsligt och psykiskt välbefinnande och behovet av att skapa en egen hållbar identitet, historia och framtid.
|
|
| 8. |
- von Essen, Elisabeth
(författare)
-
Ekologisk mat och psykisk hälsa : unga vuxnas existentiella relation till mat som strategi för välbefinnande
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med utgångspunkt i eko-psykologin och ett livsvärldsfenomologiskt perspektiv beskrivs unga vuxnas val av ekologisk mat som en naturbaserad form av självterapeutisk intervention för att förbättra psykisk hälsa. Syftet med undersökningen var att försöka förstå hur unga vuxna aktivt använder relationen mellan kropp och mat i vardagen som del av en strategi för att uppnå välbefinnande och bättre hantera existentiella problem och ängslan inför framtiden. Med ett strategiskt urval av 30 unga vuxna i åldrarna 18-35 år gjordes semi-strukturerade intervjuer kring deras intresse för ekologisk mat. Analysen utgick från den deskriptiva fenomenologiska psykologiska forskningsmetoden och kompletterades med en fenomenologisk narrativ metod. I delstudie I undersöktes fenomenet ”unga vuxnas relation till ekologisk mat” på en generell nivå som visade hur relationen till ekologisk mat är ett mångdimensionellt fenomen med fyra konstituenter: 1) Den levda kroppen som utgångspunkt för utforskandet av livet, 2) Ett berättat själv genom emotionella-relationella matminnen, 3) En medveten livsstrategi för välbefinnande och vitalitet, och 4) En personlig uppsättning värderingar i förhållande till etiska normer. Delstudie II undersökte variationen av uttrycksformer i konstituenterna ett och tre, och beskriver hur de unga vuxna använder mat som självterapeutisk intervention via sin kropp och sina sinnen i relation till maten som verktyg genom att: 1) Lyssna på kroppen, 2) Moderera kroppstillstånd och känslor, 3) Finna kroppslig vitalitet och resiliens, 4) Skapa ett utrymme för stillhet och meditation och 5) Medverka i en kreativ process. Delstudie III beskriver hur relationen till mat utvecklas genom att matminnen knyts till olika personer, händelser och sammanhang, med tre livsberättelser som illustrerar hur denna relation kan utvecklas under perioden som ung vuxen: 1) Positiva emotionella matminnen kan vara förknippade med att använda mat som ett känslomässigt ankare. 2) Negativa emotionella matminnen kan vara förknippade med: a) en upptagenhet av mat, som innebär att individen byter ut eller kompenserar mellanmänskliga relationer, b) ett undvikande av mat, som handlar om minnen förknippade med en kontrollerad och undflyende relation till mat. Undersökningen visar också hur relationen till mat under ung vuxenperioden kan innebära en ”andra chans” att utveckla bra matvanor, men också hur deras starka fokus på att äta hälsosamt kan vara förenad med en personlig problematik.
|
|
| 9. |
- von Essen, Elisabeth
(författare)
-
Healthy and organic food, more than just eating
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The patterns of food consumption are changing among young people. It is expressed in their awareness of how food affects health in both positive and negative ways. The acts of buying, cooking and eating food are related to cultural values and the social and psychological life of the individual. References to identity formation and health are frequently made in consumer research. However there are also other perspectives to consider, which has not yet been looked upon. The aim of this study was to investigate young adults personal experience associated to the choice of organic food from a psychological perspective. In depth interviews were made with 30 young adults favouring organic food. The interviews were carried out in different parts of Sweden between 2011 and 2012. Questions where asked about their choice of healthy eating based on eating organic food. The interviews lasted between one and a half and two hours. The analysis followed the four steps of the descriptive phenomenological psychological method developed by Giorgi (2009). Preliminary results show that young adults experiences and explorations of organic food is related to the need to be both physically healthy and in the sense of subjective Well-being involving expressions of self though food. Further more also creating a sustainable future where they feel as individuals with their own identities.
|
|
| 10. |
- von Essen, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Inventering av fem karaktärer i Hörby kommun : Det artrika, Kulturen, Det rofyllda, Rymd, Det vilda
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningen inom miljöperception har lett fram till slutsatsen att åtta olika karaktärer i utemiljön är av betydelse för människans välbefinnande. På Skånenivån har tidigare gjorts försök att identifiera fem av karaktärerna med hjälp av GIS-data. Utfallet har samkörts med vissa uppgifter i den stora folkhälsoenkäten för Skåne. Det visade sig att tillgången på karaktärer har samband med folks benägenhet att motionera och lägenhetsboendes trivsel i sitt område. I denna rapport studeras metodik att kartlägga miljökaraktärerna för hälsa och utveckling på kommunövergripande nivå. Kartläggning kan användas i bl a översiktsplanering, för analys av frågor kring friluftsliv och rekreation, för konsekvensanalyser etc. För SLU Alnarp syftar projektet till samla in empiriskt underlag för forskning om metodik att analysera och kartera miljökaraktärerna på översiktlig nivå. Projekt är gemensamt finansierat av kommunen och SLU Alnarp som partnersskapsprojekt. Handläggare av studien har varit MSc Elisabeth von Essen, nu doktorand på Alnarpsfakulteten
|
|
