SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Lyngfelt Anna 1965 ) "

Sökning: WFRF:(Lyngfelt Anna 1965 )

  • Resultat 1-10 av 35
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Andersson, Peter, 1974-, et al. (författare)
  • Inledning
  • 2014
  • Ingår i: Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden, red. Andersson, Holmberg, Lyngfelt, Nordenstam, Widhe. - Göteborg : Nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI). ; 368
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
2.
  • Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden
  • 2014
  • Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Att göra olikheter till en poäng var utgångspunkten för 2013 års konferens. Det var därför som vi gick ut med uppmaningen att se och forska utifrån olika perspektiv i vår inbjudan till konferensen; vi önskade såväl metodologisk mångfald som intersektionella perspektiv för att utveckla den  ämnesdidaktiska forskning som rör skolämnena svenska, norska, danska och finländska. Konferensen, som ägde rum den 5 och 6 december 2013 i Göteborg utgjorde den fjärde nordiska konferensen i modersmålsdidaktik (NNMF 4) och den elfte konferensen i svenska med didaktisk inriktning (SMDI 11).Uppmaningen gav resultat. De svenska, norska, danska och finska forskningsbidragen som efter extern granskning och urval publiceras i Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden visar något av den bredd som finns inom språk- och litteraturdidaktisk forskning i Norden. Mångfaldstematiken framträder tydligast i den avdelning av volymen som fått rubriken ”Klassrummens mångfald”. Vad som här fokuseras är inte oväntat mångfalden av olika språk bland eleverna i Norden. De nordiska länderna har naturligtvis aldrig varit språkligt homogena områden, men det finns idag, inom såväl politik, pedagogisk profession som vetenskap, en bred samstämmighet om att undervisningen ska ta hänsyn till att en stor del av eleverna har andramodersmål än majoritetsspråket.Att undvika alla former av homogenisering när elever diskuteras framstår som centralt i sammanhanget. Flera av författarna riktar därför på mikronivå intresset mot vad som för enskilda elever får betydelse i deras möten med skolans språk- och litteraturundervisning. Detta kunskapsintresse låter sig väl förenas med undersökningar av den mångfald av texter, semiotiska resurser och digitala verktyg som elever med olika modersmål använder sig av för att skapa mening. Just den här dimensionen av mångfald understryks framförallt av de artiklarna i volymens inledande del, ”Texternas mångfald”.I volymens sista del, ”Mångfald i synsätt”, har några artiklar samlats som tillsammans lyfter fram den mångfald av olika forskningsperspektiv som ryms inom fältet svenska, norska och danska med didaktisk inriktning. Detta ska ses som en programförklaring: vi vill inte argumentera för samling kring ett enda forskningsparadigm utan istället uppmuntra till att fältets olika vetenskapstraditioner utvecklas såväl teoretiskt som metodologiskt. Ännu finns mycket kvar att utveckla genom en mångfald av samarbeten.
3.
  •  
4.
  • Lindholm, Anna, et al. (författare)
  • Flerspråkiga elevers tolkande läsning
  • 2015
  • Ingår i: Critical literacy i svensk klassrumskontext. - Umeå : Umeå universitet. - 978-91-7601-202-4 ; s. 109-132
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
5.
  • Winlund, Anna, 1973-, et al. (författare)
  • Nyanlända elevers litteracitetspraktiker
  • 2015
  • Ingår i: Nordand, 12. nordiske forskningskonferans om nordiske språk som andre- og fremmedspråk. Hamar 11-13/6 2015.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Nyanlända elevers litteracitetspraktiker i skolan Under 2000-talet har antalet nyanlända elever i den svenska skolan ökat vilket har medfört stora utmaningar för utbildningssystemet, inte minst hur den här gruppen elever ska kunna tillägna sig skriftspråket på sitt andraspråk. Mot bakgrund av detta undersöker och diskuterar den här artikeln nyanlända elevers litteracitetspraktiker. En fallstudie utformades i vilken två elever, sju och åtta år gamla, observerades under tio veckor i en undervisningskontext i vilken de utgjorde en minoritet. Data kompletterades med en intervju av den äldre eleven. I analysen har Luke och Freebodys resursmodell (1990) använts för att identifiera olika litteracitetspraktiker. Modellen framhåller fyra olika praktiker som samtliga är nödvändiga, men inte i sig själva tillräckliga för att utveckla en kompetent läsare: att avkoda text, att förstå texters semantiska innehåll, pragmatisk användning av texter samt ett kritiskt förhållningssätt till texter. Undersökningen beskriver elevernas svårigheter i förhållande till samtliga fyra praktiker, men pekar även ut möjliga resurser som kan användas för att stödja eleverna i relation till dessa svårigheter. Med utgångspunkt i resultaten diskuteras pedagogiska implikationer för undervisning av nyanlända elever i lägre årskurser.
  •  
6.
  •  
7.
  • Andersson, Peter, 1974-, et al. (författare)
  • The Challenges of Change in Early Literacy Instruction
  • 2014
  • Ingår i: SIG Writing: Conference on Writing Research 2014, 27-29 August 2014, University of Amsterdam and Utrecht University, Netherlands.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Research on the perspectives on reading and writing that come together with the digital media age are connected to a couple of different but closely related research fields such as New literacy studies (Street 2003), Multiliteracies (Cope & Kalantzis 2000; New London Group 1996), Digital literacies (Casey et al 2009) or New literacies (Knobel & Lankshear 2007). Those approaches to literacy undertake a broad and socio-cultural view realized as a shift from print as the primary medium of dissemination towards digital media and an appreciation of the social and cultural change (Jewitt, 2008; Thomas, 2011). Transforming the dominant print-based practices into digital practices raises questions about pedagogies and assessment in literacy education that enable “learners to become creative and collaborative producers, rather than simply consumers, of digital media texts in schools” (Mills & Levido, 2011:81). In the DILS project (Digital Arenas in Literacy Practices in Early Primary School), students at three primary public schools in western Sweden with varying socio-economic backgrounds are being followed from year one to year three. This multi-case research (Yin, 2012) applies “ethnography of communication” (Hymes, 1996) studying the challenges digital technology imposes on early literacy through a range of ethnographic techniques to collect the data: video recordings of participatory classroom observations, semi-structured interviews with teachers and students, workshops and text analyses. In this paper we present analysis of the semiotic and situational choices in technology-mediated composing and peer-response from a cross-border assignment on instructional texts between these three classes. A sample of lectures was analyzed through class room observations, screen-recordings and interviews with twelve focus students. We conclude that visual design is the mode of expression preferred in these early years. The teachers, on the other hand, privilege the print-based mode over other forms of communicating meaning not taking into account the potential affordance of modes and media (Kress, 2003; Jewitt, 2005). We observed a recurrent guidance from teachers instructing students to work in one mode at a time and thus interfering creative and multimodal expression.
  •  
8.
  •  
9.
  •  
10.
  • Borgfeldt, Eva, 1961-, et al. (författare)
  • "Jag ritade först sen skrev jag” - elevperspektiv på multimodal textproduktion i årskurs 3
  • 2017
  • Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2001-6131. ; 5:1, s. 64-89
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Artikelns syfte är att undersöka vad femton elever i årskurs 3, hälften av dem flersprå - kiga, framhåller som betydelsefullt i samband med att de producerar multimodala texter som ska bedömas av deras lärare. Sociosemiotisk multimodal teoribildning, och multiliteracies-forskning, präglar forskningsansatsen. Det empiriska underlaget utgörs av individuella intervjuer med eleverna och deras multimodala textproduktio - ner. Resultaten visar att eleverna, oavsett språklig bakgrund, framhåller de semiotiska resurserna bild och färg, medan skrift tillsammans med övriga resurser utgör ett komplement. Resultaten visar också att eleverna, med ett undantag, har svårt att ver - balisera sina tankar om bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten på diskre - pansen mellan det som eleverna i en specifik uppgift lyckas åstadkomma och det som de kan uttrycka att de har åstadkommit. Artikeln belyser också betydelsen av lärares uppgiftsformulering för resultatet av multimodal textproduktion, liksom behovet av kompetens för att kunna bedöma multimodal textproduktion.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 35
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy