SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Lindberg Viveca) ;spr:swe"

Sökning: WFRF:(Lindberg Viveca) > Svenska

  • Resultat 1-10 av 36
  • [1]234Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Berglund, Ingrid, 1954-, et al. (författare)
  • Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning: utmaningar för yrkeslärarna
  • 2011
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Försöksverksamheten med en gymnasial lärlingsutbildning startade i Sverige 2008. Gymnasieskolorna ansvarar för lärlingsutbildningens utformning men hälften av utbildningen skall genomföras i arbetslivet. Lärlingsutbildningarna har samma uppdrag (mål) som de nationella programmen.På uppdrag av Skolverket genomfördes en uppföljningsstudie med särskilt fokus på pedagogiskt didaktiska aspekter av lärlingsutbildningen under våren 2010. Studien baserades på intervjuer och informella samtal med elever, lärare och handledare, på olika typer av dokument samt på foton från skolor och arbetsplatser. Tre program (bygg-, handels- och omvårdnadsprogrammen) på tre geografisk spridda orter ingår i studien. Syftet för vårt paper är att beskriva vilka arbetsuppgifter framför allt yrkeslärarna har inom gymnasial lärlingsutbildning och vilka nya kompetenskrav som därmed ställs på dem. Vilka utmaningar har yrkeslärarna att hantera i den gymnasiala lärlingsutbildningen? Vilka krav ställer dessa i sin tur på yrkeslärarutbildningen?De arbetsuppgifter vi sammantaget funnit för yrkeslärarna i den gymnasiala lärlings-utbildningen är följande: att planera utbildningen, utforma uppgifter och uppföljningsunderlag, att rekrytera arbetsplatser som kan engageras i lärlingsutbildningen, att genomföra handledarutbildning och informera handledare på arbetsplatsen, att ordna med alternativa uppgifter och projekt för elever som inte får en lärlingsplats eller befinner sig i skarven mellan två lärlingsplatser, att följa upp elevens yrkesbildningsgång i förhållande till programmets och kursplanernas mål och till arbetsinnehållet på olika arbetsplatser, att fatta beslut om byte av arbetsplats. Vi har också funnit att dessa arbetsuppgifter kan variera mellan programmen och att variationen kan ses i ljuset av programmens olika traditioner. Vidare skapar regionala skillnader i näringslivsstrukturen mellan de tre orterna och skillnader mellan skolornas resurser delvis skilda förutsättningar för genomförandet av lärlings-utbildningen.Till dessa uppgifter krävs en i många stycken annan kompetens än den som krävts tidigare. Det gäller inte minst ett ökande skriftspråkligt kunnande, som några lärare menar att de inte har kompetens för – eller att det är arbetsuppgifter de inte trivs med. Lärlingslärarens arbetsuppgifter skiljer sig från den tidigare yrkeslärarens och ställer nya krav på yrkeslärarutbildningen.
  •  
2.
3.
  • Carlgren, Ingrid, et al. (författare)
  • Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion
  • 2009
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion skrevs på uppdragav Skolverket våren 2009. Några frågor som analyseras och diskuteras irapporten är:– Hur ser bakgrunden ut till den kunskapssyn som formulerades i sambandmed 1990-talets läroplansreform?– Vilka diskurser om kunskap finns i policydokument från EU och OECD?– Hur ser kunskapsuppfattningarna ut i olika bedömningsinstrument?– Vilka är de vanligast förekommande taxonomierna för bedömning?– Vilka särdrag går att urskilja i den ”den svenska kunskapssynen” i ettinternationellt perspektiv?Rapporten omfattar en beskrivning av kunskapssynen i Skola för bildning(SOU 1992:94). Kunskapssynen diskuteras i relation till internationellatrender i policytexter och kunskapsdiskurser. Den diskuteras också irelation till konstruktionen av läroplaner och kursplaner samt i relationtill ett bildningsperspektiv. Genom att skilja mellan det kunnande someleverna förväntas utveckla, kunskapsinnehållet i skolans undervisningoch bedömningen av elevernas kunnighet, kan både likheter och skillnadermellan den svenska och den internationella kunskapsdiskursenidentifieras.Rapporten vänder sig till skolledare, studerande på skolledarutbildningenoch på lärarutbildningen.
4.
  •  
5.
  • Eriksson, Inger, et al. (författare)
  • Matematikundervisningens innehåll
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Forskningsprojektet Matematikundervisningens innehåll byggdes upp som ett kollaborativt projekt där forskare och lärare arbetade med att analysera innehållet i strävansmålen (mål att sträva mot) i kursplanen för matematik. Ett syfte var att forskare och lärare i samverkan skulle utveckla kunskaper om de förmågor som eleverna förväntas utveckla i matematik.Det kollaborativa arbetet mellan lärarna och forskarna startade höstterminen 2004 och pågick under två läsår. Projektet genomfördes under det första året tillsammans med åtta lärare från fyra Farstaskolor i år 1-6. Det andra projektåret deltog sex lärare från tre Farstaskolor – år 7-9.Under det första projektåret handlade det matematiska innehållet om mätning av volym och under det andra ekvationer. Centralt för projektet var frågan om vad det är man kan när man är kunnig (innehållsanalys) och i vilket sammanhang detta kunnande efterfrågas. För att organisera en undervisning där strävansmålen kan realiseras arbetade lärarna och forskarna tillsammans med att genomföra innehållsanalyser och konstruera sådana uppgifter som gör det möjligt för eleverna att utforska kunskapsinnehållet.
6.
  • Eriksson, Inger, 1952-, et al. (författare)
  • Vilket kemiinnehåll görs tillgängligt i finlandssvenska och svenska klassrum? Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande
  • 2010
  • Ingår i: Resultatdialog 2010 : aktuell forskning om utbildning och lärande. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 978-91-7307-184-0 ; s. 51-56
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Svenska och finska (och finlandssvenska) elevers naturvetenskapliga prestationer uppvisar markanta skillnader i internationella mätningar som PISA. Mot bakgrund av att Finland och Sverige har ett till synes likartat skolsystem är det inte helt enkelt att förstå varför de finska och finlandssvenska eleverna presterar så mycket bättre än de svenska. Vad är det som skapar sådana skillnader? Många olika förklaringar har förts fram, tex i relation till lärarutbildning. Men vilket kemilärande möjliggörs i svenska och finlandssvenska undervisningspraktiker? Kemiinnehållet i läromedel från Sverige och Finland är i stort det samma och i finlandssvenska skolor fram till 2007 användes ofta svenska läromedel. I projektet genomfördes 20-40h videobandade klassrumsobservationer relaterade till kemiundervisningen i tre skolor vardera i Svenskfinland (2007-08) och Sverige (2009). Observationerna, kombinerade med intervjuer och dokumentationer, fokuserade periodiska systemet och kemiska bindningar. De första analyserna ger en bild av att det finns skillnader i innehållets behandling och vad som karaktäriserar de konstituerade undervisningspraktikerna i de båda länderna. I finlandssvenska skolor fokuseras t.ex. faktareproduktion (memorering), formelskrivning och detaljerade provfrågor, samma läromedel används i alla skolor. I svenska skolor betonas förståelse av vardagsfenomen, diskussioner och prov som skiljer på G, VG och MVG-frågor där G-frågor utgörs av enkla faktakunskaper. Undervisningen i de finlandssvenska skolorna framstår således som mera lika varandra medan undervisningen i de svenska skolorna uppvisar större variation gällande innehållets behandling och klassrumskommunikation.
  •  
7.
  •  
8.
  • Hirsh, Åsa, et al. (författare)
  • Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I denna översikt kartläggs och redovisas forskningsläget i Sverige och internationellt med avseende på 2000-talets forskning kring formativ bedömning i grundskolan eller motsvarande. Vår analys visar att teoretiska studier i allt högre utsträckning positionerar formativ bedömning som en kontextbunden social praktik, snarare än en uppsättning generella metoder. Samtidigt har ett fåtal stora metastudier som presenterar anmärkningsvärda effektstorlekar på ökat lärande hos elever lett till att man på policynivå fattat beslut om storskalig implementering i många länder i världen. Forskare tycks överens om att klassrumsimplementering av formativa praktiker behöver stödjas av processer där professionellt lärande ges utrymme, men i realiteten saknas ofta sådana processer. Man har kunnat se att avsaknaden av kollegialt lärande bland lärare och skolledare många gånger innebär att pseudo-formativa praktiker utvecklas, där förståelsen av formativ bedömning tenderar att bli instrumentell och kopplad till ett mer rituellt arbete med ett generellt metodpaket. Vi har också sett att IKT-relaterade verktyg för formativ bedömning är på stark frammarsch. Då formativ bedömning betraktas som resurskrävande ur lärarsynpunkt anses IKT-verktygen vara ett sätt att effektivisera undervisningen. Påtagligt i vissa av dessa studier är att man tenderar att betrakta datorn/den mobila enheten som en egen aktör, som är den som analyserar elevens ”lärande” (svar på frågor) och ger feedback. Som följd av detta förutspår vi att frågor som blir viktiga att studera framöver exempelvis gäller vilken typ av feedback som kan ges av datorer, och med vilken kvalitet den kan ges. Konsekvensen av digitala prov och digital feedback för lärares professionalism blir naturligtvis en annan viktig fråga, då formativ bedömning ska tjäna syftet att utveckla inte bara eleven, utan även lärarens förståelse av hur undervisningsprocesser kan anpassas för att möta elevers behov. En tredje intressant fråga, kopplad till den förra, är naturligtvis också vem som utvecklar de program som används i detta syfte.På ett generellt plan kan konstateras att empiriska studier genomförda i grundskolemiljö är få, och att man ofta stödjer sig på studier genomförda i högre utbildning då man uttalar sig om gynnsamma effekter av formativ bedömning på elevers lärande. Metastudier som uttalar sig om generella effekter av formativ bedömning problematiseras, bland annat för att paraplytermen formativ bedömning innefattar så många och disparata företeelser att det är närmast omöjligt att uttala sig om en samlad effekt.Det svenska forskningsfältet är mycket knapphändigt, i synnerhet med tanke på hur stort genomslag formativ bedömning som en uppsättning metoder/arbetssätt fått i den svenska skolan. Ändå visar resultaten från de olika studierna på en viss samstämmighet. Studier av dokumentation, främst genom individuella utvecklingsplaner, dominerar forskningsfältet tillsammans med klassrumsstudier av lärares formativa bedömningsarbete. En typ av studier fokuserar också den nationella – och i viss mån den kommunala - styrningen av skolan och vilka konsekvenser olika typer av styrning kan få för lärares bedömningsarbete. Behovet av olika typer av studier som innefattar flera nivåer av aktörer är påtagligt: en samverkan mellan forskning baserad på kvalitativa respektive kvantitativa data behövs. Interventionsstudier som mäter effekten av olika aspekter av formativa praktiker behöver exempelvis kompletteras med studier av hur lärare, skolledare och huvudmän analyserar och använder bedömningsinformation för att forma den undervisning som i förlängningen ska leda till ökat lärande/högre måluppfyllelse hos elever. Dessutom behövs studier av svenska lärarutbildningar, mot bakgrund av att internationell forskning visar att alldeles för få personer inom lärarutbildningar har den fördjupade kunskap som krävs för att utbilda studenter i bedömningsfrågor. Vår översikt visar också att en påtagligt låg andel studier tar elevernas perspektiv, och vi vet därför mycket lite om hur de upplever och påverkas av olika arbetsmetoder som klassas som formativ bedömning.
9.
  • Johansson, Marléne, 1953-, et al. (författare)
  • Att lära sig se trådraken – om tvekan och fokusförskjutning
  • 2009
  • Ingår i: Paper, presenterat vid den Nordiske Fagdidaktikkonference, maj 2009, Middelfart, Syddansk Univiversitet, Danmark.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Utgångspunkten i denna presentation är empiriskt förankrade exempel från tre olika textilslöjdspraktiker i den svenska skolan; grundskolans slöjdundervisning skolår 8, ett specialutformat program inom gymnasieskolan (årskurserna 1 och 3) och gymnasieskolans hantverksprogram årskurs 1. Studien är relaterad till ”Komolärprojektet” (Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker) som är finansierat genom det svenska Vetenskapsrådet. Det empiriska materialet bygger på videoinspelade klassrumsobservationer. Fokus för analysarbetet är klassrumskommunikationen å den ena sidan och elevernas interaktion med material och redskap å den andra. Vad är det man kan när man kan lägga ut ett mönster trådrakt vid en tillklippningssituation? Det är inte tydliga skillnader mellan ”kan” eller ”kan inte” utan en gradvis ökad kompetens som blir synlig genom jämförelsen mellan de olika sammanhangen och vad som karakteriserar ett mera kompetent kunnande beträffande mönsterutläggning. Eleverna i de ovan nämnda sammanhangen är alla delaktiga, men i varierande grader, i de kunskaper som byggts in i handlingar, pappersmönster och andra redskap som används vid mönsterutläggningen.
  •  
10.
  • Johansson, Marléne, 1953-, et al. (författare)
  • Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker. Forskningsprogram
  • 2003
  • Ingår i: Techne serien B:12/2003: Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, 140–152. - Danmark, Köpenhamn : Danmarks Pedagogiske Universitet (DPU). - 952-5097-15-3
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Beskrivning av forkningsprogrammet för forskningsprojektet "Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker" (Komolärprojektet)
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 36
  • [1]234Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy